top of page

Miljöpolitik

Vi är partipolitiskt obundna. Därför skriver vi endast om skiljelinjer inom politiken.

Vilket parti som tycker vad lägger vi oss inte i.

Det största problemet är politikernas okunskap. Kunskap finns men den omvandlas inte till konkreta åtgärder. Kortfattad information om aktuella frågor, på vetenskaplig grund här

I vissa grupper är fortfarande förnekelse och kunskapsförakt ett problem. Ett växande problem är alla de som arbetar för att fördröja nödvändiga förändringar. Läs om "fördröjarna" 

På vetenskaplig grund måste detta genomföras omedelbart här

Alternativ och effektiv handlingsplan 2023 här

Detta kan du göra här

Vems ansvar?

Som privatperson är det inte så mycket du kan göra. Flyga mindre, köra mindre bil, äta mindre kött från idisslare, sänka temperaturen. Det räcker inte långt. Det är politikerna som har det största ansvaret. Det är vi som väljer våra politiker.

 

Men det är en sak du verkligen kan göra och det är att kräva av dina politiker att de agerar.

 

Idag lyssnar de mest på olika lobbyinggrupper och förstår inte att vetenskapssamhället inte är en av många lobbyingorganisationer. Vetenskapssamhället bygger på fakta och man kan inte förhandla och kompromissa om fakta.

Du har alltså ett ansvar för att sätta press på dina politiker och kräva att de agerar nu!

Det finns många sätt att sätta press på politikerna. Ett bra sätt är att vara kunnig och dela med sig av kunnigheten till politikerna. Det är ditt ansvar.

Kan man lägga ansvaret på företagen och de som förorenar?

Man har prövat i femtio år, det fungerar inte. Företagen prioriterar det som är  lönsammast. 

Om de är seriösa så följer de lagar och förordningar. Men deras uppgift är att driva lönsam verksamhet.

Det är väldigt få som avstår sina pengar och sina jobb för miljöns skull.

Politikerna är ansvariga för att skapa ett miljöriktigt regelsystem som leder till ett hållbart samhälle. Det måste bli lönsamt att agera hållbart och olönsamt att förstöra.

 

Många menar att vi har de politiker vi förtjänar.

Skiljelinjer

 

Tron på hur mycket miljöåtgärder ska bygga på frivillighet är en betydande skiljelinje. Hur fungerar frivillighet när det gäller miljöfrågor? De flesta menar att det kan fungera ibland. Erfarenheten av sjuttio års miljöarbete visar att det sällan fungerar.

 

De politiska partierna ser olika på hur man kan påverka individers agerande.
(Med individ menar vi en person oberoende av om hen är företagsledare, politiker, konsument, svetsare eller hundägare).

 

Det finns också en tydlig skiljelinjer mellan var man vill lägga ansvaret. På politiker, företag eller privatpersoner. Orsaken till att man är oenig kan förklaras av att man inte definierar vad den ena eller andra gruppen är ansvarig för. 

Olika syn på vad äganderätten innebär särskiljer flera partier.

Får du helt fritt förfoga över det du äger?

Idag finns det stora begränsningar så som: Allemansrätten, du får inte förgifta din bakgård, du får inte misshandla dina djur. Du får inte bygga en verktygsbod, men du får bygga ett jakttorn och en koja. Du får kalhugga hur du vill.

Vad innebär äganderätten? Vilka begränsningar accepterar vi och hur ska dessa begränsningar genomföras.

 

Olika politiker har olika tro på vilka påverkansverktyg som kan fungera. Här kommer några av de verktyg som vi har till vårt förfogande. Vissa politiker favoriserar vissa av verktygen och kan vara principiella motståndare till andra verktyg. 

  • Kortsiktiga belöningar. Forskning visar att vårt agerande styrs av kortsiktiga belöningar.

  • Framtida belöningar eller hot. Forskning visar att det får stor uppmärksam het men inte resulterar i konkret handling.

  • Ekonomiska styrmedel. Forskningen visar att det är effektivt.

  • Lagstiftning/regleringar/krav. Erfarenheten visar att det fungerar bra.

  • Stöd. Ekonomiskt stöd ger ofta konkreta resultat. Effektiviteten ifrågasätts ofta.

  • Straff. Fungerar ofta förebyggande vid viss typ av kriminalitet.

  • Skrämsel och hot. Väcker uppmärksamhet, men ofta kortsiktigt.

  • Beskrivning av verkligheten, om man stödjer sig på vetenskap och beprövad erfarenhet eller tyckande.

  • Verkliga respektive fiktiva belöningar kortsiktiga och långsiktiga. Längtan efter endorfin kickar får oss att ta beslut.

  • Tolkning av kunskap och forskning. Konspirationsteorier och kunskapsförnekelse har stor attraktionskraft.

  • Beskrivning och tolkning av det som varit. Hur mycket man lyssnar på historiker respektive auktoritära personer eller vänner som tycker.

  • Överenskommelser, förhandlingar, kompromisser.

  • Diplomati

  • Målsättningar.

  • Lobbying. Lobbyister har mycket större påverkan än vad som är rimligt.

  • Reklam, information, påverkanskampanjer. Fungerar för att påverka människor.

Hur man ska organisera och fördela ansvaret är ofta förekommande tvisteämnen i debatten.

 

Kunskapssyn.

Detta är en viktig och aktuell skiljelinje. Egentligen handlar det bara om en brist på kunskap om vad kunskap och fakta är.

Källor till kunskap.

För de flesta är det svårt att hitta bra och pålitliga källor till kunskap. Kunskapen finns på universiteten, men av någon anledning väljer de flesta sämre källor.

Källkritik har framhållits som en lösning. Idag menar många att det är ändå viktigare att söka efter bra och pålitliga källor.

 

I ett politiskt system så innebär det alltid att politikerna är okunniga, men förhoppningsvis så har de tillgång till kunskap. Olika politiker använder olika kunskapskällor när de vill skaffa sig ny kunskap. Det är viktigt att hitta bra och trovärdiga källor, men det är svårt.

 

Det finns alltid en diskrepans mellan beskrivningen av vad som hänt och vad som faktiskt hände. Historieforskningen försöker beskriva denna diskrepans. Det  gör oss att medvetna och gör så att vi kan dra slutsatser av historien.

Historieförfalskning är ofta ett bekvämt och användbart verktyg, men leder oss fel. Att korrekt beskriva och värdera historien är svårt. De olika partierna beskriver historien på olika sätt. Ofta förekommer tydlig historieförfalskning för att ge kraft åt en åsikt eller ideologi.

Hur är det idag? Varifrån har man fått sin verklighetsbeskrivning?

Partier blandar ofta beskrivningen av dagens verklighet med psykologiska inslag som skrämsel, hot , skam  m m. Det är effektivt som röstfiske, men inte så konstruktivt. De olika partierna gör detta på olika sätt.

 

Villighet att förhandla och kompromissa.

Exempelvis så är det vanligt att byta en miljöfråga mot en pensionsfråga. Att i förhandlingar byta forskning/kunskap mot hur man vill att det ska vara är inte bra. Detta sätt att arbeta är politiskt gångbart, men leder ofta till dåliga kompromisser.

I grunden handlar det om att man inte gillar det som vetenskapssamhället visat.

 

Eftersom man inte kan enas om varken historiebeskrivningen eller verklighetsbeskrivningen så blir det svårt. Diplomati är ofta ett bra sätt att lösa denna problematik. Då kan man i lugn och ro jobba vidare mot en bättre värld. 

Partierna ställer sig olika till när de vill använda diplomati. De flesta tror att konfrontation, debatt och förhandling ger fler röster.

 

Tron på ekonomiska verktygs effektivitet och utformning brukar ofta skilja olika politiska partier.

 

 

 

Vad visar forskningen

Människors beslut och handlingar påverkas främst av kortsiktiga belöningar. Man får en kick. Det är de omedelbara belöningarna som påverkar oss mest. Vi gör det som ger oss kickarna. Det gäller både när vi gör bra och dåliga saker.

Status är viktigt,.

Ingen gör något som sänker hens status.

Sociala sammanhang, grupper.

Det de som vi möter som påverkar oss mest. Vi är sociala varelser. De flesta litar mest på vänner, grannar, arbetskamrater och familj. När det gäller vetenskapliga argument är vi ofta källkritiska på ett helt annat sätt än i sociala sammanhang. 

Individen gör nästan aldrig något som uppenbart är dåligt för hen själv och de närmaste.

Vi vill gärna vara snälla och det är vi i allmänhet, så länge det inte drabbar oss eller våra närmaste.

 

Vi tror ofta. Trots att det är fel.

 

Vi  tror att en förändring ska drabba oss bara för att det är okänt. Då reagerar vi med blockering.

Målbilder kan ha en styrande effekt om de ger en riktning.

 

Mycket forskning visar att rätt formulerade mål påverkar människors agerande och beslut. Speciellt gäller det om målen ska uppfyllas relativt snart..

Visioner, utopier och målbilder ger oss en riktning, men resulterar inte i konkreta aktiviteter.

Fel formulerade mål kan vara kontraproduktiva. Rätt formulerade mål tenderar att uppfyllas. 

Frågat partierna

Vi har bett de olika partierna kommentera ovanstående. Svaren kan du läsa här klicka

 

Detta bör du göra/besluta

 

Här kan du läsa uppdaterade förslag riktade till både privatpersoner och politiker. Förslagen bygger på vetenskaplig grund och gäller oberoende av partitillhörighet och ideologier.

Detta bör politiker besluta

  • Inför heltäckande koldioxidavgifter och koldioxidtullar. (Nationellt och internationellt).

​​

  • Stoppa de största utsläppen av koldioxid. (Nationellt och internationellt).
     

  • Stimulera inlagring av kol i mark och skog.

​​

  • Stimulera lagring av koldioxid. (Nationellt och internationellt).

  • Investera inte i sådant som kräver stål och betong.
    Tyvärr är vi i en situation där vi inte kan använda stål och betong utan att det blir stora utsläpp. Produktionen släpper ut för mycket koldioxid. Fram till att det finns koldioxidneutrala alternativ kommer vi att använda det vi har, tyvärr. Vi kan redan nu minimera användandet av stål och cement.

​​

  • Förbättra internationella överenskommelser om kemikalier. Kräv stopp för miljögifter. Tillämpa försiktighetsprincipen på nya kemikalier.

​​

  • ​Skapa regelverk som stimulerar miljövänlig produktion och fördyrar miljöskadlig produktion.​
    Den som förorenar  och förstör ska finansiera både sina egna miljöåtgärder och kostnader för att ta fram miljövänligare metoder. Det måste bli dyrt att förstöra. Regler, lagar och avgifter.

  • Skapa regelverk så att i optimerar med avseende på både produktion och kolinlagring.
    Exempel: När vi producerar mat så har vi på ett mycket framgångsrikt sätt optimerat produktionen. Vi producerar mer mat på mindre marker. Detta har vi gjort genom enveten och kvalificerad forskning, utveckling och utvärdering med fokus på mängden mat som produceras.
    Genom att optimera livsmedelsproduktionen på både kolinlagring och mängden mat så kan vi snabbt öka kollagringen i mark.

     

  • Reformera skogspolitiken så att vi uppfyller internationella överenskommelser. Det innebär att vi behöver mer långsiktigt skyddad skogsmark. Överenskommelser säger att sjutton eller trettio procent av alla typer av mark ska skyddas. För sverige betyder det att all icke kalhuggen mark behöver omedelbart och långsiktigt skydd.

  • Ställ krav på att läkemedlen som staten finansierar tillverkas på ett miljöriktigt sätt.
    Speciellt i Indien är det ett problem och därifrån kommer nästan all antibiotika. Det går att tillverka utan att antibiotika läcker ut i omgivningen. Redan nu har vi rutiner som ställer krav på innehåll och spårbarhet. Ställ även miljökrav.

  • ​Se till så att avlopp och avfallshanteringen sker så att miljögifter inte släpps ut. Det innebär att förorenat oftast ska brännas.

  • Ge inte tillstånd för sådant som är dåligt. (Sånt som håller oss kvar i fossilberoendet eller sprider gifter, eller förstör mark som är viktig för den biologiska mångfalden)

  • Stoppa och fördyra produktionen av sådant som inte bryts ner till ofarliga ämnen, speciellt om nedbrytningsprodukterna är bioaktiva.

  • Se till så att utsläpp inte påverkar känsliga och ovanliga marker och vatten.

  • Tvinga producenter att redovisa hur deras produkter påverkar miljön. Då måste man kunna spåra tillverkningen och deklarera innehåll. Miljödeklarationerna ska finnas tillgängliga på ett enkelt sätt.

  • Se till så att det utvecklas ett system för miljömärkning och miljöinformation om biobränslen.

  • Förbättra miljömärkningen av alla skogsprodukter. Den nuvarande fungerar inte. Ställ krav. Lyssna på vetenskapen inte på branscherna 

  • Förbättra miljömärkningen av fisk. Den nuvarande är för dålig. Ställ krav. Lyssna på vetenskapen inte på branscherna 

  • Tänk på att det billigaste och effektivaste säkerligen är att fossila bränslen stannar i jorden.

 

  • Inse att Nudging (snabb belöning) även påverkar politiker och andra beslutsfattare.

 

Målningar av Lotta Lagercrantz

bottom of page