MSBs rekommendation här

Spekulation om naturliga förklaringar till konspirationsteoretiker här

Tips från en erfaren lärare
En erfaren lärare gav ett tips som får anses som "beprövad erfarenhet". Det handlar om hur du ska agera när du är på väg att bli arg. Hon sa att man kan använda sin arghet innan man blir arg. När man är på väg att bli arg. När man väl är arg tappar man allt omdöme.
Bäst är förstås att inte bli arg.

Om konspirationsteorier

Hur de fungerar. Hur man kan möta konspirationsteoretiker

Lögnen är effektiv, den fungerar

Ju fler gånger lögnen upprepas dess lättare blir det att tro på lögnen. Trollfabriker och lobbyister sår frön som växer.

Ett citat

"Personerna förlitar sig på snabb, intuitiv reaktion istället för att bedöma informationens innehåll"

Julia Aspenäs Linköpings universitet.

Kunskap finns

"Problemet är sällan att det saknas kunskap, problemet är att du saknar kunskap."

Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

Klimatet just nu. Hos Dagens Nyheter kan du följa klimatförändringarna i realtid klicka här

Forskning.se visar forskningsresultat som kommer från universitet och institut klicka här

När känslorna är med så tappar du lätt förståndet

När man är känslomässigt engagerad slutar källkritiken fungera, så fungerar vårt psyke. Det är ett av skälen till att man behöver bra och tillförlitliga källor till kunskap. "Källkritik är nödvändigt, men det är ändå viktigare att hitta bra källor"

Idag har omställningsfördröjare kanske blivit ett större hot än förnekare. Läs om fördröjare här.

Att bemöta konspirationsteorier och förnekare

Detta sätt att agera bör även fungera när man möter autokrater fördröjare och populister.

När du möter klimatförnekare och konspirationsteoretiker så ska du inte tro att du kan omvända dem. De måste omvända sig själva och ibland, fast sällan, kan du hjälpa dem.

En vanlig orsak till att människor tror på konspirationsteorier är att teorierna är kul.

Men man kan också undra -Varför tro på konspirationsteorier när verkligheten är så spännande?.

Konspirationsteoretikern anser sig ha tydliga sanna fakta.

Var försiktig med att diskutera konspirationsteorin. När teorin tydliggörs så fastnar den i hjärnan, hur dum och felaktig den än är. Den fastnar eftersom den är så lätt att förstå. Istället ska du berätta om hur verkligheten är, på riktigt. Verkligheten är alltid mer komplicerad än konspirationsteorin. Det är synd.

Debattera inte

Det är ingen idé att debattera med dem, det kan vara skadligt. När någon hör en debatt så får de intrycket att det är två sidor med olika åsikter och så tror åhöraren att hen ska välja sida. I en debatt vinner den skickligaste debattören.

När det gäller konspirationsteoretiker och faktaförnekare så är situationen den att de har fel och du har massor av forskning och dokumentation som styrker att du har rätt. Genom att debattera så får åhöraren intryck av att även förnekelsen eller de påhittade konspirationerna också är seriösa.

Akta dig för att ge konspirationsteorin för mycket fokus.

Prata gärna med de vilseledda

Däremot ska du respektera den vilseledda som människa och lugnt förklara för hen att det finns forskning, vad forskning innebär och vad man enats om. Du kan också förklara skillnaden mellan vad man vet, inte vet och vad man tror. Förklara gärna att människans hjärna "hittar på" för att fylla kunskapsluckor. Att dessa påhittade förklaringarna ofta är väldigt fel, fast hjärnan tycker att de är troliga.

När det gäller konspirationsteorier så kan du gärna förklara att det oftast är samma teorier som dyker upp i olika skepnader och vad och vilka som driver teorierna. Ofta finns det forskningsfusk i bakgrunden, förklara för den vilseledda vad forskningsfusk är och hur man motarbetar det. Förklara också att konspirationsteorier ofta är påeldade och ibland styrda av främmande makt eller av intresseorganisationer. Erkänn gärna att de flesta konspirationsteorier är ganska kul och att det alltid känns skönt med en tydlig förklaring som förklarar allt och att det känns tryggt. Men är fel.

Förstå och respektera personen du talar med.
Var saklig och korrekt .
Välj dina strider och ta dem aldrig när andra lyssnar. Det kan lätt bli en polariserande debatt.
Visa empati.
Ställ frågor om vad teorin grundar sig på. Det ger plats för att den vilseledda kan börja med självreflektion och gör att hen kanske kan lyssna på dig och börjar förstå hur verkligheten ser ut.
Berätta försiktigt om vad forskningen vet i frågan. Redogör för vad det innebär. Förklara att enkla lösningar är sköna att luta sig mot, men att de sällan är verkliga.
Ta gärna hjälp av auktoriteter.
Dela aldrig felaktig information.

Några exempel

Klimatförnekare.

Det finns en total enighet om att människan är orsaken till klimatförändringar och den snabba utrotningen av arter https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-sager-den-senaste-ipcc-rapporten/

SMHI avlivar myter https://www.smhi.se/klimat/klimatlaget/vanliga-missforstand-om-klimatet

Du kan också luta dig mot FN-konventionerna om biologisk mångfald, klimatet och Rio-konventionen.

Vaccinmotståndare

Idén att trippelvaccinen med mässlingsvaccin skulle orsaka autism grundas på en vida spridd fuskstudie där en engelsk forskare förfalskat patientjournaler. Dessutom har det gjorts massor av välgjorda vetenskapliga studier som visar att teorin inte stämmer.

Forskning

Kriteriet för att man ska tro på en teori är att det finns minst tre välgjorda vetenskapliga studier som visar samma sak. Det ska vara statistiskt säkerställt. Studierna ska vara publicerade i tidskrifter där andra vetenskapsmän har granskat resultaten.

Väldigt mycket vetenskap handlar om att beskriva verkligheten på en detaljerad nivå. Att fördjupa kunskap. Att bekräfta eller förkasta teorier.

Forskare brukar vara bra på att berätta vad de vet och vad de inte vet. När man lyssnar på en forskare och hen berättar att hen inte vet så fungerar vår hjärnor så att de att omedelbart skapar teorier som fyller ut kunskapsluckorna. Dessa teorier blir vi övertygade om. Vi tror att de är sanna. Trots att det säkerligen bara är påhitt. Om forskaren inte vet så ska du inte tro på dina eller andras gissning. Sök istället efter mer kunskap.

Vetenskapsmän brukar ofta samlas och ta del av varandras forskning. Det för forskningen framåt.

Ibland tycker de att man vet tillräckligt mycket så att forskningen bör sammanställas. Det blir översiktsartiklar eller andra dokument som visar på vad man vet, just idag och var forskningsfronten ligger.

Ofta diskuterar de också sådant som de tror, sådant som man bör forska mer om. Som lekman kan man tryggt ta del av allt det som de vet.

Media brukar hellre skriva om sådant som man tror eller spekulerar kring. Sådant är mer spännande att ta del av, men är egentligen ganska oviktigt..

För oss vanliga människor är det viktigt att inse skillnaden.

Hur kan forskningen användas

Att omsätta vetande i praktisk handling kan vara svårt, men är viktigt. Vårt handlande ska bygga på sådant som man vet och så lite som möjlgt grundas på spekulationer.

Det finns i allmänhet gott om kunskap. Problemet är oftast att beslutsfattaren saknar rätt kunskap. Ring till universiteten och prata med en forskare, det är ett bra sätt att skaffa sig kunskap.

Berätta för forskaren om ditt problem och lyssna noga på vad hen säger. Ofta får du svaret att du ska prata med någon annan som kan just det som du undrar över. Då är det bara att ringa till den rekommenderade forskaren. Det är kul att jaga kunskap.

ps.

Ett tips är att inte belasta forskaren med alla dina teorier. Då blir det jobbigt, tar tid och du glömmer lätt bort att lyssna. Du lär dig inget genom att prata. Beskriv ditt problem och lyssna på svaret. Efteråt kan du reflektera över svaret som forskaren gav dig.

Råd från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Steg 1: Behåll lugnet

Det första steget är att fortsätta bemöta den som drabbas med respekt och en vilja att förstå. Det är även viktigt att inte patologisera (se den drabbade som sjuk) eller göra sig lustig över den drabbade.

Steg 2: Försök att förstå

Det finns många skäl till varför människor tror på konspirationsteorier – det kan vara en blandning av känslor som rädsla, oro och osäkerhet, moraliska värderingar eller rent felaktig information. Försök att lyssna utan att döma.

Steg 3: Relatera

Att argumentera vem som har rätt kan skapa fler konflikter och frustrationer. Försök att relatera till varför den drabbade omfamnar just dessa teorier på en emotionell och personlig nivå. Vad är orons orsak?

Steg 4: Ta in tillförlitliga källor

Försök få den drabbade att också ta in information från betrodda källor, forskning och faktagranskning för att balansera desinformationen.

Steg 5: Uppmuntra kritiskt tänkande

Ofta ser sig konspirationsteoretiker som ”kritiska tänkare”: fråga personen varför den litar just på de källor som sprider konspirationsteorier och vilka motiv de kan ha. Ett sätt är att ifrågasätta konspirationsteoriernas enskilda beståndsdelar.

Steg 6: Veta när du skall sluta

Tron på konspirationsteorier hänger ihop med kognitiv stil, personlighetsdrag och världsbilden, verkliga eller upplevda trauman. Möjligtvis är den drabbade redan djupt inne i konspirationsträsket – då kan samtalen snarare förstärka än lätta polariseringen. Det viktigaste är att försöka visa förståelse.

En konspirationsteoretiker

Vad är en konspirationsteorier egentligen? Utifrån det aktuella forskningsläget beskriver rapporten hur de uttrycker och kommunicerar föreställningen om att

• allting hänger ihop (mönster)

• allting händer avsiktligt (planen)

• några har planerat detta tillsammans (sammansvärjningen)

• det finns onda avsikter riktade mot det allmänna bästa (onda avsikter)

• planen har förberetts i hemlighet för att föra oss bakom ljuset (hemlighet)

• det finns bevis som belägger på konspirationen (bevis).

Dessutom hävdar de att

• vi befinner oss i en värld i absoluta motsatser mellan gott och ont (dualism)

• någon annan är skyldig för det dåliga som händer oss (syndabockar)

• dessa andra skyldiga är onda och omänskliga (demonisering)

• vi befinner oss nära en systemkollaps (systemkollapsen – den yttersta dagen).

Konspirationsteoretiker ser sig vidare som

• sanningssägare som väcker upp de sovande massorna och

• kommunicerar sitt budskap med ett tydligt bildspråk.

Hela rapporten från MSB hittar du om du klickar på "Andra miljösidor m m" i toppmenyn. Leta bland länkarna.

De flesta kan falla för konspirationsteorier.

Människor söker gemenskap och identitet. Konspirationsteorier kan ge gemenskap och identitet.

Människor som upplever ett hot vill gärna ha en syndabock. Konspirationsteoretiker vet vem eller vilka som är onda.

Människor älskar berättelser. Konspirationsteorier är lättfattliga och spännande berättelser.

När man inte vet så skapar hjärnan en förklaring som det är lätt att tro på. Vi fyller i det vi inte vet och sedan tror vi att vi vet, det är mänskligt.

Sidor som förklarar myter, konspirationsteorier och förnekare

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB https://www.msb.se/contentassets/555542e57381475cb26d6862dc7a543a/msb-studie.pdf

Skeptical Science

Om klimatförnekelse

https://skepticalscience.com/

MSB

Bemöta

Spekulationer kring orsaker till att många blir konspirationsteoretiker

Våra gener är från stenåldern och faktiskt ännu äldre. I ett modernt samhälle så signalerar våra gener så som att vi levde på Afrikas savanner. Men vi har tur, för våra beslut påverkas inte endast av våra gener. Kanske hälften av våra beslutsimpulser grundas på annat än genetik. Tron på myter och konspirationsteorier har stort stöd av våra gener.

Skillnaden mellan konspirationsteoretiker och faktaresistens är inte så stor. Alla kan vi ibland vara lite faktaresistenta.

Problematiska gener som driver faktaresistens

Här kommer några genetiskt styrda beteenden som fungerar för att sprida våra gener, få många barn som får barn. De fungerar däremot inte för att skapa bra samhällen.

Att vi fyller kunskapsluckor med påhittade fakta och åsikter.
Att vi intensivt finner och följer en auktoritet.
Att vi hittar och skyller på syndabockar.
Att vi gillar bra berättelser mer än fakta.
Låter oss styras av sådant som ger oss kickar (endorfiner).
Låter känslor styra vårt agerande.
Rättfärdigar våra beslut. Gör utvärderingar som styrker att vårt agerande var rätt.
Tror att vinnaren har rätt.
Beundrar och styrs av styrka och snygghet.

Ovanstående genetiska drifter är problematiska och svåra att stå emot, framförallt under stress eller upplevt hot.

Det är naturligt men farligt

Många av våra beslut kommer ur naturliga, men problematiska funktioner. Det handlar om den grundläggande styrningen av hur vi reagerar och hur vi fattar beslut.

Vetenskapligt kan vi visa att drifter, så som kicksökande, gruppdynamik och mycket annat, påverkar våra beslut på ett destruktivt sätt.

Vi fattar bättre beslut om vi förstår hur generna påverkar oss

Hypotesen är att när vi förstår hur vår genetik påverkar oss så kan vi frigöra oss och fatta bra beslut.

Gener som förstör

Det är sällan en enda gen som styr vårt beteende. Det är en mängd ställen i vårt DNA som tillsammans styr vårt beteende. Så, när vi påstår att det är genetiskt styrt så menar vi en mängd inblandade gener.

Vi påverkas också av andra faktorer som uppväxt, värderingar, klokhet m m. Men modern forskning visar att vårt beteende till stor del styrs av våra gener. Dessa genetiskt styrda beteenden förstör för oss och gör så att vi får onödigt dåliga liv och samhällen.

Här kommer några genetiskt drivna värderingar och reaktioner som är problematiska och troligen involverade vid konspirationsteorier:

Hur vi märker dessa problematiska gener

Vi hittar svar

Vi är väldigt bra på att fylla kunskapsluckor med påhittade fakta och åsikter. Det ger trygghet och vi blir övertygade om att vi vet mer än vi verkligen vet

Att skilja kunskap från åsikter är svårt. Våra gener gör så att vi fyller våra kunskapsluckor med åsikter. Åsikterna kan vara fel. Kunskap bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och är fakta, inte åsikter.

Vetenskapen ger bara svar på det som man undersökt, det är därför som forskare ofta upplevs som osäkra, de är säkra på det de vet, men de är inte säkra på sina åsikter.

Nu för tiden finns oerhört mycket mer kunskap än det fanns för några år sedan. Vi borde använda mer av den nya kunskapen och mindre av våra åsikter.

Det jag minns det tror jag på

Vi gillar bra berättelser mer än fakta.

Det är svårt att ta till sig abstrakta förklaringar. Ändå svårare är det att komma ihåg dem. Fakta är oftast abstrakta, komplicerade och svåra att ta till sig.

En bra berättelse. Som vi fattar. Den glömmer vi inte.

Dessutom känner vi oss nöjda när vi tror oss ha förstått hur det gick till. Även när berättelsen är ett rent påhitt.

Inte konstigt att lögner, myter och konspirationsteorier får vingar.

Auktoriteter

Våra gener får oss att tro på auktoriteter. Våra gener väljer däremot inte alltid en bra auktoritet.

Nu när det finns så mycket ny kunskap bör vi välja kunniga auktoriteter. Trots att våra gener gärna väljer andra auktoriteteter nämligen:

De med karisma
De som är snygga
De som har utstrålning
De som är duktiga på något annat
Vi väljer helst en vinnare
Och mycket annat som inte har ett dugg med kunskap att göra.

Dessutom får generna oss att gilla och lita på de auktoriteter som generna har valt åt oss.

Ilskna människor är dåliga auktoriteter

Ilskna människor är dåliga auktoriteter. Ilskan blockerar och vilseleder.

Forskare är däremot bra auktoriteter så länge som det gäller just det som forskaren har forskat om.

Syndabockar

Vi hittar någon eller några som vi tror är orsaken till våra problem. Det är naturligt och svårt att hindra. Det är bekvämt att hitta och skylla på syndabockar. Men det är fel.

Om vi inte hittar en syndabock så blir det otryggt. Skulle det kunna vara vårt eget fel? Nej det är det inte, och nu blir det riktigt otäckt för dig. Vi kanske inte vet vems fel det är! Hur ska vi då kunna få ordning på det hela? Generna hittar en skyldig utan att vi behöver tänka på det. Vi klandrar någon oskyldig eftersom vår kropp hittat på en förklaring som vi tar till oss.

Oftast är orsaken till våra egentliga problem så multifaktoriellt att vi inte kan hålla det i huvudet på en gång. Frustrerande. Otryggt. Om verkligheten är en blandning av orsaker så hittar vi inga enkla åtgärder att ta till. Istället för att bli frustrerade hittar vi en syndabock. Eftersom syndabocken är oskyldig blir våra åtgärder ineffektiva och i värsta fall drabbas någon helt oskyldig.

Kickar styr oss

Våra beslut styrs av sådant som ger oss kickar (endorfiner). Tyvärr gäller det oss alla. Även de allra kunnigaste personerna styrs av sina endorfiner.

Sedan lång tid har reklambranschen och marknadsförare förstått detta. Det utnyttjas effektivt i försäljning och marknadsföring.

Man har kunnat visa att det är de kortsiktiga kickarna som fungerar bäst. Vi har svårt att agera efter kunskap om vad som är bra på lång sikt.

Det är bland annat därför som så mycket politiskt röstfiske fungerar med personliga relationer, socialt umgänge, grupptillhörighet, auktoriteter, lättfattlighet m m allt det ger kickar och får oss att agera.

Bäst av allt är känslor

Vi äskar våra känslor. Vad vore vi utan känslor. Känslorna styr oss ofta fel, men det förstår vi inte.

Känslorna kommer inte bara ur våra gener, de kommer också från tidigare upplevelser. Det är kroppens effektiva snabba system för att minnas tidigare händelser. Men kroppen bryr sig inte om huruvida den tidigare reaktionen fungerade eller inte och framförallt inte om det är samma situation nu som då. Känslorna bara kommer och de är starka. Känslorna vill tvinga oss.

Ett sätt att hantera sina känslor är att känna igen dem och skilja dem från intuition som är mer komplex och ofta ger rätt impulser. Ett trick för att skilja intuitionen från känslorna är att känslorna ofta är tunga och påträngande medan intuitionen är lätt, flyktig och plötslig.

Det fungerar inte att trycka ner känslor, de måste accepteras. Känslorna vill bestämma över dig, men de behöver inte påverka dina beslut.

Vi rättfärdigar våra beslut.

Nu gjorde vi så. Var det rätt? Och så tänker vi efter, analyserar och håller på. Slutsatsen blir oftast att vi gjorde rätt.

Förklaringar har vi gott om, som omständigheter, förutsättningar och mycket annat. Men slutsatsen är att vi nog ändå gjorde rätt. Även om det blev fel.

Denna naturliga reaktion gör så att vi inte lär oss av våra misstag. Istället upprepar vi dem.

Hyllar vinnare

Vi gillar vinnare.

Vi tror att vinnaren har rätt. Även när vinnaren ha fel.

Visst kan man vinna en debatt genom att ha rätt, men vanligast är att man är en bra debattör.

Styrka och seger imponerar, men den starke är inte klokare än den svage. Det vet vi men generna har inte fattat detta.

Snygg och stark

Det är konstigt hur mycket lättare det är att tro på någon som är snygg och tilltalande än någon som är ful och otrevlig. Det är naturligt att tro på det som snygga människor säger. Men det är rätt korkat. Tråkigt att våra gener är så korkade.

Vi beundrar och styrs av styrka och snygghet. Det kallas The Halo effect.

Några kommentarer kring dessa problematiska gener

Mycket politik styrs av dessa gener.

Det är ju inte så att all politik styrs av dessa problematiska gener, men de är ofta involverade när vi bestämmer oss.

Om vi vill filosofera så kan vi konstatera att många beslut blir bra. Då är det andra mindre problematiska gener som är involverade.

Jag tror att man kan dela upp de naturliga beslutsgrundande drifterna i de som är snabba och problematiska. De leder ofta till elände. De skiljer sig från de lite långsamma och vackra drifterna som leder till bra liv.

Vid stress och konflikt tar de snabba problematiska systemen över vårt medvetande.

De mer långsamma goda krafterna manifesteras i kärlek och solidaritet.

De goda och långsamma krafterna är också naturliga och minst lika styrande, men de förlorar kampen när det blir stress eller konflikt.

En grundad hypotes är att sociala faktorer så som gruppdynamik, polarisering, och vad grannen tycker har ett stort inflytande över på vilket sätt vi låter oss domineras av dessa olika krafter.

Ovanstående genetiska drifter är problematiska och svåra att stå emot, framförallt under stress eller upplevt hot.

De partier som utnyttjar de problematiska drifterna får många röster. Det är så vi är konstruerade. Om de sedan omsätter värderingarna i praktisk handling så blir det farligt, mycket farligt.

Om vi förstår hur vi är konstruerade, kan vi undvika att så ofta låta oss styras av det som är destruktivt i vår biologi, i våra problematiska gener.

AI robot som pratar med den som tror på en konspirationsteori.

Resultatet är bra, den som för en dialog med roboten blir klokare. Lugnt och sansat förklarar AI roboten hur kunskapsläget är.

Roboten fins på www.debunkbot.com. "Test your beliefs against an AI". Det är American University i Washington som tagit fram AI roboten, publicerad i Science.

Här finns en artikel i DN.

Anchor 1

Målningar av Lotta Lagercrantz