Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

 

Enklaste sättet att hitta kunskap

​

1. Ring till ett universitet och säg att du vill tala med någon som arbetar med  .....

2. Du kommer att få tips på ett namn eller en institution, ring dit

3. Där kommer du att få ett namn på en forskare som är mycket insatt i ditt problem ring hen och du kommer att få veta det du behöver.

​

​

Gifter och oönskade ämnen

​

När det gäller skadliga ämnen

​

Kemister, ekologer, toxikologer.

När det gäller koldioxid: Meteorologer, biologer, ekologer, ingenjörer.

När det gäller utrotning av arter: Biologer, ekologer, etologer, naturgeografer.

På Svenska Miljö Institutet IVL och Naturvårdsverket finns mycket kunskap. 

​​

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

​​

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning. Ring inte till lobbyingorganisationer.

​

​

​

Biologisk mångfald

​

När det gäller biologisk mångfald

 

Biologer, ekologer, floristik, zoologi entomologer, mykologer, naturgeografer.
Du finner dem på universitet, Riksmuseet och Naturvårdsverket.

​​

Tänk på att jägmästare och andra skogsutbildade är utbildade på skogsbruk och sällan har kunskap om icke brukad skog. Skogsstyrelsens medarbetare är utbildade på skogsbruk och arbetar för att vi ska får hög avkastning från skogen. Det innebär att de prioriterar avkastning före miljö. Det finns skogskunnigare forskare på till exempel de biologiska institutionerna. 

Detsamma gäller de som är utbildade på jordbruk, fiske, trädgård och park. 

​​

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

Intresseorganisationer prioriterar det som stödjer dem, det är deras uppdrag. De vinklar forskning och lyfter fram detaljer som de anser stödjer dem. Ofta finns det ekonomiska drivkrafter i botten. Ekonomiska drivkrafter är mycket starka.

​

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

​

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

​​

​​

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppdrag att arbeta med folkbildning. På tre telefonsamtal till ett universitet kommer du fram till en kunnig person.

​​

​

​

Hälsa 

​

Läkare

​​

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

​​

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

​

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

​

​​

​

Kretslopp

​​

När det gäller kretslopp 

 

Ingenjörer, ekologer, ekonomer. Svenska Miljöinstitutet IVL.

​​

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

​​

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

​

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

​

​

​

Kulturminnen

​

Historiker, biologer, antropologer, arkeologer, arkitekter, landskapsarkitekter,  trädgårdsmästare.

​​

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

​

​

​

​

Om forskning

​

Det kan vara svårt att förstå hur kunskap tas fram genom forskning.

 

Några kloka tipps om hur du kan värdera forskning

 

• Det ska vara gjort av en vetenskaplig institution, universitet.

​

• Det ska vara publicerat i en vetenskaplig tidskrift där arbetet och skriften är granskad av oberoende forskare

​

• Det ska finnas flera oberoende studier som visar på samma resultat.

​

• Studien ska ha en trovärdig design, tillexempel, randomiserad dubbelblind med crossover och signifikanta resultat. Oftast går det inte att designa en sådan studie, men ibland går det.

​

• En specialist är kunnig på sitt område, men kan vara oerhört okunnig på angränsande områden.

​

• Om du inte är specialist så tror din hjärna att den har alla svaren.

​

• Den kunnige blir ofta mångordig, det beror  på klokhet, men tolkas ofta som osäkerhet.

​

​​

När det gäller skoglig forskning är ett stort problem att det är långa tider. Tre skogsgenerationer kan omfatta tusen år. Då är det svårt att få säkra långsiktiga resultat om hur en skoglig åtgärd påverkar skogen.

 

​

​

​

Tankar om kunskap

​

​

Förväxla inte seriositet med tveksamhet

​

Ibland hör jag intervjuer med kunniga och erfarna specialister. Journalisten ställer en fråga och specialisten uttalar sig mycket tydligt och precist (tycker jag). Specialisten motiverar och förklarar. Därefter tar intervjuaren över och säger att det var intressant och sammanfattar med att vi alltså inte vet och att det finns flera olika åsikter. Detta trots att specialisten varit mycket tydlig med hur det är och inga andra ”åsikter” har diskuterats. Intervjuaren har i detta läge förväxlat seriositet med tveksamhet. Lär dig att känna igen seriositet.

 

 

Välj rätt auktoritet

Lyssna gärna på auktoriteter och reflektera över vad de säger, det är ofta något klokt, men det betyder inte att de alltid har rätt. De kan ha rätt i en sak, men rysligt fel i andra.

De vanligaste orsakerna till att man väljer en auktoritet är att hen är snygg och talar väl, att hen är imponerande, att hen har auktoritet i sitt sätt att vara. Vanligt är också att man väljer någon som gjort något bra inom ett annat område än där man söker en auktoritet. Detta är dåliga skäl.
 

Välj istället auktoriteter som gjort något bra inom just det området där du söker auktoriteter. Det är också bra om auktoriteten berättar varför hen vet och kan.

​

​​

Tro inte på förklaringen.

Vi vill alltid veta varför det är på ett visst sätt, så fort vi vet något vill vi veta varför. Vi analyserar studerar och spekulerar, sådan är människan i sitt psyke. Och sedan brukar vi bestämma oss för en förklaring som vi tror på. Försök att undvika det! håll sinnet öppet.

 

Förklaringarna är nästan alltid fel eller bara en begränsad del av verkligheten. Tro på det som är verkligt, men tro inte på förklaringen. Koncentrera din mentala kraft på att beskriva verkligheten på många spännande sätt. Se förklaringsmodellerna som en kul hobbyverksamhet. Grunda dina beslut på verklighetsbeskrivningar inte på det som försöker förklara varför det är på ett visst sätt.

​

​​

När det saknas kunskap

​​

Vår hjärna fungerar som den är programmerad. Tillexempel gillar inte hjärnan att det saknas kunskap. När det saknas kunskap så fyller hjärnan i  och du känner dig trygg. Du tror på det som din hjärna har hittat på. Akta dig för att tro på det som din hjärna hittar på.

 

Ofta saknar du kunskap. Problemet är inte att det saknas kunskap, problemet är att du inte har kunskap.

​

​​

En bild ljuger bättre än tusen ord.

Det sägs ofta att en bild säger mer än tusen ord och det är sant. Bilder talar till en annan del av hjärnan, vi reflekterar annorlunda över en bild än hur vi reflekterar över ett skrivet eller berättat resonemang. Det går fort när det presenteras som en bild.
 

Det innebär att även tendentiösa och vilseledande budskap får fotfäste i oss genom bilder. Det behöver inte vara en fysisk bild, det kan vara metaforer, bilder som uttrycks i text, liknelser, myter m m. Vi gör oss en inre bild som vi intuitivt tror på.
 

Det naturliga är inte att ifrågasätta en bild.

​​

​

Det är ofta klokare att reflektera än att analysera

​​

Att analysera är svårt och bör bygga på fakta, om ”fakta” är tveksam blir din analys ofta fel. Vi människor är konstruerade så att vi litar på vår analys även om den har stora brister.
 

Att reflektera innebär att du beskriver den verklighet som du ser och tycker och tänker kring den, men du är medveten om att det finns många andra sätt att se på verkligheten. Reflektion är kul och leder framåt. Analys är mer dogmatiskt och gör dig inlåst.

​

​​

Sakkunskap och specialister

​​

Kan man lita på en specialist? Min erfarenhet säger tyvärr, nej det kan man inte och det är konstigt. Specialisterna är ju kunniga och erfarna ändå blir det ofta fel. Är det så att jag som amatör är skickligare än en specialist? knappast, men ändå säger min erfarenhet att specialisterna ofta har fel, väldigt fel.

 

Så här ser jag det. ”Ingenjören” är fullproppad med kunskap om det hen lärt sig, intresserade av just det och suger ständigt in ny kunskap om det som hen brinner för. Älskar att dela med sig av sitt vetande. Vill se resultat. ”Ingenjören” ser helheten, men bara inom det område som hen kan.

​

”Forskaren” är kritisk och ifrågasättande, kunnig i detaljer och förstår att andra kan väldigt mycket om andra saker, bråkar inte om det där andra.

​

Så, ska jag lita på experter? Javisst det kan man göra, men man måste förstå vad experten är expert på, det är ofta väldigt små områden, väldigt detaljerat, väldigt djupgående kunskaper. Men experten är sällan expert på just det som jag är intresserad av, tyvärr. Istället låter vi oss charmas och imponeras av experterna. Charm är svårt att motstå.

​

Vi är nog alla ”ingenjörer” ”forskare” eller ”amatörer” vid olika tillfällen. Det är nog bra och vara medveten om vilken roll vi har just nu. Och vilka roller vi lyssnar på.

​

När jag behöver få något gjort, när jag vet vad jag vill ha. Då litar jag på ”ingenjören”. Jag är oerhört noggrann med att välja en ingenjör som kan just det jag behöver ha gjort.

​

När jag är intresserad av något, vill veta mer, utvecklas, förstå. Då lyssnar jag på ”forskaren”.

​

​

Djävulen bor i detaljerna

​​

Miljöministern sa under EU förhandlingar om klimatförändringarna ”djävulen bor i detaljerna” Hon menade att ett avtal mellan länderna kan fuskas till av den som vill något annat än avsikten med avtalet. I detta fall ville Polen kunna fortsätta med sina stora koldioxidutsläpp utan att det skulle påverka deras övriga bidrag från EU. En svår förhandlingssituation.

​

Vår miljöministers inställning var att miljövinsterna inte kommer från vackra ord utan det är den konkreta och handlingen som eftersträvas och som i detta fall ska mätas och registreras.
 

Detta är en bra inställning. Man måste vara noggrann hela vägen ut. De som gör jobbet bryr sig inte om fina ord, de gör det jobb som de ska göra och vill göra det bra. Om de vill göra det dåligt så söker de vägar för att göra det dåligt.

​

Det är detaljerna som styr resultatet. Så miljöministern har rätt i att djävulen bor i detaljerna.

​​

​

Nudging

​

Vi reagerar som människor. Det är de kortsiktiga belöningarna som styr vårt handlande.

​

​

​

​