​Kunskap och beslutsteori

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppdrag att arbeta med folkbildning. På tre telefonsamtal till ett universitet kommer du fram till en kunnig person.

 

Om forskning

 

Det kan vara svårt att förstå hur kunskap tas fram genom forskning.

 

Några kloka tipps om hur du kan värdera forskning

 

  • Det ska vara gjort av en vetenskaplig institution, universitet.

  • Det ska vara publicerat i en vetenskaplig tidskrift där arbetet och skriften är granskad av oberoende forskare

  • Det ska finnas flera oberoende studier som visar på samma resultat.

  • Studien ska ha en trovärdig design, tillexempel, randomiserad dubbelblind med crossover och signifikanta resultat. Oftast går det inte att designa en sådan studie, men ibland går det.

  • En specialist är kunnig på sitt område, men kan vara oerhört okunnig på angränsande områden.

  • Om du inte är specialist så tror din hjärna att den har alla svaren.

  • Den kunnige blir ofta mångordig, det beror  på klokhet, men tolkas ofta som osäkerhet.

​​

När det gäller skoglig forskning är ett stort problem att det är långa tider. Tre skogsgenerationer kan omfatta tusen år. Då är det svårt att få säkra långsiktiga resultat om hur en skoglig åtgärd påverkar skogen.

 

Tankar om kunskap

Förväxla inte seriositet med tveksamhet

Ibland hör jag intervjuer med kunniga och erfarna specialister. Journalisten ställer en fråga och specialisten uttalar sig mycket tydligt och precist (tycker jag). Specialisten motiverar och förklarar. Därefter tar intervjuaren över och säger att det var intressant och sammanfattar med att vi alltså inte vet och att det finns flera olika åsikter. Detta trots att specialisten varit mycket tydlig med hur det är och inga andra ”åsikter” har diskuterats. Intervjuaren har i detta läge förväxlat seriositet med tveksamhet. Lär dig att känna igen seriositet.

 

 

Välj rätt auktoritet


Lyssna gärna på auktoriteter och reflektera över vad de säger, det är ofta något klokt, men det betyder inte att de alltid har rätt. De kan ha rätt i en sak, men rysligt fel i andra.
De vanligaste orsakerna till att man väljer en auktoritet är att hen är snygg och talar väl, att hen är imponerande, att hen har auktoritet i sitt sätt att vara. Vanligt är också att man väljer någon som gjort något bra inom ett annat område än där man söker en auktoritet. Detta är dåliga skäl.
Välj istället auktoriteter som gjort något bra inom just det området där du söker auktoriteter. Det är också bra om auktoriteten berättar varför hen vet och kan.

 

Tro inte på förklaringen.


Vi vill alltid veta varför det är på ett visst sätt, så fort vi vet något vill vi veta varför. Vi analyserar studerar och spekulerar, sådan är människan i sitt psyke. Och sedan brukar vi bestämma oss för en förklaring som vi tror på. Försök att undvika det! håll sinnet öppet.

Förklaringarna är nästan alltid fel eller bara en begränsad del av verkligheten. Tro på det som är verkligt, men tro inte på förklaringen. Koncentrera din mentala kraft på att beskriva verkligheten på många spännande sätt. Se förklaringsmodellerna som en kul hobbyverksamhet. Grunda dina beslut på verklighetsbeskrivningar inte på det som försöker förklara varför det är på ett visst sätt.

 

När det saknas kunskap

Vår hjärna fungerar som den är programmerad. Tillexempel gillar inte hjärnan att det saknas kunskap. När det saknas kunskap så fyller hjärnan i  och du känner dig trygg. Du tror på det som din hjärna har hittat på. Akta dig för att tro på det som din hjärna hittar på.

Ofta saknar du kunskap. Problemet är inte att det saknas kunskap, problemet är att du inte har kunskap.

 

En bild ljuger bättre än tusen ord.


Det sägs ofta att en bild säger mer än tusen ord och det är sant. Bilder talar till en annan del av hjärnan, vi reflekterar annorlunda över en bild än hur vi reflekterar över ett skrivet eller berättat resonemang. Det går fort när det presenteras som en bild.
Det innebär att även tendentiösa och vilseledande budskap får fotfäste i oss genom bilder. Det behöver inte vara en fysisk bild, det kan vara metaforer, bilder som uttrycks i text, liknelser, myter m m. Vi gör oss en inre bild som vi intuitivt tror på.
Det naturliga är inte att ifrågasätta en bild.

 

Det är ofta klokare att reflektera än att analysera

Att analysera är svårt och bör bygga på fakta, om ”fakta” är tveksam blir din analys ofta fel. Vi människor är konstruerade så att vi litar på vår analys även om den har stora brister.
Att reflektera innebär att du beskriver den verklighet som du ser och tycker och tänker kring den, men du är medveten om att det finns många andra sätt att se på verkligheten. Reflektion är kul och leder framåt. Analys är mer dogmatiskt och gör dig inlåst.

 

Sakkunskap och specialister

Kan man lita på en specialist? Min erfarenhet säger tyvärr, nej det kan man inte och det är konstigt. Specialisterna är ju kunniga och erfarna ändå blir det ofta fel. Är det så att jag som amatör är skickligare än en specialist? knappast, men ändå säger min erfarenhet att specialisterna ofta har fel, väldigt fel.

Så här ser jag det. ”Ingenjören” är fullproppad med kunskap om det hen lärt sig, intresserade av just det och suger ständigt in ny kunskap om det som hen brinner för. Älskar att dela med sig av sitt vetande. Vill se resultat. ”Ingenjören” ser helheten, men bara inom det område som hen kan.

”Forskaren” är kritisk och ifrågasättande, kunnig i detaljer och förstår att andra kan väldigt mycket om andra saker, bråkar inte om det där andra.

Så, ska jag lita på experter? Javisst det kan man göra, men man måste förstå vad experten är expert på, det är ofta väldigt små områden, väldigt detaljerat, väldigt djupgående kunskaper. Men experten är sällan expert på just det som jag är intresserad av, tyvärr. Istället låter vi oss charmas och imponeras av experterna. Charm är svårt att motstå.

Vi är nog alla ”ingenjörer” ”forskare” eller ”amatörer” vid olika tillfällen. Det är nog bra och vara medveten om vilken roll vi har just nu. Och vilka roller vi lyssnar på.

När jag behöver få något gjort, när jag vet vad jag vill ha. Då litar jag på ”ingenjören”. Jag är oerhört noggrann med att välja en ingenjör som kan just det jag behöver ha gjort.

När jag är intresserad av något, vill veta mer, utvecklas, förstå. Då lyssnar jag på ”forskaren”.

 

 

Djävulen bor i detaljerna

Miljöministern sa under EU förhandlingar om klimatförändringarna ”djävulen bor i detaljerna” Hon menade att ett avtal mellan länderna kan fuskas till av den som vill något annat än avsikten med avtalet. I detta fall ville Polen kunna fortsätta med sina stora koldioxidutsläpp utan att det skulle påverka deras övriga bidrag från EU. En svår förhandlingssituation.

Vår miljöministers inställning var att miljövinsterna inte kommer från vackra ord utan det är det konkreta och handlingen som eftersträvas och som i detta fall ska mätas och registreras.
Detta är en bra inställning. Man måste vara noggrann hela vägen ut. De som gör jobbet bryr sig inte om fina ord, de gör det jobb som de ska göra och vill göra det bra. Om de vill göra det dåligt så söker de vägar för att göra det dåligt.

Det är detaljerna som styr resultatet. Så miljöministern har rätt i att djävulen bor i detaljerna.

Beslut

 

Nudging

Vi reagerar som människor. Det är de kortsiktiga belöningarna som styr vårt handlande.

Sök bra lösningar, då behövs inte förhandlingar och kompromisser

Förhandlingar och kompromisser  behövs så fort som det är reella målkonflikter. För det mesta är vi ganska eniga om målen. Då räcker det med att finna bra lösningar och genomföra dem.

 

Lite målkonflikter dyker upp när man minst anar det. Det är då och bara då som man ska börja förhandla.

I en förhandling vinner den bästa förhandlaren, även om hen har fel. Segraren blir glad, trots att reultatet kanske är dåligt.

En kompromiss innebär ofta två ganska missnöjda parter.

En bra lösning bygger på kunskap och erfarenhet och alla är nöjda. Oftast går det att hitta bra lösningar.

 

Tankar om beslut

Ett gott samhälle

Bland historiker och freds- och konfliktforskare finns idag en ganska stor enighet om att det största hotet mot välstånd är korruption.

 

Den största drivkraften som gör att människor begår folkmord är att man identifierar sig och solidariserar i en grupp.

Historiker har också visat att de samhällen som eftersträvar makt, expansion, heder och resepekt ofta utmynnar i elände.

Medan de samhällen där makthavarna eftersträvar välstånd åt folket blir bra samhällen. Tänk att det kan vara så enkelt.

Acceptera


 Acceptera det som är utan att värdera det som antingen bra eller dåligt. Det som är det är. Därefter kan du gå vidare och försöka påverka framtiden. Framtiden kan du nämligen påverka, men du kan inte påverka det som är.


Tänk också på att alla uppfattar omvärlden/livet på olika sätt så det kan vara klokt att du beskriver världen ur din synvinkel och dessutom lyssnar på andras beskrivningar. Var noga med att inte värdera eller bedöma varken din eller andras verklighetsbeskrivningar.


När du lyssnat på någon annan så kan det hända att du ändrar i din verklighetsbeskrivning, det kan vara klokt. Tänk på att det är nästan omöjligt att ändra på andras verklighetsbeskrivningar, det måste de göra själva, men det brukar de inte vilja göra. Då ska du acceptera att hen ser det på det sättet och förhålla dig till det.


Acceptera det som är, utan döma, värdera eller bedöma, det är viktigt.

Riktning


Att ha en riktning är faktiskt viktigare än att ha mål. Riktningen för dig framåt och du slipper abstinensen som ofta infaller när du nått ett mål.

 

Om du inte hittar några bra riktningar så beskriv dem ganska vitt. De smalnar av så småningom, av sig själv. Det viktiga är att du skaffar dig riktningar som du verkligen vill röra dig mot.

 

Studera din ”riktning”, dagdröm gärna om den och konkretisera den gärna genom att måla den. Pröva din riktning genom att ta ett litet steg i rätt riktning och se vad som händer.

Fokusera på mål och hantera dina hinder


Vår natur är sådan att vi ofta fokuserar på olika hinder och problem. Då växer hindrerna och tar makten över oss.

 

Lösningen är att inte fokusera på hinder, utan att du aktivt styr ditt fokus mot ett mål, då blir hindrerna mindre och vi klarar av att hantera dem, så länge som du har fokus på ditt mål. Träna!

 

Mål


Mål är motiverande för åtta av tio personer. Mål bör formuleras av dig själv då är det säkert att du verkligen vill nå dem, då förstår du dem.

 

Mål formulerade av andra kan vara till hjälp, men det är de mål som du själv formulerar som fungerar.

 

När du formulerar dina mål så gör dem helst mätbara så att du vet om du är på väg att nå ditt mål. Gör dem realistiska så att du når åtta av tio mål.
 

Komplicera inte detta med att formulera egna mål, oftast fungerar det att intuitivt skriva ner dem.
Blunda några sekunder – skriv ner dina mål snabbt och intuitivt – läs det du skrivit – reflektera över om du verkligen vill nå dem. Utveckla/förfina dem.

Så enkelt brukar det vara.

Målbild
 

För många är en målbild verkligare än smart satta mål. Målbilden kan du gärna rita och drömma om, men gör den inte för orealistisk, skapa din målbild så att du mår bra av den.

En målbild kan ofta ge dig en tydlig riktning. Målbilden kan innehålla mycket och gärna nonfigurativt.

 

 

Rörelse.

 

Akta dig för att stagnera. Håll dig i rörelse, både mentalt och fysiskt. Det är lätt att fastna och det är lätt att vara lat, men det är tråkigt!


Livet blir roligare om du håller dig i rörelse. Dessutom blir du frisk när du rör på dig.

 

Lagen om rörelsens förträfflighet är generell. Den gäller nästan alltid och i nästan alla sammanhang. Men komihåg att inte vara krävande, det räcker med små rörelser.

De stora rörelserna kan kännas skrämmande och då blir det inget gjort, rädsla förlamar. Dessutom är stora rörelser ofta så grova i sin struktur att de tenderar att ha ”biverkningar”. Så, jobba på att alltid röra dig i små steg och ofta.

 

Rör dig gärna i en bra riktning. Eller låt dig styras av din intuition. Begränsas inte av lathet eller inpräntade ideologier, idéer eller fundament. Allt som du är riktigt säker på tenderar att hindra din rörlighet.

 

Stoppa tråkigheten genom att hålla dig i rörelse, fysiskt och mentalt.

 

Rörelse smörjer allt.

 

Det är en bra liknelse att rörelse är som en maskins smörjolja. Vad du än vill skapa eller göra så krävs rörlighet.

Bränsle får din maskin från många olika håll, det är bra, men det krävs smörjolja för att maskinen ska fungera.

Om du ibland vill stanna så gör det, men tillåt din hjärna att röra sig fritt åt olika håll och njut av nya perspektiv. Därefter kan du pröva att röra dig åt ett nytt håll, lite och sakta, utvärdera sedan och smörj med rörelse.

 

 

Rörelse en bristvara?

Vi strävar efter att skapa bra liv och goda samhällen, det är bra. Ofta känner vi oss begränsade av brist på resurser, tillexempel pengar. Upplevelsen av resursbrist hindrar oss, gör oss förlamade.

Jag tror att vi tänker fel. Det är inte brist på pengar som är den hindrande resursen. Det är när vi stagnerar som allt stannar. Så länge vi håller oss i rörelse så kan saker och ting förbättras. Rörelse är framtidens bristvara. Den som håller sig i rörelse kan förbättra livet och samhället.

Makt kunskap och idioti


Har du märkt att det kan vara svårt att få folk att lyssna och ta till sig det som du vill säga? Även när du vet att du har något relevant att komma med och att du är ordentligt påläst och faktiskt har rätt.

Har du märkt att detta problem ofta uppkommer med chefer och andra som har makt, även när de som personer är intelligenta, välvilliga och motiverade. Har du kanske till och med märkt att det händer dig själv, att du kan ha svårt att ta till dig ny kunskap som innebär att du måste ändra dig.

Vad beror detta på? Det är ju ganska improduktivt att hålla kunskap borta. Ändå händer det ofta, både i samhällsdebatten, på företagen och i privatlivet. Så, det är nog något naturligt som sker. Låt oss tänka efter.

En iakttagelse
Jag har märkt att den som har fått makt inte tar emot kunskap och vetande som hotar maktpositionen. Egentligen tar hen inte emot någon ny kunskap överhuvudtaget. Hen arbetar hela tiden med att bekräfta orsakerna till att hen fick makt.
Vad säger din erfarenhet om detta?

En undran
Du/jag har massor av kunskap och erfarenhet. Varför har du valt att skaffa dig just denna kunskap?
Efterrationalisera inte. Vad var det som fick in dig på detta spår? Jag tror att det har att göra med en auktoritet, på något sätt. Något har fått in dig på det här spåret. Ditt  kunskapsspår är byggt av järn och betong.

Var realistisk och njut av det
 

Sikta inte för högt eller för lågt. 80% eller åtta av tio är den väldokumenterade nivå som fungerar bäst. De flesta som spelar dataspel ställer in svårighetsgraden så att de når åtta av tio mål eller 80%, eftersom vi intuitivt vet att det är roligast och lagom utmanande.

Det fungerar att vara snäll


Ibland är det svårt att veta hur man är snäll. Men om du ser det stort så ska du se att det fungerar att vara snäll, visst är det fint.

 

Ärlighet fungerar
 

På samma sätt som det fungerar att vara snäll så fungerar ärlighet. Vem vill umgås med oärliga personer, inte jag. Ärlighet innebär att man aldrig ljuger. Det innebär däremot inte att man alltid måste berätta allt som man har i huvudet, tvärtom.

Det är viktigare vad man gör än vad man gjort
 

Det är enkelt att älta allt det man gjort eller önskar att man borde ha gjort, allt det man skulle, men det nyttar inte. Du kan inte ändra det du gjort, men du kan alltid styra vad du gör och ska göra.

Lär dig av dina segrar.


Det är svårt att lära av sina misstag, man brukar ofta göra om dem, speciellt om man ger dem fokus. Lär dig istället av det du gjort bra.

 

Beslutsfattande

 

Det finns många olika metoder för att fatta beslut, de flesta metoderna är ganska ineffektiva. De kan vara för komplicerade, förenklade eller formlösa. De kan bygga på analytiska processer och objektiva mätmetoder magkänslor osv.

 

I verkligheten är det ofta mycket enklare.

Huvudet har en väl utvecklad och tränad förmåga att fokusera på problem i stället för att fokusera på det vi vill. Speciellt gäller detta om vi är osäkra på vad vi vill, då går huvudet amok och hittar tusentals problem och det blir inte bättre av att kompetent genomförda analyser blandas med genomanalyserade känslor. Diskussionerna brukar göra det ändå värre, det börjar gå cirklar.

Nu kommer ett exempel på en metod som jag prövat många gånger och den fungerar nästan alltid, om man får den brydde att göra som jag säger i tio minuter.

Exemplet:

Lisa hade utbildat sig och fick inte det jobb hon ville ha. Det var tråkigt och alltför många hade goda råd, som de gärna delade med sig av.


Tillslut accepterade hon att ge mig tio minuter. Hon fick ett papper och en penna. Jag sa åt henne att skriva ner fem yrken som hon skulle vilja ha, utspritt på pappret.
 

Då började hon prata och jag stoppade henne och sa skriv nu, skriv det som kommer först i huvudet.

 

Då ville hon prata ändå mer, men jag accepterade inte det, hon hade ju lovat mig tio minuter.
Hon skrev ner fem yrken, några helt orealistiska. Bra sa jag nu skriver du bredvid dessa yrken, varför du vill ha dessa yrken, tänk inte! Sa jag, bara skriv.

 

När hon gjort det så sa jag till henne att skriva hur hon skulle kunna ta sig dit. Nu började tiden ta slut och det var bra, eftersom övningen var klar. Jag ville inte att hon skulle tänka på hur hon skulle göra, det får komma senare.


Med detta dokument i handen hade hon sedan betydligt lättare att fatta kloka beslut när verkligheten mötte hennes önskningar.

Anledningen till att ovanstående fungerar är troligen att fokus flyttas från problem och ger plats fört flera olika lösningar. Och att intuitionen fått fritt spelrum. Hon har tvingats att intuitivt skapa sig några kul målbilder, hon fokuserade på målbilderna och hanterade de hinder som uppkom.

 

Därefter lät hon hjärnan arbeta i lugn och ro. Automatiskt började hon pröva olika sätt att agera och utvärderade dem omedvetet och effektivt.

 

Beslutsfattande, stora konsultföretags råd m m

Vi är biologiska varelser som reagerar mer än vi styr.

Ofta tänder vi på en idé om hur vi ska göra för att det ska bli bra och så undersöker vi idén och finner att den är helt rätt och att den löser nästan alla problem. Perfekt, tänker vi och kämpar för vår fantastiska lösning. Vi har lätt för att motivera att idén är helt rätt att genomföra, vi ser inga hinder som vi inte kan klara av.

 

Vad har hänt? Jo, det är en av våra mest grundläggande fysiska funktioner som har gått igång, funktioner som vi inte kan styra. Tänk om det är så här:

När vi tänder på en idé så är det våra hormonella system för att ”tända” som startat, precis som när vi tänder på en annan människa. Därefter har vi gått in i förälskelsefasen, allt är rätt, det hela är perfekt. En nästan psykotisk fas där vi har en förvrängd bild av verkligheten. Människan eller idén är helt enkelt perfekt i alla situationer, även detta är hormonstyrt och svårt att kontrollera.
Du kan även känna igen denna reaktionsfas när din idol/auktoritet gör något, dina kemiska signalsubstanser signalerar att allt idolen gör är rätt, även när du egentligen kan inse att hen inte är perfekt så signalerar kroppen att hen är fantastisk.

Nästa fas är ”kärleksfasen” den är betydligt bättre, inte lika härlig, men mycket bättre. Nu kan du se saker klarare, din idé kanske fortfarande är bra och användbar, men inte i alla lägen och inte lika perfekt.
Du blir plötsligt klok och kan lyssna på auktoriteter som du själv väljer. I denna tredje fas kan du fatta vettiga beslut.

Stora konsultbolag arbetar ofta med de två första faserna, där får de accept. De får ”tända och förälskade” kunder, men resultatet blir ofta dåligt.  Presentationen syftar till att tända auditoriet, därefter jobbar de med att applicera idén på allt, den är ju så bra! (förälskelsefas).

När du, eller din organisation, kommer in i tredje fasen så inser ni att allt inte var så perfekt och att konsultföretaget mest var dyrt, men ofta är det nu lite sent att backa.

Om du har förståelse och insikt i denna process kan du fatta bättre beslut än om du låter din kropps kemi besluta. Din intuition finns kanske hela tiden, men i fas ett och två så överskuggas intuitionen helt av dina ”signalsubstanser”. I fas tre kan du lyssna på rätt auktoriteter och lita på din intuition. Vänta med beslut till du vet att du är fas tre.

Därför gör vi gärna fel

Forskning har visat att om vi provocerar fram något som är obehagligt så ökar aktiviteten i hjärnan på de ställen som får oss att undvika och ta avstånd och det är ju lätt att förstå, men även vårt belöningssystem aktiveras.

Hur påverkas ditt beteende av status?

Många menar att deras beslut och handlande inte påverkas av irrelevanta faktorer så som status. De har fel, status är oerhört viktigt för hur vi agerar. Vem gör något för att vännerna ska se ner på en? För att du ska försvinna i ett moln av ointresse? Vem gör något för att sänka sin status?
Sanningen är nog att vi alla är ganska känsliga för hur vår status påverkas. Det är mycket olika vad som vi tror påverkar vår status.


Status påverkar ditt beslutsfattande, din smak, dina sociala relationer. Ju mer du accepterar att så är fallet desto lättare får du att undvika statusfällan.  

Vilken effekt har olika kommunikationstyper
En reflektion av Erik Winqvist

Personligen tror jag att kunskap bygger på att tillgodogöra sig det vetande som vi ansamlat genom åren. Forskarsamhället ger mig kunskap. Konsten ger mig förståelse så att kunskapen integreras i mig.

Om vi tänker oss att vi vill kommunicera ett budskap eller kanske en kunskap – en information  eller vad som helst så kan vi göra det på olika sätt och vi kan använda olika verktyg.

Nu koncentrerar vi oss på några vanliga verktyg, kommunikationsvägar, kommunikationssätt. Nämligen: uppslagsverk, läromedel, dokumentär, dokumentärfilm, fiction nöje, fiction konst, oberoende om det sker genom datorn, i en tidning, en bok, på scen eller på ett annat sätt.

För att förenkla tar vi inte med det effektivaste sättet nämligen att vi pratar om det. Att prata är det effektivaste sättet att få en kunskap att fastna. Hos någon annan eller i mig själv.

 

Hur "mycket", vilken volym krävs.

Första frågan vi ställer är hur stor volym budskapet kräver i olika kommunikationsmedel. Hur stor plats det tar och hur lång tid det krävs för ta del av kunskapen. Så här tror jag att det är:

 

Mediet                        volym                                                         kommentar

Uppslagsverk              iii                                                               koncentrerad kunskap

Läromedel                  iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii                                           hjälper mig att förstå

Dokumentär               iiiiiiiiii                                                           eftersträvar att visa verkligheten

Dokumentärfilm         iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,             känslosamt, ”suger” oftast på information

Fiction-nöje                iiiiiiiiiiiiiii,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,       ger kickar

Fiction-konst               i                                                                  svårt att förklara, det fungerar

 

Kommentar:

Ovanstående gäller oberoende om vi använder hemsidor, appar, böcker, filmer, bilder, konceptverk, sociala medier, scenkonst, tidningar eller annat.

Om vi ställer oss frågan varför vi nyttjar ett visst kommunikationssätt för att hitta kunskap så menar nog de flesta att de använder det som de påstår är mest ”bekvämt och effektivt”.

Egentligen tror jag att det är en avvägning mellan vad som ger ”kickar” och att även rationella skäl har ett visst inflytande. Kickarna vinner på effektivitetens och precisionens bekostnad..

 

Ett steg till, vad gör avtryck

Om vi roar oss med att gå ett steg till och ser på hur stort avtryck de olika kommunikationssätten gör i oss, så tror jag att det ser ut på detta vis.

 

Mediet                        avtryck                                                         kommentar

Uppslagsverk              ii                                                                  kunskapen finns men integreras inte

Läromedel                  iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii                                                pedagogik fungerar

Dokumentär               iiiiiiiiiii,,,,,,,                                                     kan göra underverk

Dokumentärfilm         iii                                                                   känslorna tar över

Fiction-nöje                i                                                                     trevligt, men sakinnehållet fladdrar förbi

Fiction-konst               iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii                                   mirakel sker

 

Kommentar:

Att konst kan vara så effektivt beror nog på att det påverkar hela oss, och hela vår hjärna. På ett intuitivt och självklart sätt. Det kräver inte så mycket arbete och energi, det bara är och behöver inte definieras, det går in utan att vi bryr oss om hur.

De sätten som endast vänder sig till våra känslor ger tillfredställelse och samhörighet, men de förändrar inte vår verklighetsbild. Vi lär oss knappt något.

 

 

Fotnoter

Mediet i  sig har betydelse då de relaterar till olika delar av vår hjärna.

Budskapet inkapslas ofta som nyhet eller så gör man det socialt (personer relationer) eller hierarkiskt (status). Detta gör man för att behålla lyssnaren.

Vi borde eftersträva att budskapet ska integreras i oss så att vi intuitivt börjar använda kunskapen. Det verkar som att det oftast går omvägen genom känslor eller intellekt.

Nu har du läst ända hit. Varför? Hur klassificerar du denna text i ovanstående resonemang? Hur påverkar det dig och när?

 

Personlig kommentar

Som artist tror jag på konstens kraft. Jag tror också att konsten kan smygas in nästan överallt. Dock inser jag att det är svårt att nå ut med konst. De flesta vill helst bada i sina känslor och surfa i kändisars liv. De flesta vill också göra sånt som ökar deras status och heder.

Eftersom jag inte är någon högstatuskändis så koncentrerar jag mig på att efter bästa förmåga göra konst. Oftast blir jag förvånad över hur bra det blir. Men blir lite besviken över att så få tar del av det. Hela detta resonemang styrker min förhoppning om att det jag skapar verkligen är bra, och förklarar dessutom publiksiffrorna. Känns skönt.

Erik Winqvist den 18 december 2021