Hur man bör/kan möta en "vilseförd" här

MSBs rekommendation här

Orsaker till att många blir konspirationsteoretiker

Våra gener är från stenåldern och faktiskt ännu äldre. I ett modernt samhälle så signalerar våra gener så som att vi levde på Afrikas savanner. Men vi har tur, för våra beslut påverkas inte endast av våra gener. Kanske hälften av våra beslutsimpulser grundas på annat än genetik.

Tron på myter och konspirationsteorier har stort stöd av våra gener. Om det kan du läsa här. Längre ner kan du läsa vad MSB och andra kloka har sagt om konspirationsteorier. Du kan också se deras råd för hur man möter konspirationsteoretiker.

Skillnaden mellan konspirationsteoretiker och faktaresistens är inte så stor. Alla kan vi ibland vara lite faktaresistenta.

Problematiska gener som driver faktaresistens

Dessa genetiskt styrda beteenden fungerar för att sprida våra gener, få många barn som får barn.

De fungerar däremot inte för att skapa bra samhällen.

Att vi intensivt finner och följer en auktoritet.
Att vi hittar och skyller på syndabockar.
Att vi fyller kunskapsluckor med påhittade fakta och åsikter.
Låter känslor styra vårt agerande.
Rättfärdigar våra beslut. Gör utvärderingar som styrker att vårt agerande var rätt.
Att vi gillar bra berättelser mer än fakta.
Beundrar och styrs av styrka och snygghet.

Ovanstående genetiska drifter är problematiska och svåra att stå emot, framförallt under stress eller upplevt hot.

Vi blir klokare om vi förstår hur generna påverkar oss

Hypotesen är att när vi förstår hur vår genetik påverkar oss så kan vi frigöra oss och fatta bra beslut.

Gener som förstör

Det är sällan en enda gen som styr vårt beteende. Det är en mängd ställen i vårt DNA som tillsammans styr vårt beteende. Så, när vi påstår att det är genetiskt styrt så menar vi en mängd inblandade gener.

Vi ser att det är beteenden/förmågor som nästan alla har, som ärvs och till stor del styrs genom våra gener. Omständigheterna gör så att vi använder dessa förmågor på olika sätt.

Vi påverkas också av andra faktorer som uppväxt, värderingar, klokhet m m. Men modern forskning visar att vårt beteende till stor del styrs av våra gener. Dessa genetiskt styrda beteenden förstör för oss och gör så att vi får onödigt dåliga liv och samhällen.

Här kommer några genetiskt drivna värderingar och reaktioner som är problematiska:

Auktoriteter

Våra gener får oss att tro på auktoriteter. Våra gener väljer däremot inte alltid en bra auktoritet.

Nu när det finns så mycket ny kunskap bör vi välja kunniga auktoriteter. Trots att våra gener gärna väljer andra auktoriteteter nämligen:

De med karisma
De som är snygga
De som har utstrålning
De som är duktiga på något annat
Vi väljer helst en vinnare
Och mycket annat som inte har ett dugg med kunskap att göra.

Dessutom får generna oss att gilla och lita på de auktoriteter som generna har valt åt oss.

Ilskna människor är dåliga auktoriteter. Ilskan blockerar och vilseleder.

Forskare är däremot bra auktoriteter så länge som det gäller just det som forskaren har forskat om.

Syndabockar

Vi hittar någon eller några som vi tror är orsaken till våra problem. Det är naturligt och svårt att hindra. Det är bekvämt att hitta och skylla på syndabockar. Men det är fel.

Oftast är orsaken till våra egentliga problem så multifaktoriellt att vi inte kan hålla det i huvudet på en gång. Frustrerande. Otryggt. Om verkligheten är en blandning av orsaker så hittar vi inga enkla åtgärder att ta till. Istället för att bli frustrerade hittar vi en syndabock. Eftersom syndabocken är oskyldig blir våra åtgärder ineffektiva och i värsta fall drabbas någon helt oskyldig.

Vi hittar svar

Vi är väldigt bra på att fylla kunskapsluckor med påhittade fakta och åsikter. Det ger trygghet och vi blir övertygade om att vi vet mer än vi verkligen vet

Att skilja kunskap från åsikter är svårt. Våra gener gör så att vi fyller våra kunskapsluckor med åsikter. Åsikterna kan vara fel. Kunskap bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och är fakta, inte åsikter.

Vetenskapen ger bara svar på det som man undersökt, det är därför som forskare ofta upplevs som osäkra, de är säkra på det de vet, men de är inte säkra på sina åsikter.

Nu för tiden finns oerhört mycket mer kunskap än det fanns för några år sedan. Vi borde använda mer av den nya kunskapen och mindre av våra åsikter.

Bäst av allt är känslor

Vi äskar våra känslor. Vad vore vi utan känslor. Känslorna styr oss ofta fel, men det förstår vi inte.

Känslorna kommer inte bara ur våra gener, de kommer också från tidigare upplevelser. Det är kroppens effektiva snabba system för att minnas tidigare händelser. Men kroppen bryr sig inte om huruvida den tidigare reaktionen fungerade eller inte och framförallt inte om det är samma situation nu som då. Känslorna bara kommer och de är starka. Känslorna vill tvinga oss.

Ett sätt att hantera sina känslor är att känna igen dem och skilja dem från intuition som är mer komplex och ofta ger rätt impulser. Ett trick för att skilja intuitionen från känslorna är att känslorna ofta är tunga och påträngande medan intuitionen är lätt, flyktig och plötslig.

Det fungerar inte att trycka ner känslor, de måste accepteras. Känslorna vill bestämma över dig, men de behöver inte påverka dina beslut.

Nog gjorde vi rätt i alla fall

Vi rättfärdigar våra beslut.

Nu gjorde vi så. Var det rätt? Och så tänker vi efter, analyserar och håller på. Slutsatsen blir oftast att vi gjorde rätt.

Förklaringar har vi gott om, som omständigheter, förutsättningar och mycket annat. Men slutsatsen är att vi nog ändå gjorde rätt. Även om det blev fel.

Denna naturliga reaktion gör så att vi inte lär oss av våra misstag. Istället upprepar vi dem.

Det jag minns det tror jag på

Vi gillar bra berättelser mer än fakta.

Det är svårt att ta till sig abstrakta förklaringar. Ändå svårare är det att komma ihåg dem. Fakta är oftast abstrakta, komplicerade och svåra att ta till sig.

En bra berättelse. Som vi fattar. Den glömmer vi inte.

Dessutom känner vi oss nöjda när vi tror oss ha förstått hur det gick till. Även när berättelsen är ett rent påhitt.

Inte konstigt att lögner, myter och konspirationsteorier får vingar.

Snygg och stark

Det är konstigt hur mycket lättare det är att tro på någon som är snygg och tilltalande än någon som är ful och otrevlig. Det är naturligt att tro på det som snygga människor säger. Men det är rätt korkat. Tråkigt att våra gener är så korkade.

Vi beundrar och styrs av styrka och snygghet. Det kallas The Halo effect.

Kommentarer kring dessa gener

En grundad hypotes är att sociala faktorer så som gruppdynamik, polarisering, och vad grannen tycker har ett stort inflytande över på vilket sätt vi låter oss domineras av dessa olika krafter.

Ovanstående genetiska drifter är problematiska och svåra att stå emot, framförallt under stress eller upplevt hot.

Om vi förstår hur vi är konstruerade, kan vi undvika att så ofta låta oss styras av det som är destruktivt i vår biologi, i våra problematiska gener.

Det är inte fel att påstå att nästan all dagens politik till stor del styrs av problematiska gener. Är det vad vi vill?

De naturliga, problematiska och driftstyrda krafterna utmynnar ofta i autokratiska, högerextrema, populistiska, trumpistiska, naturligt "lättfascistiska" värderingar.

Modern forskning och erfarenhet kring psykologi, statsvetenskap, medicin, historia, sociologi m m. har visat att det mänskliga beteendet på ett naturligt sätt gör så att vi dras till dessa problematiska värderingar.

Dessutom visar forskningen att vi påverkas mest av vårt umgänge och vår omgivning.

Dessutom hittar vi snabbt svar på de frågor och problem vi ställs inför och är ganska faktaresistenta när vi väl har bestämt oss för ett svar eller en åsikt. Vi fyller våra kunskapsluckor med åsikter som vi tror är fakta.

Här kommer några beprövade och väl fungerande metoder att ta till sig ny kunskap och att bli klokare.

Vetenskapliga metoden.
Du kan lita på vetenskapen när du förstår hur vetenskap fungerar.
Förstå att huvudet inte kan rymma all fakta på en gång.
Hjärnan behöver hjälp av det skrivna.
Kloka och respektfulla diskussioner med maximal lyssning.
Diskussioner kräver ödmjukhet.
Konstnärliga angreppsätt.
Intuition, verklighet och annorlunda perspektiv.
Förståelse för hur människan fungerar.
Generna styr ofta fel, du bestämmer.
Positivt kritiskt lyssnande.
Det viktigaste är att hitta bra källor till kunskap.
Gör rätt.
KBT-inspirerad metod där du tränar på att göra rätt.

Vetenskapliga metoden

Man ska skilja mellan åsikter och vetande. Det finns fakta som visats med vetenskapliga metoder. När det saknas fakta eller om vi inte gillar faktan så fyller vi automatiskt på med åsikter. Åsikterna är ofta fel eller irrelevanta.

Så här fungerar vetenskap:

Man gör en iakttagelse eller har en teori eller en hypotes, kanske en åsikt. Är min åsikt sann? För att få veta det så kan vi använda vetenskapliga metoder och få ett svar, man gör experiment och analyser.

På alla tänkbara sätt försöker man undvika allt som kan leda fel. Man vill veta hur det egentligen är. Till slut visar det sig om hypotesen är sann eller falsk

Då är det dags att publicera i en vetenskaplig tidskrift där andra vetenskapsmän granskar och undersöker hur man fått fram resultatet. Om man kommer igenom nålsögat så publiceras studien och vi har fått fram mer fakta.

OBS studien svarar bara på det man undersökt. Det är upp till samhället att använda den nya kunskapen på ett bra sätt. Det är mycket vanligt att den nya faktan övertolkas eller misstolkas.

En vetenskaplig studie tar fram ny fakta som vi kan använda när vi verkligen vill förstå och påverka våra liv och vårt samhälle. Det är bra att bygga våra beslut på så mycket fakta som möjligt.

Ett exempel

När man tagit fram ett nytt ämne som man tror kan bli en bra medicin så börjar man med att bli säker på att det verkligen är ett ämne och inte en varierande mängd av olika ämnen.

Nu har vi något som vi verkligen vill att det ska fungera. Vi testar så att det inte är farligt och känner oss mogna att pröva i verkligheten. Då hittar vi patienter som vi vill bota.

Eftersom ett läkemedel sällan fungerar på alla människor så behövs ganska många människor. Vi lottar in de sjuka i minst två grupper. En grupp får den nya medicinen och den andra gruppen får placebo, det vill säga ett piller utan innehåll.

Varken läkaren eller patienten vet om patienten får den nya medicinen. Man utvärderar varje patient och sedan är det dags att se efter om de som blev friska hade fått den nya medicinen.

En statistiker får räkna på om det var tillräckligt många som var med i studien för att vi verkligen ska vara säkra på att medicinen fungerade.

När vi har tre oberoende publicerade studier som visar samma resultat så har vi producerat fakta.

Sammanfattning

Låt vetenskapsmän förklara vad som är fakta. Du kan lita på dem om det är inom deras kunskapsområde.

En doktorsexamen innebär att man lärt sig skilja på fakta och åsikter.

Beprövad erfarenhet

Ibland saknar vi vetenskaplig grund för vårt vetande. Nu blir det riktigt svårt. Inom medicinen kallar man det beprövad erfarenhet.

Beprövad erfarenhet är när de allra kunnigaste och de flesta andra är övertygade om att det är på ett visst sätt. För att förstå skillnaden mellan beprövad erfarenhet och åsikter så är det nog klokt att filosofera över begreppet "beprövad".

Förstå att huvudet inte kan rymma all fakta på en gång

Det har aldrig funnits så mycket fakta som nu. Det är omöjligt att hålla allt i huvudet på en gång. Även det som vi förstått och har lärt oss försvinner och glöms bort. Det är därför vi måste dokumentera fakta i skrift. Då kan vi ta fram relevant fakta och sätta det i relation till annan fakta, vi behöver inte hålla allt i våra glömska hjärnor.

Vi behöver också experter som är uppfyllda av problematiken och skaffar sig så mycket fakta som möjligt. De experterna finns på universiteten.

Vi luras inte bara av att vi fyller faktahål med åsikter. Dessutom gillar vi bra berättelser, det är vårt naturliga sätt att lära och komma ihåg. En bra historia fastnar mycket bättre än en massa viktiga fakta. En bra berättelse får vingar, fakta fastnar lätt i publicerade studier.

Kloka och respektfulla diskussioner med maximal lyssning

Debatter är populära. Det blir som en tävling. Vi gillar vinnare som tilltalar oss. Inget sådant har med fakta att göra.

När kloka män och kvinnor diskuterar så bör vil lyssna och försöka förstå vad det är som de vill säga. Inte leta fel och brister. Lyssna på forskaren, hen har något som hen vill säga dig.

Vad du sedan gör med din nya kunskap är upp till dig.

Konstnärliga angreppsätt

Det blir ofta så komplext så att vi inte kan bilda oss en uppfattning, det hjälper inte att vara rationell och analyserande.

Konstnärer har ett annat sätt att angripa verkligheten. De kan dramatisera eller avdramatisera. De visar ofta verkligheten ur helt andra synvinklar. De provocerar eller kanske visar en kontroversiell verklighet utan att du blir provocerad.

Ett konstnärligt angreppsätt gör att du inte måste ta ställning, det räcker med att se och ta till sig. Konst sätter spår i oss utan att vi behöver lära oss. Vi tar det till oss.

Konstnärer arbetar ofta så att de först tar till sig så mycket kunskap som möjligt, de ser och iakttar, utan att värdera det som de ser. Först därefter börjar de arbeta. Då blir de ofta förvånade över vad som kommer ut. Det kan vara en verklighetsbeskrivning som är allt igenom påhittad och omöjlig. Men på något konstigt sätt så kan den i all sin verklighetsfrånvaro vara oerhört sann.

Konst kan öppna dina ögon.

Förståelse för hur människan fungerar

För mig är förståelse en grundbult. När jag förstår vad som påverkar mig så har jag lättare att ta beslut.

Jag inser att mina problematiska gener påverkar mig mer än jag förstår. Jag märker också att mina fina oproblematiska gener är viktigare än de problematiska, men jag märker inte alltid när de problematiska generna tar över.

Jag ser att allt jag upplevt och lärt mig har betydelse för mina beslut. Det fungerar bra när jag inte är rädd eller stressad.

När jag är rädd eller stressad så tar mina problematiska gener makten över mig. Då blir det sällan bra.

När jag är lugn och öppen så kan jag använda både min kunskap och mina gener, jag blir klok.

Detta är orsaken till att jag skriver detta brev. Jag tror att när vi förstår hur vi fungerar så kan vi rädda världen. Välja bra politiker och skapa ett bra samhälle.

Alla våra genetiskt styrda beteenden fungerar för att sprida våra gener, att få många barn som får barn.

Alla våra genetiskt styrda beteenden fungerar däremot inte för att skapa bra samhällen, men några gör det. Bra samhällen byggs tillexempel av kärlek, kommunikation, empati, arbetslust, solidaritet och nyfikenhet.

Analysera hur de femton problematiska generna påverkar dig och ditt parti, jag tror att du kommer att bli förvånad. Läs mer längre ner i brevet.

Positivt kritiskt lyssnande

Kanske lär sig skolbarnen allt för mycket om kritiskt tänkande. Det är sant att vi ska ifrågasätta det som makthavare påstår, men kanske lär vi oss inte tillräckligt om hur vi hittar bra källor till ny kunskap.

Man ska inte ifrågasätta läraren innan man förstått vad läraren vill lära dig. Är det en politiker så gäller det att även förstå varför hen vill lära dig just detta.

Det är bra att vara källkritisk men ändå bättre att hitta bra källor till kunskap.

Bra källor är våra vetenskapsmän när de pratar om just det som de forskat om.

Bra källor är FNs och EUs deklarationer och internationell rätt.

Bra källor kan vara statistik från neutrala källor som Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, SMHI, universitet, Naturvårdsverket, FNs och EUs vetenskapliga rå.

En tankesmedja, lobbyist, politiker eller andra organisationer som företräder eller finansieras av en part med egna intressen är inte bra källor.

Gör rätt

Ett modernt sätt att se på problematiken är att förstå att de som gör rätt tenderar att fortsätta göra rätt. Man bör alltså träna på att göra rätt. Och verkligen uppmärksamma varje gång man gör rätt. Detta synsätt är KBT--inspirerat.

Om vi vill, som KBT förespråkar, träna oss på att göra rätt så gäller det att lyfta fram och fokusera på de goda genetiskt betingade reaktionssätten. Kärlek, solidaritet, arbetslust, kommunikation, nyfikenhet, empati. Dessa reaktionssätt behöver en lugn och positiv miljö för att blomma.

KBT är den bäst dokumenterade metoden för att ändra beteenden. Kliniska studier visar på god effekt.

I detta sammanhang så skulle det innebära att vi i privatlivet fokuserar på det goda och vackra. Låter oss njuta av att göra rätt.

I politiska sammanhang ska vi undvika de som reagerar utifrån de problematiska generna. Det vill säga de som fokuserar på syndabockar. Vi ska undvika de som tror att våld, flykt eller apati fungerar. De som ser medmänniskor som främlingar. De som tror mer på enkla lösningar än på vetenskap. De som fokuserar på kamp och auktoritära ledare. Dessa bör vi undvika och aldrig ge dem vårt stöd

Om vi väljer den KBT-inspirerade metoden att fokusera på handlingar som drivs av samhällsbildande gener så som empati, solidaritet, kärlek, kommunikation, arbetslust, nyfikenhet och slutar med att ge luft åt de impulser och handlingar som kommer från de problematiska generna så får vi med största sannolikhet bättre samhällen. Och dessutom blir det trevligt.

Bemöta

Tips från en erfaren lärare
En erfaren lärare gav ett tips som får anses som "beprövad erfarenhet". Det handlar om hur du ska agera när du är på väg att bli arg. Hon sa att man kan använda sin arghet innan man blir arg. När man är på väg att bli arg. När man väl är arg tappar man allt omdöme.
Bäst är förstås att inte bli arg.

Nu följer kloka ord om konspirationsteorier

Hur de fungerar. Hur man kan möta konspirationsteoretiker

Lögnen är effektiv, den fungerar

Ju fler gånger lögnen upprepas dess lättare blir det att tro på lögnen. Trollfabriker och lobbyister sår frön som växer.

Ett citat

"Personerna förlitar sig på snabb, intuitiv reaktion istället för att bedöma informationens innehåll"

Julia Aspenäs Linköpings universitet.

Kunskap finns

"Problemet är sällan att det saknas kunskap, problemet är att du saknar kunskap."

Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

Klimatet just nu. Hos Dagens Nyheter kan du följa klimatförändringarna i realtid klicka här

Forskning.se visar forskningsresultat som kommer från universitet och institut klicka här

När känslorna är med så tappar du lätt förståndet

När man är känslomässigt engagerad slutar källkritiken fungera, så fungerar vårt psyke. Det är ett av skälen till att man behöver bra och tillförlitliga källor till kunskap. "Källkritik är nödvändigt, men det är ändå viktigare att hitta bra källor"

AI robot som pratar med den som tror på en konspirationsteori.

Resultatet är bra, den som för en dialog med roboten blir klokare. Lugnt och sansat förklarar AI roboten hur kunskapsläget är.

Roboten fins på www.debunkbot.com. "Test your beliefs against an AI". Det är American University i Washington som tagit fram AI roboten, publicerad i Science.

Här finns en artikel i DN.

Idag har omställningsfördröjare kanske blivit ett större hot än förnekare. Läs om fördröjare här.

Att bemöta konspirationsteorier och förnekare

Detta sätt att agera bör även fungera när man möter autokrater fördröjare och populister.

När du möter klimatförnekare och konspirationsteoretiker så ska du inte tro att du kan omvända dem. De måste omvända sig själva och ibland, fast sällan, kan du hjälpa dem.

En vanlig orsak till att människor tror på konspirationsteorier är att teorierna är kul.

Men man kan också undra -Varför tro på konspirationsteorier när verkligheten är så spännande?.

Konspirationsteoretikern anser sig ha tydliga sanna fakta.

Var försiktig med att diskutera konspirationsteorin. När teorin tydliggörs så fastnar den i hjärnan, hur dum och felaktig den än är. Den fastnar eftersom den är så lätt att förstå. Istället ska du berätta om hur verkligheten är, på riktigt. Verkligheten är alltid mer komplicerad än konspirationsteorin. Det är synd.

Debattera inte

Det är ingen idé att debattera med dem, det kan vara skadligt. När någon hör en debatt så får de intrycket att det är två sidor med olika åsikter och så tror åhöraren att hen ska välja sida. I en debatt vinner den skickligaste debattören.

När det gäller konspirationsteoretiker och faktaförnekare så är situationen den att de har fel och du har massor av forskning och dokumentation som styrker att du har rätt. Genom att debattera så får åhöraren intryck av att även förnekelsen eller de påhittade konspirationerna också är seriösa.

Akta dig för att ge konspirationsteorin för mycket fokus.

Prata gärna med de vilseledda

Däremot ska du respektera den vilseledda som människa och lugnt förklara för hen att det finns forskning, vad forskning innebär och vad man enats om. Du kan också förklara skillnaden mellan vad man vet, inte vet och vad man tror. Förklara gärna att människans hjärna "hittar på" för att fylla kunskapsluckor. Att dessa påhittade förklaringarna ofta är väldigt fel, fast hjärnan tycker att de är troliga.

När det gäller konspirationsteorier så kan du gärna förklara att det oftast är samma teorier som dyker upp i olika skepnader och vad och vilka som driver teorierna. Ofta finns det forskningsfusk i bakgrunden, förklara för den vilseledda vad forskningsfusk är och hur man motarbetar det. Förklara också att konspirationsteorier ofta är påeldade och ibland styrda av främmande makt eller av intresseorganisationer. Erkänn gärna att de flesta konspirationsteorier är ganska kul och att det alltid känns skönt med en tydlig förklaring som förklarar allt och att det känns tryggt. Men är fel.

Förstå och respektera personen du talar med.
Var saklig och korrekt .
Välj dina strider och ta dem aldrig när andra lyssnar. Det kan lätt bli en polariserande debatt.
Visa empati.
Ställ frågor om vad teorin grundar sig på. Det ger plats för att den vilseledda kan börja med självreflektion och gör att hen kanske kan lyssna på dig och börjar förstå hur verkligheten ser ut.
Berätta försiktigt om vad forskningen vet i frågan. Redogör för vad det innebär. Förklara att enkla lösningar är sköna att luta sig mot, men att de sällan är verkliga.
Ta gärna hjälp av auktoriteter.
Dela aldrig felaktig information.

Några exempel

Klimatförnekare.

Det finns en total enighet om att människan är orsaken till klimatförändringar och den snabba utrotningen av arter https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-sager-den-senaste-ipcc-rapporten/

SMHI avlivar myter https://www.smhi.se/klimat/klimatlaget/vanliga-missforstand-om-klimatet

Du kan också luta dig mot FN-konventionerna om biologisk mångfald, klimatet och Rio-konventionen.

Vaccinmotståndare

Idén att trippelvaccinen med mässlingsvaccin skulle orsaka autism grundas på en vida spridd fuskstudie där en engelsk forskare förfalskat patientjournaler. Dessutom har det gjorts massor av välgjorda vetenskapliga studier som visar att teorin inte stämmer.

Forskning

Kriteriet för att man ska tro på en teori är att det finns minst tre välgjorda vetenskapliga studier som visar samma sak. Det ska vara statistiskt säkerställt. Studierna ska vara publicerade i tidskrifter där andra vetenskapsmän har granskat resultaten.

Väldigt mycket vetenskap handlar om att beskriva verkligheten på en detaljerad nivå. Att fördjupa kunskap. Att bekräfta eller förkasta teorier.

Forskare brukar vara bra på att berätta vad de vet och vad de inte vet. När man lyssnar på en forskare och hen berättar att hen inte vet så fungerar vår hjärnor så att de att omedelbart skapar teorier som fyller ut kunskapsluckorna. Dessa teorier blir vi övertygade om. Vi tror att de är sanna. Trots att det säkerligen bara är påhitt. Om forskaren inte vet så ska du inte tro på dina eller andras gissning. Sök istället efter mer kunskap.

Vetnskapsmän brukar ofta samlas och ta del av varandras forskning. Det för forskningen framåt.

Ibland tycker de att man vet tillräckligt mycket så att forskningen bör sammanställas. Det blir översiktsartiklar eller andra dokument som visar på vad man vet, just idag och var forskningsfronten ligger.

Ofta diskuterar de också sådant som de tror, sådant som man bör forska mer om. Som lekman kan man tryggt ta del av allt det som de vet.

Media brukar hellre skriva om sådant som man tror eller spekulerar kring. Sådant är mer spännande att ta del av, men är egentligen ganska oviktigt..

För oss vanliga människor är det viktigt att inse skillnaden.

Hur kan forskningen användas

Att omsätta vetande i praktisk handling kan vara svårt, men är viktigt. Vårt handlande ska bygga på sådant som man vet och så lite som möjlgt grundas på spekulationer.

Det finns i allmänhet gott om kunskap. Problemet är oftast att beslutsfattaren saknar rätt kunskap. Ring till universiteten och prata med en forskare, det är ett bra sätt att skaffa sig kunskap.

Berätta för forskaren om ditt problem och lyssna noga på vad hen säger. Ofta får du svaret att du ska prata med någon annan som kan just det som du undrar över. Då är det bara att ringa till den rekommenderade forskaren. Det är kul att jaga kunskap.

ps.

Ett tips är att inte belasta forskaren med alla dina teorier. Då blir det jobbigt, tar tid och du glömmer lätt bort att lyssna. Du lär dig inget genom att prata. Beskriv ditt problem och lyssna på svaret. Efteråt kan du reflektera över svaret som forskaren gav dig.

Råd från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Steg 1: Behåll lugnet

Det första steget är att fortsätta bemöta den som drabbas med respekt och en vilja att förstå. Det är även viktigt att inte patologisera (se den drabbade som sjuk) eller göra sig lustig över den drabbade.

Steg 2: Försök att förstå

Det finns många skäl till varför människor tror på konspirationsteorier – det kan vara en blandning av känslor som rädsla, oro och osäkerhet, moraliska värderingar eller rent felaktig information. Försök att lyssna utan att döma.

Steg 3: Relatera

Att argumentera vem som har rätt kan skapa fler konflikter och frustrationer. Försök att relatera till varför den drabbade omfamnar just dessa teorier på en emotionell och personlig nivå. Vad är orons orsak?

Steg 4: Ta in tillförlitliga källor

Försök få den drabbade att också ta in information från betrodda källor, forskning och faktagranskning för att balansera desinformationen.

Steg 5: Uppmuntra kritiskt tänkande

Ofta ser sig konspirationsteoretiker som ”kritiska tänkare”: fråga personen varför den litar just på de källor som sprider konspirationsteorier och vilka motiv de kan ha. Ett sätt är att ifrågasätta konspirationsteoriernas enskilda beståndsdelar.

Steg 6: Veta när du skall sluta

Tron på konspirationsteorier hänger ihop med kognitiv stil, personlighetsdrag och världsbilden, verkliga eller upplevda trauman. Möjligtvis är den drabbade redan djupt inne i konspirationsträsket – då kan samtalen snarare förstärka än lätta polariseringen. Det viktigaste är att försöka visa förståelse.

En konspirationsteoretiker

Vad är en konspirationsteorier egentligen? Utifrån det aktuella forskningsläget beskriver rapporten hur de uttrycker och kommunicerar föreställningen om att

• allting hänger ihop (mönster)

• allting händer avsiktligt (planen)

• några har planerat detta tillsammans (sammansvärjningen)

• det finns onda avsikter riktade mot det allmänna bästa (onda avsikter)

• planen har förberetts i hemlighet för att föra oss bakom ljuset (hemlighet)

• det finns bevis som belägger på konspirationen (bevis).

Dessutom hävdar de att

• vi befinner oss i en värld i absoluta motsatser mellan gott och ont (dualism)

• någon annan är skyldig för det dåliga som händer oss (syndabockar)

• dessa andra skyldiga är onda och omänskliga (demonisering)

• vi befinner oss nära en systemkollaps (systemkollapsen – den yttersta dagen).

Konspirationsteoretiker ser sig vidare som

• sanningssägare som väcker upp de sovande massorna och

• kommunicerar sitt budskap med ett tydligt bildspråk.

Hela rapporten från MSB hittar du om du klickar på "Andra miljösidor m m" i toppmenyn. Leta bland länkarna.

De flesta kan falla för konspirationsteorier.

Människor söker gemenskap och identitet. Konspirationsteorier kan ge gemenskap och identitet.

Människor som upplever ett hot vill gärna ha en syndabock. Konspirationsteoretiker vet vem eller vilka som är onda.

Människor älskar berättelser. Konspirationsteorier är lättfattliga och spännande berättelser.

När man inte vet så skapar hjärnan en förklaring som det är lätt att tro på. Vi fyller i det vi inte vet och sedan tror vi att vi vet, det är mänskligt.

Sidor som förklarar myter, konspirationsteorier och förnekare

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB https://www.msb.se/contentassets/555542e57381475cb26d6862dc7a543a/msb-studie.pdf

Skeptical Science

Om klimatförnekelse

https://skepticalscience.com/

MSB

Målningar av Lotta Lagercrantz