Steg 4. Kretslopp, återvinning , hushålla

Innnan vi lägger allt för mycket resurser på detta steg bör vi vara säkra på att vi gjort det vi ska på steg 1 och 2.

Två enkla principer :

  1. Var sparsam med resurser.

  2. Slut kretslopp, om det inte går, så ha kontroll.

I praktiken behövs mycket kunnande, ingenjörskonst.

Och att vi anpassar vår konsumtion

Kretslopp, återvinning, att hushålla.

Att hushålla med våra resurser är ett sätt att minska utsläpp.

För att bedöma om  återvinning är bra för miljön så måste man göra livscykelanalyser

där man jämför olika typer av återvinning.

Ibland ger livscykelanalyserna resultat som vi inte förväntat oss. Tillexempell är det

ofta bra att energiåtervinna (elda). Speceillt om avfallet är förorenat.

Kompostering kan ibland vara kontraproduktivt ur koldioxid synpunkt.

Livscykelanalyser kan ibland vara ganska enkla och ibland oerhört komplexa.

Oftast är det avgörande hur återvinningen går till. "Djävulen bor i detlajerna"

Exempel på kretslopp.

Det mesta är i ett kretslopp. Tiden för ett kretslopp varierar stort. Det kan vara miljontals år eller bara några dagar.

Om vi specialstuderar kolets kretslopp så har fossil olja, kol och naturgas en mycket lång kretsloppstid, så lång att vi inte ens har någon anledning att se det som kretslopp.

Ett blad som faller från trädet har en kretsloppstid på något år. Det bryts ner och kolet frigörs som koldioxid som blir tillgängligt för att bilda nya blad. Om kolatomen i stället bildar stammen i ett träd så kan kretsloppstiden variera mellan 70 och 1000 år. Om kolatomen hamnar i en torvmosse så kan den bindas i många tusen år. 

 

När grenar och toppar ruttnar på ett hygge så släpps kolatomen ut i luften. Om vi samlar in grenar och toppar och ersätter olja med så har vi tagit ut energin och sparat kol från olja, men kolatomen släpps ut.

 

Om jag har lite matavfall, två potatisar, så kan jag lägga dem i soporna, då eldas de i ett kraftvärmeverk, kolet släpps ut, men om  potatisarna ersätter olja eller kol så minskar den koldioxidutsläppen.

Om vi istället väljer att kompostera potatisarna, så får vi användbar kompost, men kolatomerna kommer snabbt ut i luften. Om vi gömmer potatisarna under en gran så binds kolet ända tills det kommer vatten och de börjar ruttna, det kan ta 200 år. Så kan man filosofera.

 

När vi samlar koldioxid och pumpar ner det i marken, kanske i Nordsjön, så finns det en oviktig risk att det pyser ut efter 500 eller 100 000 år, det behöver vi inte bry oss om. Varje år som koldioxiden är lagrad i marken minskar koldioxidmängden i luften.

Livscykelanalyser ger vägledning.

Det är helt avgörande hur vi agerar, detaljerna i hela kedjan.

Exempel på energilagring och energitransport.

All energitransport innebär att en del av energin förloras på vägen.

Energi transporterar vi som el i ledningar eller i energiintensiva produkter som kol, olja, gas, vätgas, biobränslen.

 

Energi kan lagras. Det gör vi i batterier, lägesenergi (vattendammar), energitäta produkter (tillexempel vätgas, biodrivmedel).

 

Att kombinera ovanstående är ingenjörskonst. Smarta konstruktioner och noggranna beräkningar.

Tillexempel har vi mycket solenergi i öknar som vi på lämpligt sätt vill transportera till ställen där energin behövs. Ingenjörskonst.

En kommentar om bioenergi

Bioenergi innebär att vi lagrar energi i något och att vi därefter använder energin till något.

När vi lagrar energin i något som växer så tar vi koldioxid från luften. När vi använder detta något så får vi energi och kolet blir återigen till koldioxid. Så enkelt är det.

Med dagens teknik kan vi ta energin från många olika källor, direkt från solen, via vind vågor rinnande vatten eller från en växt som lagrar energin inuti sig, eller från avfall.


Sedan kan vi med ingenjörskonst göra om den i växten lagrade energin till nästa vad vi vill. Av tradition så har vi gått omvägen genom fossilt kol.

 

Nu är det dags att inte gå den omvägen.

Många vägar fungerar och analyser visar oss vilken väg som är smartast att gå

Avfallspyramiden är vida spridd och utgör basen för hur vi tänker när vi skapar system för att ta hand om sådant som vi inte längre behöver. Meningen är att spara på resurser och att minska utsläppen.

Specialister på detta steg är:

 

När det gäller kretslopp: Ingenjörer, ekologer.

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.

Till steg 5 klicka   

Till miljötrappans förstasida klicka   

Bild på miljötrappan i färg klicka här    

Bild på miljötrappan utan färg klicka här    

Erik Winqvists miljötrappa, får kopieras och användas fritt, källan kan gärna, men måste inte angivas. 

Tecknaren heter Ella Bäckman

info@winkir.se 

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now