Steg 1. Gifter, oönskade ämnen, utrota arter.

Börja med det viktigaste.

Många hoppar över detta steg. Varför? Kanske för att det är lätt att förstå, men svårt att hantera.

Kom ihåg att detta steg är det viktigaste. Om man behöver hushålla med miljöinsattser så är det här man ska satsa.

Gifter -oönskade ämnen:


Säkra: PCB, DDT, tungmetaller (bly, kvicksolver, cadmium), koldioxid, brandskyddsmedel, PFAS-PFOS, klorfluorkarboner, haloner, dioxiner, flamskyddsmedel, långlivade organsika föreningar, vissa läkemedelsrester.


Troliga: Klorerade-, bromerade- och fluorerade kolväten, många icke nedbrytbara ämnen.

Omdiskuterade: Mikroplaster,

Koldioxid

Kanske är vårt akutaste problem klimatförändringen som beror på att vi släppt ut för mycket koldioxid i luften. Vi har två vägar att gå. Vi måste nog gå på bägge vägarna.

  1. Sluta använda fossila energikällor.

  2. Lagra koldioxid, främst där mycket koldioxid släpps ut.
    Och lagra mer koldioxid på ett naturligt sätt.

Några stora koldioxidkällor är värmeverk, järnframställning, cementtillverkning och raffinaderier.

 

Om vi fångar in koldioxid på dessa ställen så har vi kommit ganska långt. Stockholm Exergi fångar in koldioxid för att lagras i Nordsjön, det fungerar och kan göras i stor skala.

 

Järntillverkarna i Sverige genomför ett projekt tillsammans med staten där koldioxidutsläppen från järntillverkningen ska minskas.

Vi kan också lagra mer koldioxid i våra skogar och i markerna. Då måste vi sluta dika skogsmaker. Vi måste förlänga omloppstiderna och avsätta fler reservat (vilket även är bra för den biologiska mångfalden).

Vi bör också ta vara på grenar och toppar på alla hyggen och göra energi av dem.

Det finns exempel på ett företag som vill fånga in koldioxid för att lagra. Principen är bra, men det fungerar dåligt.

Det är avgörande hur koldioxiden fångas och hur den lagras. Att plantera träd har visat sig fungera dåligt. Ett bra och säkert sätt att koldioxidkompensera är att köpa naturskog som hotas av avverkning det gör bland annat Naturarvet.se.    
 

Ett effektivt sätt att klimatkompensera är att köpa avverkningsmogen skog och låta den stå. Den lagrar bra med koldioxid i minst tvåhundra år.


Om man vill lagra mer koldioxid i träd och skog så handlar det om hur man bedriver skogsbruk och hur reservat skyddas. 

Om man vill lagra mer kol i jordbruksmark så handlar det om hur jordbruket bedrivs och hur jordbruksstödet konstrueras.

Regelverket bör utformas så att kollagring premieras på liknande sätt som matproduktion och landskapsvård premieras idag.

Elektrifieringen som pågår kräver att elektriciteten kommer från bra källor. Vind, vatten, våg, sol och även bioenergi.

Lagringen  av energi är intressant . Fokus ligger på batterier, men vätgas är också mycket lovande och fungerar med tillgänlig teknik.
Energi lagras ofta som lägesenergi i vattenkraftverk. Lagras även som kemisk energi i biobränsle och avfall som ska förbrännas.

Elektrobränsle är ett sätt att tillverka ett bränsle där det finns mycket energi. Vätgas är mest utvecklat men även andra bränslen kan tillverkas. Danmark planerar två nya vindkraftöar där det ska produceras flygbränsle.

Markanvändning, konsumtion och investeringar ska göras så att koldioxidutsläppen minimeras.

Övriga oönskade ämnen.

Det är enkelt.

Vi ska inte acceptera att dessa ämnen släpps ut i naturen.

Om det sker ska vi kräva avecklingsplaner och planer på hur det utsläppta hanteras.

 

Ansvaret för detta delas av tillverkaren, lagstiftarna och konsumenterna. Att ansvaret delas innebär inte att de kan skylla på varandra. Vi måste kräva nollutsläpp av dessa ämnen.

Politikernas ansvar för att stifta fungerande regler och lagar är stort.

Utrotning av arter

Vi befinner oss mitt i en av de snabbaste utrotningsfaser som jorden någonsin befunnit sig i.

Orsaken till detta är människans beteende. Det började med att vi utrotade stora däggdjur. Därefter omvandlade vi landskapen. Nu förändrar vi klimatet genom att frigöra kol som koldioxid.

Vad kan vi gjöra åt det?

Svaret är enkelt, vi måste stoppa klimatförändringarna, skydda viktiga marker och miljöer och dessutom sätta in akuta åtgärder för akut hotade arter.

Vi bör se det globalt mer än lokalt. Tillexempel så behöver vi inte vara så nogranna med att bevara en art i Sverige om den frodas i Ryssland. Det är bättre att satsa resurserna på de mest akuta arterna och miljöerna.

När det kommer till konkreta åtgärder så måste vi agera lokalt. 

Specialister på detta steg är:

När det gäller skadliga ämnen: Kemister, ekologer, toxikologer.

När det gäller koldioxid: Meteorologer, biologer, ekologer, ingenjörer.

När det gäller utrotning av arter: Biologer, ekologer, etologer

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.

Till steg 2 klicka   

Till miljötrappans förstasida klicka   

Bild på miljötrappan i färg klicka här    

Bild på miljötrappan utan färg klicka här    

Erik Winqvists miljötrappa, får kopieras och användas fritt, källan kan gärna, men måste inte angivas. 

Tecknaren heter Ella Bäckman

info@winkir.se 

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now