top of page
000+19.jpg

Social hållbarhet

​Minimal korruption är nog det viktigaste. Dessutom har man kunnat se att människors psykologi måste hanteras på ett sätt så att samhället blir bra.

Politikernas mål ska vara det goda samhället, inte makt, stolthet eller den egna gruppens vinning.

 

Demokrati är det som fungerar bäst. (Definitioner av demokrati har tagits fram av FN-organisationer).

Korruption

Bland historiker och freds- och konfliktforskare finns idag en ganska stor enighet om att det största hotet mot välstånd är korruption.

 

Korruption motarbetas av transparens och revision.

 

Korruption påverkas av tradition, moraluppfattning och folkbildning. 

Människors psykologi 

Den största drivkraften som gör att människor begår folkmord och krigar är att man identifierar sig med och solidariserar sig i en grupp. I en grupp kan vanliga människor göra fruktansvärda saker.

Människor är sociala djur som lätt följer upplevda auktoriteter. Särskilt om de upplever gemenskap. 

Ofta utser vi en syndabock. Särskilt när gruppen eller individen känner sin heder och stolthet hotad.

Kärlek till det stället där vi fötts och där vi bor är naturligt. Nationalism kan ofta vara ett problem. Nationalism kan vara bra och den kan vara dålig. Här kan du läsa om varför jag älskar Sverige, en bra och tänkvärd nationalism.

Människors agerande styrs först och främst av kortsiktiga belöningar som känns som en endorfinkick.

 

Det kan vara allt från att man känner sig duktig, får en present, en fördel till pengar näven.

(I nobelprissammanhang kallas det Nudging).

 

Endorfinkicken är omedelbar och kortsiktig. Den långsiktiga konsekvensen ger inte mycket endorfinpåslag.

Det är därför de långsiktiga konsekvenserna sällan styr besluten.

Även riktigt skadliga handlingar kan ge en endorfinkick, tillexempel att med risk för sitt eget liv försvara gruppens heder. 

Politikers mål

Historiker har också visat att de samhällen som eftersträvar makt, expansion, heder och respekt ofta utmynnar i elände.

Medan de samhällen där makthavarna eftersträvar välstånd åt folket blir bra samhällen.

Tänk att det kan vara så enkelt.

Kunskap

Aldrig har vi struntat så mycket i kunskap!

Det finns mer kunskap än det någonsin har funnits. Problemet är att vi inte använder den.

 

Kunskap handlar inte om vad olika personer tycker. Inte ens professorers tyckande är kunskap. Kunskap bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Forskningen går hela tiden framåt. Med mer forskning bygger vi upp allt mer kunskap. Idag vet vi att mycket av det vi trodde på, bara är myter.

Trots att det finns kunskap om hur vi löser våra största problem så låter vi inte kunskapen styra våra politiska beslut. Det är synd.

Varför litar vi mer på grannen, auktoriteter och debattörer än vi litar på vetenskap och beprövad erfarenhet? Detta problem eskalerar och är en orsak till både miljöproblem och krig.

Kunskapen finns på våra universitet och för varje dag ansamlas mer kunskap på universiteten. När ska vi lära oss att använda denna kunskap? 

"Problemet är sällan att det saknas kunskap, problemet är att du saknar kunskap."

"Personerna förlitar sig på snabb, intuitiv reaktion istället för att bedöma informationens innehåll" Julia Aspenäs Linköpings universitet.  

Förenta Nationerna

Bildades efter andra världskriget för att arbeta för fred. Även välstånd, akut hjälp och hållbarhet anses ge fred.

FN gör underverk, men hämmas av att många medlemmar mest arbetar för sina egna fördelar. FN har liten reell makt och tvingas att lita på sina medlemmar.

 

FN har många arbetsgrupper och har skapat internationella avtal som, om de följdes, skulle ge fred, välstånd och hållbar utveckling.

 

"Skulle vilja betrakta alla människor som mina släktingar. Men då krävs det att mina släktingar erkänner mig som en släkting. Det är det som är meningen med FNs arbete"

Demokrati

Internationell forskning visar bland annat:

Den ekonomiska tillväxten är större i demokratier. Demokratiseringsprocessen kan öka bnp-tillväxten per capita med 20 procent.

Demokratier leder till längre livslängd, och radikalt minskad spädbarnsdödlighet. Demokratier spenderar dubbelt så mycket på sociala skyddsnät än slutna diktaturer.

 

Internettuppkopplingen är högre i demokratier, och korruptionsnivån är lägre

 

Demokratisering leder till att länder lägger upp till 30 procent mer på utbildning.

 

Demokrati minskar risken för krig och inbördeskrig. Under omställningen från autokrati till ett halvdemokratiskt styre ökar dock risken för inbördeskrig avsevärt.

Ovanstående siffror är hämtade ur Dagens Nyheter den 3 mars 2022

Autokratier tenderar att agera som diktaturer.

Social ingenjörskonst

Att definiera social hållbarhet är ganska komplicerat. Man har försökt förenkla det genom att tala om schysta villkor på arbetsmarknaden eller tillit till makthavare.

Hur och när kan vi lita på våra makthavare? Kanske är det viktigaste är att vi förstår hur våra makthavare agerar, det kan ofta vara svårt att förstå orsakerna till vissa beslut. Irrelevanta faktorer har ofta stor betydelse och vem vill erkänna att hen drivs av irrelevanta drifter? I bästa fall kanske vi ser de dåliga drifterna, hur reagerar vi då?

 

Ett bra sätt att se på social hållbarhet kan vara att se det som social ingenjörskonst. Det handlar om att ta många bra beslut, gärna i små steg. Och att ha siktet inställt på att vi ska skapa ett bra samhälle.

Intressegrupper, partsintressen, egen vinning, lobbyister

 

Det finns många olika krafter som inte gynnar social hållbarhet. Gemensamt är att syftet inte är att skapa ett bra samhälle. Istället är syftet att skapa fördelar för en viss grupp eller individ.

Biologiska drifter

 

En annan motkraft till social hållbarhet är våra biologiska drifter. Men en av våra biologiska drifter är att vi vill varandra väl och det ger social hållbarhet.

Tillbaks till Miljöhubben

Till Det Naturliga Steget där steg fyra till åtta är social hållbarhet klicka 

FSSD/Det Naturliga Stegets systemvillkor definierar social hållbarhet så här:

Social hållbarhet

I det hållbara samhället finns det inga strukturella hinder för människors:

4. Hälsa:
Människor utsätts inte systematiskt för sociala förhållanden som undergräver deras möjligheter att undvika skador och sjukdomar; fysiskt, mentalt eller emotionellt. Exempel är farliga arbetsförhållanden eller otillräckliga löner.

5. Inflytande:
Människor utsätts inte systematiskt för sociala förhållanden som hindrar dem från att delta i att forma de sociala systemen som de ingår i, t.ex. genom undertryckande av yttrandefrihet eller åsikter.

6. Kompetens: 
Människor utsätts inte systematiskt för sociala förhållanden som hindrar dem från att lära sig och utveckla kompetenser individuellt eller tillsammans, t.ex. genom hinder för utbildning eller otillräckliga möjligheter till personlig utveckling.

7. Opartiskhet:
Människor utsätts inte systematiskt försociala förhållanden som innebär partisk behandling, t.ex. genom diskriminering eller orättvist urval till yrkespositioner, korruption etc.

8. Mening: 
Människor utsätts inte systematiskt för sociala förhållanden som hindrar dem från att skapa individuell mening eller att skapa en gemensam mening, t.ex. genom att undertrycka kulturella uttryck eller hindra samverkan.

Målningar av Lotta Lagercrantz

bottom of page