Olika miljöfrågor

Grundläggande information hittar du på Miljötrappans olika trappsteg. Börja med trappstegen, där står det viktigaste.

Längst ner på denna sida kan du också klicka dig fram till en massa små och stora förslag på miljöåtgärder, dessa förslag är inskickade till oss. 

Här kan du läsa om :

  • Kärnkraft

  • Markägares möjlighet att vara miljövänliga

  • Insamling av matavfal

  • Gödsling av skogsmark

  • Bryts plast ner?

  • Mikroplaster

  • Avfallshantering av farliga ämnen

  • Läkemedelsrester

  • Rötslam

  • Marknadskrafter och miljö

  • Tar företag större miljöansvar än de måste?

  • Invasiva arter  

  • Artutdöende

  • Beror pandemier och epidemier på miljöförstöring?

  • Nedskräpning

  • Skogspolitik

  • Gräsmarker

  • Landskapsomvandling

  • Fiske

  • Är ekonomisk tillväxt farligt för miljön?

  • Hur blev det så här?

  • Vad ska jag göra som privatperson och/eller politiker? klicka      

  • Vad är sant? Vad kan jag lita på?

  • Inskickade små och stora förslag på miljöåtgärder  klicka   

Några ord om kärnkraft.

Det vore ju skönt om vi hade en säker och ofarlig energiproducent, som solen.

Många vill se kärnkraft som räddaren. Kärnkraft kan producera mycket energi.

Kärnkraften har några svårlösta problem, vi har lagt oerhörda resurser på att lösa dessa problem.

Problemen är:

Hantering och förvaring av avfallet.

Risken för stora olyckor.

Kostnaderna.

Risken för spridning av kärnvapenteknik.

Resurskrävande.

 

Att beräkna och fördela kostnaderna är svårt, nästan omöjligt eftersom risker och långa tider är svårvärderade.

Jag äger några hektar mark som jag vill använda på ett bra sätt för miljön. Hur ska jag göra?

Det beror helt på markens historia och hur där ser ut idag. Titta och tänk. Det som är fint, varför är det fint? Var försiktig med åtgärder.

 

Några generella regler kan vara:

 

Om det är skog så är det bästa att göra ingenting.

Du kan gå in och hjälpa gamla träd genom att ringbarka eller ta bort ungträd.

 

Om det varit betesmark så är det bästa att ha ”extensivt” (inte för många djur) bete. Helst kor.

Gör inte för mycket, låt det utvecklas tillsammans med djuren.

Varför är kor bäst?

Korna betar på ett annorlunda  sätt . De tar tag i gräset med tungan. Andra djur betar direkt med tänderna och kommer längre ner. Det gör att fler olika sorts örter kan leva. Gullvivor är ett bra exempel, deras bladrosett ligger på marken och klarar kobetningen. Får gillar gullvivor och väljer att beta just dem, ända ner till rötterna.

Dessutom är svenska betesmarker skapade av kor och har utvecklat en hög diversitet. Innan människan skaffade sig boskap så betades markerna av vilda djur där "kobetningsmetoden" dominerade.

 

Om där finns gamla träd.

Vissa träd gillar inte när unga träd petar dem i kronorna. Ta bort de unga innan de kommer upp i kronorna. Om de kommit upp så är ringbarkning av ungträd ett bra sätt, då tar det tid och de gamla chockas inte.

Stamkvista inte. Om gamla träd har grenar långt ner så har det stått öppet. Ta då bort ungträd som står nära gamlingen.

 

Om det är gräsmark så fundera på om du vill ha äng (sen slåtter). Eller hagmark (djur).

Om du av någon anledning tycker att det snyggt, trevligt och viktigt att det blir luftigt med genomsyn så ska du lämna de gamla träden orörda och ta bort de unga.

Gödsla aldrig. Ta bort invasiva arter. Njut av att se hur det utvecklas.

När kommunen tömmer mitt matavfall så är tunnan inte full. Ska jag fylla den med löv och kvistar?

Det är en intressant fråga och du ska göra som kommunen säger. Men låt oss se på vad som kan vara rätt ur koldioxid synpunkt, hur är det med  komposter?

I en kompost så övergår kol som är bundet i avfall, löv eller kvistar till koldioxid. Om detta sker i naturen så försvinner energin. Om detta sker i en förbränningsugn eller i förgasningsanläggning så kan vi ta till vara energin och göra värme och el eller biogas av energin. Det kan ersätta fossil energi. Det blir biobränsle.

Om löven får ligga på marken bryts de ner på några månader, om de läggs i en kompost så går det ofta lite snabbare. Om de lagras i en lövhög så tar det några år. Vi får inget biobränsle som kan ersätta fossil energi. Däremot får vi kanske jordförbättringsmaterial, det kan ju vara bra om vi odlar morötter.

Ur koldioxidsynpunkt borde vi fylla tunnan med trädgårdsavfall. Men det beror på hur kommuen processar matavfallet.

Ska vi gödsla skogsmark?

När det gäller skogsgödsling så kan vi ofta få en bättre tillväxt. Bättre ekonomi och mer kolinlagring. Däremot försämrar vi mångfalden, det blir ”trivialarter” som frodas.

Det kan också bli läckage till känsliga marker och vatten som då blir övergödda.

Man brukar endast diskutera kvävegödsling eftersom fosforgödning skulle ge kvarstående problem och dessutom är det en ändlig resurs.

Många menar att vi ska välja ut vissa skogsmarker som vi offrar för att få en bättre avkastning. Det är då viktigt att man inte får läckage.

Finns det komposterbar plast? Bryts plast ner?

Nedbrytningsbara produkter ska brytas ner till ofarliga ämnen som antingen går in i kretslopp eller lagras stabilt. Ungefär så sa kemikalieinspektionen när jag frågade dem om det fanns nedbrytbar plast.

 Denna fråga är infekterad och det beror bland annat på att det för mer än trettio år sedan lanserades komposterbar plast som inte alls var nedbrytbar. Det enda som hände var att den gick sönder till allt mindre delar, den fragmenteras, blir till mikroplaster och nanoplaster. Vi ser inte längre plasten men den finns kvar och kanske gör den skada.

 

När jag frågar olika intressenter och myndigheter får jag svårtydbara svar. Jag hoppas att vi kommer att få tydligare svar inom kort.

 

Min nuvarande sammanfattning av svaren är. Plast bryts inte ner, den fragmenteras. Kanske finns det plaster som eventuellt kan brytas ner, men det är inte de som används.

Det är inte tillåtet att kalla plaster för komposterbara eller nedbrytningsbara. Det finns avancerade anläggningar som påstår sig kunna bryta ner plaster, det kan man även göra med förbränning. Plast som hamnar i naturen bryts inte ner.

Det gör ingen skillnad om plasten är gjord av olja eller växter.

Hur farligt är mikroplaster?

Förr ansåg man att fragmenterad plast inte var bioaktiv, den lagrades ofarligt i sediment.

Nu vet vi att det inte är så enkelt. Det pågår många studier som undersöker hur mikroplaster påverkar naturen.

Än så länge har inga alarmerande resultat publicerats, det är bra. (Den studie på abborryngel som ofta refereras till är tillbakatagen eftersom den var forskningsfusk).

Det är i dagens kunskapsläge självklart att plaster inte ska hamna i naturen.

Hur farligt är plast i naturen?

Det är inte helt ovanligt att djur äter plast och det ställer till problem.

Vissa plaster (främst klorerade som tillexempelt PVC) bildar vid okontrolerad förbränning dioxiner som inte ska hamna i naturen.

Plast i naturen är fult.

Hanteringen av skadliga ämnen. Förstöra eller lagra?

Det finns några grundläggande principer för hur man hanterar skadliga ämnen. Vad man ska göra beror förstås på vilket ämne det gäller. Här kommer några principer.

Förbränning

Många av våra miljöskadliga ämnen kan brännas. Det kräver oftast kontrollerad förbränning så att det inte bildas skadliga restprodukter. I våra moderna förbränningsanläggningar har man bra kontroll. Förbränning fungerar utmärkt när det gäller organiska produkter, det blir i princip bara koldioxid och vatten. Om det i avfallet även finns tungmetaller så kan även de omhändertas.

Nedbrytning i naturen

Tidigare trodde man att naturen tog hand om allt och det kanske är sant, men naturen blir ofta skadad. Det gäller speciellt långlivade ämnen. På olika ofta oväntade sätt går de in i kretsloppen och ställer till problem.

 

Kontrollerad nedbrytning

Det pågår experiment med att tillexempel bryta ner vissa plaster under kontrollerade former. Några väsentliga fördelar framför förbränning kan jag inte se.

 

Lagring, deponi

Att lagra miljöskadliga avfall är ibland nödvändigt. Det är då nödvändigt och svårt att hitta säkra sätt.

Lagring i naturen, utspädning

Det är då nödvändigt att man är säker på att nedbrytningen sker på ett ofarligt sätt och att skadorna under nedbrytningstiden minimeras.

Återanvändning

I en perfekt värld skulle man kunna säga att allt ska återanvändas. Men när det gäller miljöskadliga ämnen så är det inte värt riskerna under hanteringen. Förbränning är säkrare, billigare och oftast mest resurssparande.

Läkemedelsrester

De flesta läkemedel bryts ner i våra kroppar, men inte alla. När de lämnar oss så hamnar de så småningom i våra reningsverk och vissa fortsätter ut i naturen.

När läkemedel hamnar i naturen så påverkar de på olika sätt. De flesta bryts så småningom ner och har kanske inte gjort så mycket skada innan de bryts ner. Andra är mer stabila och kan påverka under längre tider.

Rötslam, det som blir kvar när vi renat avloppsvatten. Ska det köras ut på  åkrarna, lagras eller brännas?

Om rötslammet vore rent så skulle det vara utmärkt att användas för att gödsla åkrar, men tyvärr är rötslammet inte rent, det innehåller läkemedelsrester och mikroplaster ibland också tungmetaller. För att bli av med föroreningarna så bör det brännas.

Det är dock en fråga om hur det processas, hur reningen fungerar, hur energin kan tillvaratas och vad det kostar i kronor och energi. Ingenjörskonst.

En annan intressant del i det hela är fosforinnehållet.

Fosfor är ett grundämne med begränsad tillgång. Fosfor är en bristvara i naturen  när vi gödslar så är det ofta fosfor vi tillför och vetet på åkern växer bättre.

Fosfor göder också sjöar och annan mark, då gör det skada. Vi får övergödning och arter försvinner. Eftersom fosfor är ett grundämne så försvinner det inte från markerna eller sjöbotten.

Till skillnad från vårt andra gödselämne kväve som så småningom omvandlas till kvävgas och blir luft. Kvävet kan sedan fångas in av klöver eller en al och gödsla marken. Fosfor gödningen är alltså ett mycket större problem. När vi lägger det på åkern så fångs det av vetet. Men när det hamnar i naturen gör det skada. Alla levande varelser har lite fosfor i sitt DNA.

Om vi bränner rötslammet så finns fosforen kvar i askan.

Marknadskrafter och miljö

Många anser att marknadenskrafterna ska ge oss bättre miljö, fungerar det?

De menar att enda sättet att verkligen få till konkreta miljöåtgärder är att göra det lönsamt.

De menar även ofta att marknaden kan visa vilka miljöåtgärder som är effektiva.

 

Som så ofta så är det inte svart eller vitt. Marknaden är en spelare som vi måste använda, precis som vi måste använda alla andra verktyg som vi har. Vilka verktyg har vi?

 

Marknaden
Marknaden styrs främst av pengar, om det är lönsamt att göra konkreta miljöåtgärder så görs det konkreta miljöåtgärder.

Regler och förordningar
Politiker kan fatta beslut, det är deras ansvar att fatta beslut som tvingar fram konkreta miljöåtgärder. De kan också fatta beslut som gör det lönsamt att vara miljöriktig.

Den goda viljan
politiker- tjänstemäns- privatpersoners beslut

Rättsvårdande myndigheter
polis, domstolar, kontrollanter, miljörevisorer m m

 

Räcker det med marknadskrafter?

Tyvärr måste vi konstatera att det inte räcker.

Ett exempel

Eu klarade inte av att införa koldioxidskatter och koldioxidtullar. Istället sålde man utsläppsrätter som marknaden fick handla med. När utsläppsrätterna var billiga så hade de ingen nämnvärd effekt. När de blev dyrare så satte de igång processer. När sedan utsläppen minskade (av flera orsaker) så blev utsläppsrätterna billigare och systemet slutade att fungera. Om politikerna väljer att skrota stora mängder utsläppsrätter så kan systemet återigen börja fungera. Denna ryckighet är svårbemästrad och dyr.

Om politikerna istället lyckats genomföra koldioxid skatter och tullar så hade effekten blivit större, men det gick inte eftersom många ansåg att det skulle blivit ett djungel av regler och förordningar, som hindrat handeln. Denna tanke påhejades glatt av klimatskeptiker.

Ett annat exempel som vi hoppas på

Stora forskningspengar satsas på att göra stålframställningen mindre koldioxidutsläppande. När vi har en fungerande teknik hoppas vi att det dyrare koldioxidssnåla stålet ska gå att sälja och konkurrera ut det koldioxidsnåla stålet. Kommer detta att fungera? Jag är övertygad att marknadskrafterna inte kommer att räcka, det behövs även kraftfulla politiska beslut.

Ett tredje exempel är sällsynta jordartsmetaller

Dessa metaller behövs allt mer i vår avancerade teknik. Brytningen av dessa metaller är ett växande miljöproblem. Det går att bryta med goda villkor för gruvarbetarna och ganska små ingrepp i naturen, men idag är det oftast en rovdrift. Det finns tillgång på jordartsmetaller som brytits på ett bra sätt, de är mycket dyrare. Biltillverkare och elektronikindustrin köper de billigaste. Om de istället valde de leverantörer som har brytit på ett bättre sätt skulle kostnaden för jordartsmetallerna kanske tredubblas, ändå skulle det påverka slutpriset med bara någon promille eftersom det går åt så lite.

Vad påverkar marknadskrafterna

Medborgarnas/konsumenternas enskilda val är det som styr. Tyvärr agerar vi sällan rationellt. Vi är ofta mer rationella när vi låter politikerna skapa lagar och förordningar. Dessa lagar och förordningar följs endast om rättsvårdande organ är effektiva.

När tar företag större miljöansvar än de är tvingade till?

Lagar, förordningar och regler tvingar företagen att ta ett visst miljöansvar.

Rättsvårdande myndigheter ser till så att de gör det de måste.

Ofta är lagarna för klena, rättsvårdande myndigheter kan vara svaga och i många länder korrupta.

 

På de flesta företag finns många ambitiösa och kunniga människor som vill ta stort miljöansvar, ibland lyckas det.

Men det är nästan omöjligt för ett företag att ta beslut som minskar lönsamheten och väldigt få medarbetare gör sådant som skadar dem själva, de driver bara frågor som de blir befordrade av att driva.

Exemplen på företag som gör mer än de måste är glädjande många och vi kan konstatera att de då anser att det är lönsamt på lång sikt att göra mer än de måste.

Som privat person kan du välja att handla från sådana företag.

Som tjänsteman kan du vid upphandlingar och regelutformningar se till så att dessa företag får valuta för sina insatser.

Invasiva arter

Invasiva arter är ett stort hot mot andra arter och miljöer.

När en art flyttas till ett nytt område kan den uppträda på olika sätt. Ofta dör den eftersom den inte klarar sig i den nya miljön. Ibland kan den växa om den får hjälp i starten, men klarar inte att föröka sig. Ibland kan den verka bli ett ganska ofarligt tillskott sin nya miljö. Ganska ofta trivs den utmärkt och sprider sig, då konkurrerar den ut andra arter och den har blivit invasiv.

Majoriteten av jordens alla arter finns på ett begränsat område. De har uppkommit genom att de varit isolerade från andra populationen. Isolationen kan bero på många olika hinder, bergskedjor, hav, öknar, men även för oss osynliga barriärer. I gamla områden ökar antalet arter på grund av komplicerade förhållanden som skiljer populationerna från varandra (tillexempel i tropiska regnskogar). När vi flyttar arter, eller förstör deras områden så kommer vissa av dem till nya platser där de kan uppträda invasivt och ställa till stora problem.

Vanliga spridningsmekanismer är: Med barlastvatten i båtar, plantering i trädgårdar eller i odlingar av träd eller mat, djur som föds upp på nya ställen, landskapsomvandlingar så som nedhuggning av skog, omedveten spridning ombord på transportmedel, oförstånd, försök med biologisk bekämpning, med transporterade varor så som virke, mat, m m.

När man bedömer hur invasiv man tror att en art är så bör man vara försiktig. Tänk på att tillexempel en inplanterad trädart kan ta några hundra år på sig innan man märker att den uppträder invasivt. En annan art kan snabbt etablera sig och bli invasiv på några år.

Det gör väl inte så mycket om några arter dör ut? Det finns ju så många och bildas hela tiden nya.

Det är sant att det finns många arter och det är sant att det ständigt pågår en process som gör att det bildas nya arter. Men du drar fel slutsats. Du måste sätta dig in i ett tidsperspektiv och du måste förstå vikten av att det ska finnas många arter.

Att bilda en ny art tar lång tid, oerhört lång tid. Berg hinner stiga ur havet innan nya arter bildas. Ibland kan det gå lite fortare men det handlar om så långa tider så att det inte är något mänskligheten kan räkna med. Många av de hotade arterna har funnits i miljontals år. En art som dör ut är borta för evigt.

 

Jag anser att varje art har ett egenvärde. De som anser att arternas värde beror på nyttan de gör för människor måste förstå att vi inte har en aning om vilken nytta en art gör på lång sikt.

Artutdöendet har aldrig gått så fort som nu. Det är människor som orsakar nutidens snabba utdöende.

 

Jorden kommer att överleva även om det inte finns några arter. Livet kommer nog finnas kvar på jorden även om det blir färre arter. Men det blir en mycket annorlunda planet och det är knappast troligt att människorna kommer att överleva och absolut inte i ett samhälle som liknar vårt.

Beror pandemier och epidemier på miljöförstöring?

Orsakerna till pandemier är flera.

En vanlig orsak är att ett virus eller bakterier hoppar över till människor. Det normala värdjuret tål sina virus och bakterier, men kommer de till människor så kan de ibland bli farliga. Genom historien har detta hänt många gånger, ibland, med katastrofala resultat.

När vi hugger ner regnskog, som har funnits i mycket lång tid, med många arter även av bakterier och virus. Då dör de flesta djuren, men många hittar andra ställen att leva på. Ofta nära människor och då ökar risken för att virus och bakterier  hoppar över till människor.

Även jakt på olika djur kan vara en orsak till att virus och bakterier hoppar till människor. Det är komplexa mekanismer,

När växter och djur på grund av uppvärmningen flyttar närmare polerna så möts de av nya biom och de arter som växer där möter också nya biom (bakterier, virus m m). Detta orsakar ofta explosioner av enskilda arter som kan orsaka pandemier och epidemier.

Ett exempel som är relevant för oss är nya myggor och fästingar som sprider olika mikroorganismer som ger allvarlig sjukdomar.

Nedskräpning

 

Visst är det fult när det ligger skräp överallt, men det är skillnad på skräp och skräp. En färggrann ruttnande kartong, eller en tom flaska brännvin det stör mitt estetiska sinne så mycket så att jag inte kan uppleva naturen, men det är inte det som är det viktiga. En liten gammal flaska med DDT är mycket allvarligt och en liten svart plastpåse är inte bara fult, det är farligt också.

Sådant som bryts ner i naturen, eller ligger kvar ofarligt  är bara ett kosmetiskt problem. Vi måste satsa våra resurser på det andra, det som verkligen är farligt.

Vissa saker ska inte hamna i naturen, det är sådant som är eller förmodas vara bioaktivt. Tillexempel: bekämpningsmedel, plast, gifter, PFAS, gammal fogmassa. Andra saker är fult, men inte farligt: papper, glas, metall.

All plast ska bort ur naturen och brännas. PVC måste brännas kontrollerat i stora förbränningsanläggningar. Tänk på att plast finns i väldigt många skepnader tillexempel i cigarrettfilter och tejp.

Skogspolitik

Sverige har länge forskat och utvecklat skogsbruk. Skogsbruket idag syftar till att få så stor tillväxt i stammar som det är möjligt att få. Stammarna kan vi skörda och använda.

Modernt skogsbruk ger unga träd med raka stammar på jämna avstånd.

 

Många skiljer på skog och skogsbruksmark. Gör man det så är det väldigt lite skog kvar i Sverige. I Mellansverige är det c:a tre procent av skogsmarken som är skyddad. Lite mer har ännu inte blivit kalhuggen, men blir det snart. I FN-konventionen för biologisk mångfald lovar vi att skydda sjutton procent. Vi har mycket långt kvar till att nå målet om sjutton procent.

 

De sista resterna av skog (skogsmark som inte varit kalhuggen) är aktut hotad. (Naturvårdsverket och SCB se länkar)

Mer om detta kan du läsa på www.skogochsaxofon.se

Gräsmarker

Hur mycket gräsmarker som naturligt funnits i sverige vet vi inte. Det är förvånade hur artrik en gammal gräsmark är. En trolig förklaring är att de stora nu utrotade däggdjuren betade. (framförallt Uroxe och Vincent).

 

När människan började ha kor så utvecklade de naturliga gräsmarkerna till ängar där man tog in vinterfoder till djuren, till hagar där djuren fick beta och till skogsbeten där betet var extensivt. På dessa marker trivdes de arter som funnits naturligt. Artrikedomen blev stor.

 

De djur som skapade de svenska gräsmarkerna var kor. Kor betar på ett speciellt sätt, de tar gräset med tungan och river av det. Får, hästar och getter betar på ett helt annat sätt, de betar längre ner. Artrikedomen blir störst när kor betar.

I en studie av Sörmlands gräsmarker visade det sig att på hundra år har nästan alla gräsmarker försvunnit, högst någon procent finns kvar.

 

Gräsmarkerna har ersatts av åkrar som plöjs och sås med främmande arter monokulturer, skogsodlingar på oplöjda marker, hus m m.

Om man vill rädda de sista resterna måste man låta dem betas av kor och man får inte plöja eller gödsla.

Landskapsomvandling

Vårt landskap omvandlas med en rasande fart. Anledningen är främst klimatförändringen och människans aktiviteter. Är detta något nytt? Är det farligt?

Det nya är att det går så fort och att vi skapar monokulturer som följs av andra monokulturer..

När en monokultur ersätter en annan monokultur så utarmas mångfalden. Tidigare landskapsomvandlingar har skett under lång tid.

Visst har det även tidigare skett många snabba omvandlingar, men de har varit i mycket mindre skala och framförallt så har de nya landskapen snabbt blivit diversifierade med stor mångfald. Så är det inte nu.

När vi omformar våra landskap så påverkar vi miljön, det är det om är meningen.
Det kan vara att anlägga en åker eller betesmark, det kan vara att bygga hus, vägar och parker. När vi gör det måste vi försöka att förutse resultatet. Inte bara förutse det vi skapar och vill ha utan också vad vi tar bort och förstör. Hur unikt är det som kommer att försvinna?

Fiske

Det går att fiska på ett hållbart sätt, men det innebär att vi måste vara försiktiga med alla populationer, även de små. När vi bedömer hur mycket fisk vi kan ta upp så tittar vi oftast på arter i ett område. I området kan det finnas flera olika populationer, stora och små. De skiljer sig genetiskt, och har utvecklats under mycket lång tid. Varje population ska vara kvar. Moderna fiskemetoder är effektiva, de ska vi inte använda eftersom de, utan att vi kanske märker det, kan utrota en population. Vi ska använda metoder som garanterar att vi inte tar upp hela populationer. De stora fiskebåtarna är för effektiva, förbjud dem.

Fiskekvoterna ska beslutas efter vetenskapsmännens rekommendationer. Med tanke på försiktighet så ska fiskekvoterna vara lägre än det som vetenskapsmännen rekomenderar.

Förr ruttnade tappade fiskeredskap, de nya ruttnar inte. Om ett nät tappas så fortsätter det att fiska under mycket lång tid. Fiskeredskap bör tillverkas så att de inte kan tappas eller så att ett tappat nät alltid kommer att upptäckas. Gamla tappade nät ska återfinnas och plockas upp.

Är ekonomisk tillväxt farligt för miljön?

Det är en utbredd uppfattning bland miljövänner att tillväxt måste vara farligt. Så enkelt är det inte. Viss tillväxt är skadlig. Annan är inte skadlig. När man mäter BNP så skiljer man inte på dessa grupper.

Skadligt är det när tillväxten sprider gifter och koldioxid, förstör känsliga miljöer eller gör slut på ändliga resurser.

Bra för miljön är det när tillväxten minskar utsläppen, skyddar känsliga miljöer och sparar eller återvinner ändliga resurser.

Tänk även på att allt det vi producerar ingår i olika kretslopp. Dessa kretslopp påverkar på olika sätt. Dessutom är kretsloppshastigheten olika. Om man tänker efter kan man ganska lätt få en aning om hur en enskild tillväxtåtgärd påverkar miljön. Övergripande siffror på tillväxt är en dålig miljöindikator. De flesta miljöåtgärder ökar BNP.

Tillväxt, konsumtion, cirkulär konsumtion, resursanvändning, sparsamhet, återvinning, förädling, investering.

Allt i rubriken kan kompliceras, analyseras och debatteras. Vad är rätt? Vad är fel? Vad är bra? Vad är dåligt? Hur fungerar det?

Men det kan också kokas ner till nedanstående devis:

”Gör inte sådant som skadar miljön. Istället ska vi göra sådant som är bra för miljön”

Tänker vi på det viset så börjar vi prioritera så att allt det som står i rubriken kan vara bra.

Hur blev det så här?

 

Sedan lång tid så vet vi att vi förstör natur och att det ofta är allvarligt, mycket allvarligt. Varför fortsätter vi?

Det är en svår fråga som säkert har många svar. Vi kan konstatera att det inte räcker att veta vilken skada vi gör och det räcker inte heller med att inse konsekvenserna. Dessbättre kan vi också konstatera att vi ibland kan göra insatser som stoppar miljöförstöringen.

Kunskap, opinion och teknik räcker inte, det krävs konkreta handlingar. För att det ska bli konkreta handlingar krävs det att vi väljer rätt politiker.

Och att vi stöttar dem, framförallt mellan valen.

En personlig kommentar

Hela mitt liv så har miljöfrågor varit viktiga, jag är uppvuxen med miljöfrågor.

Redan på slutet av fyrtiotalet stred min far för att kommunerna runt stockholm skulle installera reningsverk.

Han arbetade framförallt med juridiska medel. Lagarna fanns, men de tillämpades inte. Pappa och hans vänner gick domstolsvägen och fick till byggandet av reningsverk. Motpart var kommunerna. Kommunerna förlorade i varje instans.

Nu för tiden är det inte lika lätt, regelverket ser annorlunda ut. Det ansvar som pappa och hans vänner tog har övertagits av Naturvårdsverket.

Under hela min vuxna tid har det varit allmänt accepterad kunskap att vi inte ska sprida gifter, inte utrota arter och att övergödning är allvarligt. Mycket har gjorts, men inte alls tillräckligt.

Det verkar som att kunskap och vilja inte är tillräckligt. Det finns tydligen motkrafter som är starkare. Jag tror att vi måste förstå dessa motkrafter för att kunna neutralisera dem.

Min erfarenhet säger mig att politikers agerande är helt avgörande. Med bra lagar och regler får vi resultat. Varför väljer vi inte tillräckligt bra politiker? Varför?

Kan det var så att vi inte ger våra politiker tillräcklig stöttning i deras miljöarbete?

Vad ska jag göra!!?

Som konsument, privatperson eller politiker klicka   

Vad är sant? Vad kan jag verkligen lita på?

Det är ofta svårt att veta vem man ska lita på. Är det verkligen så farligt som de säger? Pratar de i egen sak? Hur ska jag bilda mig en egen uppfattning?

Vår hjärna fungerar så att vi gärna hittar en syndabock och när någonting verkar farligt så reagerar vi instinktivt.

 

Dessutom hittar vi alltid lösningar som passar oss och när vi hittat en lösning så tror vi på den, även om det finns massor av andra lösningar och förklaringar. Vi hittar alltid dom bästa skälen för att bekräfta det vi har fått för oss.

Förväxla inte seriositet med tveksamhet.

Ibland hör jag intervjuer med kunniga och erfarna specialister. Journalisten ställer en fråga och specialisten uttalar sig mycket tydligt och precist (tycker jag). Specialisten motiverar och förklarar. Därefter tar intervjuaren över och säger att det var intressant och sammanfattar med att vi alltså inte vet och att det finns flera olika åsikter. Detta trots att specialisten varit mycket tydlig med hur det är och inga andra ”åsikter” har diskuterats. Intervjuaren har i detta läge förväxlat seriositet med tveksamhet.

 

Det är inte sant för att:

Mina kompisar säger det

Jag har trott det sedan länge

Många tycker det

Många pratar om det

För att det står i tidningen

Det står så på Facebook

En professor säger det

Ett parti tycker det

Min auktoritet säger det

Min familj tycker så

Det känns så

Efter diskussion kom vi fram till att….. Det blir inte sant bara för att ni blivit eniga,

Man kan inte rösta fram sanningen.

Min logiska intellektuella slutledning kommer fram till ett självklart resultat, jag är säker.

Undvik att tro på konspirationsteorier, det finns enklare och troligare förklaringar.

Men det är nog sant när:

Kunniga och erfarna (inom aktuellt område) påstår något. Speciellt om de har erfarenhet och har forskat kring just det ämnet. Deras resonemang är ofta intressanta.

Forskningsresultat visar ofta på något som är sant, men akta dig för att tolka in en massa slutsatser som inte är visade i just den studien.

När myndigheter och offentliga organ resonerar kring sådant som de är specialister på.

Mycket är sant men inte relevant.

Då fungerar vår hjärna så att vi plötsligt tolkar in sanningar som inte finns där. Vår hjärna skapar alltid ett mönster som ger oss en förklaring, denna förlklaring känns logisk, men den är sällan sann..

Jag litar på:

Vetenskapsjournalister som jobbar på ett resonerande media, till exempel: Sveriges Radio eller Dagensnyheter.

Vetenskapliga utskott med flera erfarna forskare som enas om något. Sådant finns bland annat hos FN-och EU-organ. Offentliga utredningar brukar också visa på mycket som jag tycker verkar sant.

Vetenskapliga publikationer. Men kom ihåg att de bara svarar på just den fråga som är ställd och att deras resonemang är värt att lyssna på.

Jag litar också på undersökande reportage, inte så att jag tror att deras slutsatser nödvändigtvis är korrekta, men det är intressant att förstå hur de tänker.

Offentliga tjänstemän, myndigheter när deras beslut grundas på deras regler och förordningar. Även när de har fel i praktiken så är deras resonemang ofta möjliga att förstå.  

Jag litar också på mitt omdöme, trots att jag vet att det ofta är fullt av partiskhet och okunnighet. Jag vet att omdömet ofta leder mig fel. Ändå litar jag  på det.

Diverse små och stora konkreta förslag som inkommit.

klicka här   

Bild på miljötrappan i färg klicka här    

Bild på miljötrappan utan färg klicka här    

Erik Winqvists miljötrappa, får kopieras och användas fritt, källan kan gärna, men måste inte angivas. 

Tecknaren heter Ella Bäckman

info@winkir.se 

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now