​

​

Gör ingenting. Det är bäst.

Skogen klarar sig själv. Ur skogens synpunkt är det bäst att inte göra någonting.

 

Om skogen är påverkad av människor tar det tid för skogen att bli ”naturlig”. Det kan ta flera trädgenerationer. Men om skogen aldrig varit kalhuggen går det ganska snabbt för skogen att återigen bli en naturlig skog. Det beror på hur stora ingreppen varit och hur mycket som finns kvar av den naturliga skogen.

​

Om man anser att granbarkborrar bör bekämpas så är fällor mest miljövänligt.

 

En gammal och orörd skog har störst biologisk mångfald och lagrar koldioxid. (åtminstone tills träden är över tvåhundrafemtio år)

​

​

Gör skogen tillgänglig, vårda. Det blir trevligt.

Man kan göra stigar. Vårda gamla träd. (Låt bli det gamla trädet, men ge det plats och hjälp trädet att konkurrera, ringbarka träd som står nära).

​

Om man vill skapa utsikter m m så ge dig på de unga träden. Rör inte gamla träd och rör inte grova döda träd. Tänk innan du gör något, även buskar och markvegetation är fina. De ingrepp du gör i en gammal skog kommer att synas i hundratals år.

​

​

Bruka extensivt, kontinuitetsbruk, långsiktigt hållbar produktion.

Det finns många metoder för mer miljövänlig skogsproduktion.

Hurvida dessa metoder är mer eller mindre lönsamma är omtvistsat. Speciellt om man tar hänsyn till den osäkerhet som uppkommer när man bedömer lönsamheten under lång tid.

Den biologiska mångfalden gynnas av dessa metoder, om man jämför med intesivodling.

​

Ta inte bort gamla eller krumma småträd. De växer dåligt och därför konkurerar det inte med de värdefulla träden. Städa inte bort rönn, hassel, oxel, äpple och körsbär buskar och annat. Lämna gamla träd även om de är små. Låt naturen utvecklas av egen kraft. Det är vanligt att man överarbetar.
Om du anser dig ha råd så kan du gott lämna några marker helt orödra. Välj dem med omsorg.

​

​

Intensivbruka, maximal kortsiktig avkastning av säljbara produkter.

Trakthyggesbruk (kalhuggning, markberedning, plantering, röjning och gallring) ger bästa ekonomiska avkastningen på kort sikt. Det handlar om att få tillväxten i de säljbara delarna av träden/skogen.

​

Om du vill vara någorlunda miljövänlig så lämna ordentliga skärmar (20-30 meter) och lämna skyddsvärda områden. Dessutom följ FSC.

​

​

Annan användning. Park, trädgård, byggnation, vägar m m

Ibland vill man skapa något annat. Man kan tänka miljöriktigt även här. Men skogen är borta.

​

​

Metoden påverkar biologiska mångfalden

 

Här kan du se en graf på hur olika skogsbruksmetoder påverkar den biologsika mångfalden klicka här  

​

​

​

Stötta med medvetenhet

​

Om du vill stötta skogen så att vi kan återskapa den biologiska mångfalden är det viktigaste att du jobbar för fler reservat. Kräv det av dina politiker. Om de tycker att det är dyrt så säg till dem att införa en enprocentig miljöavgift på det som avverkas. Detta kan finansiera nödvändiga reservat.

​

I mellansverige är mindre än fyra procent av skogen långsiktigt skyddad. Konventionen för biologisk mångfald kräver sjutton procent. COP 15 kräver trettio procent. 

​

Det finns bara några få procent icke kalhuggen skog kvar och den är akut hotad. All skog som inte varit kalhuggen borde skyddas.

 

​

​

​

Skogstrappan tar hänsyn till kollagring och den biologiska mångfalden.

Detta  stöds av de två FN-konventionerna. Klimatkonventionen och Konventionen för biologisk mångfald.

​

​

En film om svenskt skogbruk. Mycket fakta och många professorer klicka här 

​

Kommentarer till skogsutredningen 2020 klicka här    

​

​

​

För dig som vill läsa mer om skog klicka här

 

För dig som vill läsa om skogs- och miljöpolitik  klicka här   

​

Lathund för inköp av skog som ska bli reservat klicka här    

​

 

För dig som vill läsa mer om miljö www.miljotrappan.se  här kan du också läsa om gräsmarker.

 

Till skogshubben

​

​

​

​

​

Skogstrappan som bild klicka här     

Tecknare är Ella Bäckman, bilden får gärna användas.

​

​

​

​