Klimatpåverkande gaser

​

Koldioxid

​

Kanske är vårt akutaste problem klimatförändringen som beror på att vi släppt ut för mycket koldioxid i luften. Vi har fyra vägar att gå. Vi måste nog gå på alla.

​

1. Regler, lagar, subventioner, avgifter.

2. Sluta använda fossila energikällor.

3. Lagra mer koldioxid på ett naturligt sätt i skogar och marker.

4. Fånga in och lagra koldioxid, främst från ställen där mycket koldioxid släpps ut.

​

Svenska koldioxid utsläpp "nationella emissionsdatabasen " SMHI klicka här

​

Svenska koldioxidutsläpp data från Naturvårdsverket klicka här.

​

De ökade koldioxidhalterna i luften innebär att haven försuras. Koldioxid blir kolsyra. Det innebär massutrotning av arter inom de närmaste femtio åren.

​

Några stora koldioxidkällor är värmeverk, järnframställning, cementtillverkning, raffinaderier och transporter.

Tämligen enkla åtgärder finns färdiga för transporter, järnframställning och raffinaderier. Infångning och lagring är fullt möjligt från värmeverk och cementtillverkning. Det kostar, men fungerar.

​

Om vi fångar in koldioxid på dessa ställen så har vi kommit ganska långt. Stockholm Exergi fångar in koldioxid för att lagras i Nordsjön, det fungerar och kan göras i stor skala. Men det görs ännu bara i mycket liten skala.

 

Järntillverkarna i Sverige genomför ett projekt tillsammans med staten där koldioxidutsläppen från järntillverkningen ska minskas. Har inte kommit igång ännu.

​

​

​

Vi kan också lagra mer koldioxid i skogar och i markerna.

​

Vi måste avsätta fler reservat, vilket även är bra för den biologiska mångfalden. Vi bör också förlänga omloppstiderna i skogsbruket.

​

Skogsbruket måste utvecklas så att mer kol lagras och så att den biologiska mångfalden gynnas. (se www.skogshubb.se)

 

Vi bör också ta vara på grenar och toppar på alla hyggen och göra energi av dem som då ersätter fossila energislag.

​

Vi måste sluta dika skogsmaker och återväta torvmarker.

​

Ett av de effektivaste sätten att lagra koldioxid är att inte avverka skog. De svenska skogarna kan lagra kol om de får stå orörda. Ofta sammanblandas kollagringen i svenska skogar med tropiska skogar och då blir det fel. Tropiska skogar lagrar det mesta av kolet i vegetationen medan de svenska skogarna lagrar mycket kol i marken.

Hur en urskog lagrar kol är dåligt studerat, men det är inte så viktigt eftersom vi knappt har några urskogar i Europa. Våra svenska skogar är så unga att vi tryggt kan veta att de lagrar mest kol om de får stå orörda. 

​

Att ta bort elsubventionerna till skogsindustrin skulle också vara mycket effektivt.

​

Mycket av kollagringen sker i marken. I en skog anser man att ungefär en tredjedel av kolet finns ovan maken. En tredjedel finns i rötter m m. Den sista tredjedelen finns i svampar. Ofta långsiktigt lagrat om maken får vara orörd.

​

​

Det finns exempel på ett företag som vill fånga in koldioxid för att lagra. Principen är bra.

Det är avgörande hur koldioxiden fångas och hur den lagras.

En hel del resurser läggs på att finna ett sätt att lagra koldioxiden permanent, det är dock oviktigt om koldioxiden lagras i femhundra år eller i hundratusen år. Att fånga in koldioxid är ett dyrt sätt att stoppa uppvärmningen. Det anses dock vara enda sättet om vi ska fortsätta att använda cement. Att fånga in koldioxid när vi använder skogsråvara och avfall i värmeanläggningar är effektivt.

​

Cement bildas när man hettar upp kalksten. Uppvärmningen gör så att kolet i kalkstenen frigörs och försvinner som koldioxid. Dessutom släpps ytterligare mycket koldioxid ut på grund av energiåtgången när man upphettar kalkstenen.

​

Att plantera träd har visat sig fungera dåligt. Ett bra och säkert sätt att koldioxidkompensera är att köpa naturskog som hotas av avverkning det gör bland annat Naturarvet.se.

​

Skogen lagrar bra med koldioxid under många år om den får vara orörd. Allt mer kol kommer att bindas i marken och i vegetationen.

Om man vill lagra mer koldioxid i träd och skog så är det viktigt hur man bedriver skogsbruk och på vilket sätt reservat skyddas. Det går att lagra stora mängder koldioxid i skog om man förändrar sättet vi bedriver skogsvård. På skogsinsikt.se kan du få en uppfattning om hur mycket kol vi kan binda i skogarna här

​

​

Om man vill lagra mer kol i jordbruksmark så handlar det om hur jordbruket bedrivs och på vilket sätt jordbruksstödet konstrueras.

​

Regelverket bör utformas så att kollagring premieras på liknande sätt som matproduktion och landskapsvård premieras idag.

​

​

Vid alla investeringar ska utsläpp av koldioxid och metan beaktas. Det fungerar ganska bra idag att man beaktar. Men man bryr sig inte när det kommer till beslut.

 

Att räkna pengar är ganska lätt och får stor betydelse. Istället borde man vända på det. Först och främst ska man välja sådant som är bra för klimatet och sedan ska man räkna pengar och genomföra det på bästa sätt. Det är dina politikers ansvar att införa ett sådant system. Kontakta dem och berätta vad du tycker är viktigt.

​

År 2024

EU har under stor vånda framförhandlat ett program för hur skog och mark ska lagra mer koldioxid. Även om slutresultatet blev ganska urvattnat så blev det ett mycket stort steg framåt. Precis när beslutet skulle tas så stoppades det i ministerrådet av Sverige som tog hjälp av bland annat Ungern. (EU nature restoration law)

​

​

Utsläppsrätter.

 

EU har skapat ett system som ersätter koldioxidavgifter. Det innebär att de som släpper ut koldioxid köper eller får sig tilldelat rätt att släppa ut.

 

Man kan köpa och sälja dessa utsläppsrätter. Systemet har bara gällt vissa branscher, men nu utökas det så att fler branscher innefattas. Det går långsamt framåt. För att dessa avgifter inte ska hämma Europeiska företag så ska det kompleterar med ett system som liknar koldioxidtullar.

 

Effektiviteten av utsläppsrätterna beror på hur många utsläppsrätter som finns. EU bestämmer hur många utsläppsrätter som finns.

​

Tre fjärdedelar av EUs koldioxidutsläpp omfattas av utsläppshandeln. Priset är fortfarande för lågt för att få tillräcklig effekt. De nya reglerna införs med fördröjning, det finns fortfarande många utsläpp som inte innefattas i systemet (December 2022)

 

Avgifterna går till EU och ska användas för att stimulera omställningen.

​

​

Koldioxidtullar

​

För att undvika illojal konkurrens från företag i länder utan koldioxidavgifter eller utsläppsrätter har EU beslutat att införa koldioxidavgifter på importerade varor. (December 2022). Vi vet ännu inte hur detta system kommer att konstrueras, men gör man det rätt med tillräckligt höga avgifter så kan det bli bra.

CBAM (Carbon Border Adjusment Mechanism) kallar EU sina koldioxidtullar. Det är ett försök att på mer diplomatisk väg införa koldioxidtullar. På detta sätt undviker man det kattratande som konventionella förhandlingar innebär. 

​

​

Transporter

​

Förbränningsmotorer är dåliga på att omvandla kemisk energi (bensin, diesel) till rörelseenergi (så att bilen rör sig). Elmotorer är effektivare (mindre värmeförluster).

​

Att transporter fortfarande sker med fossil energi är oacceptabelt. Ett förbud mot nyförsäljning av bensin- och dieseldrivna bilar kan genomföras omedelbart.

 

El och elektrobränsle drivna fordon finns och fungerar

.

​

Elektricitetens källor

 

Elektrifieringen som pågår kräver att elektriciteten kommer från bra källor. Vind, vatten, våg, sol och även bioenergi är oftast bra och billiga källor. Kärnkraft är dyrt och har sina olösta problem. Kol, olja och fossilgas är dåliga källor.

​

Utbildningsbrev med kortfattad information på vetenskaplig grund:

Sol, vind, priser m m här

Kärnkraft, priser här

Sammanfattning av energisystemet och elektricitet här

Alla breven här

​

​

Bioenergi

 

Bioenergi kan vara både bra och dålig, det beror på varifrån råvaran kommer. Palmolja kommer från regnskogar och är dåligt. Restprodukter från skogsavverkningar, reningsverk, sopor och slakterier är exempel på bra bioenergi.

​

Tyvärr finns ingen bra miljömärkning av bioenergi, vi får hoppas att det kommer. EU försöker (Taxonomi) men motarbetas av ekonomiska krafter (främst skogsindustrin och oljeindustrin stöttat av Sveriges och Finlands regeringar), de influerar politiker. Vi borde lyssna mer på forskare, de är eniga i sak.

​

​

​

Lagring  av energi.

​

Fokus ligger på batterier, men vätgas och andra elektrobränslen är också mycket lovande och fungerar med tillgänglig teknik.

Energi lagras ofta som lägesenergi i vattenkraftverk. Lagras även som kemisk energi i biobränsle, elektrobränsle och avfall som ska förbrännas.

​

Elektrobränsle är ett sätt att tillverka ett bränsle där det finns mycket elektricitet. Vätgas är mest utvecklat men även andra bränslen kan tillverkas.

Danmark planerar två nya vindkraftöar där det ska produceras flygbränsle. I mellannorrland tillverkas fartygsbränsle.

 

Batterier kan göras enligt flera principer. Små om de ska vara mobila. Stora och billiga om de ska vara stationära. Till exempel så ersätter man litium med natrium och får ett tyngre men billigare batteri. Till skillnad från Litium så finns det massor av Natrium. 

​

Aktuellt utbildningsbrev om olika sätt att lagra energi här

​

​

Markanvändning, konsumtion och investeringar borde göras så att koldioxidutsläppen minimeras.

​

​

Regler, lagar, subventioner.

​

Idag subventioneras kol, olja och gas med c:a sextusen miljarder kronor per år. (Bloomberg NE, OECD, IEA).

​

Subventionerna till de fossila källorna måste stoppas. Även bankerna måste vända sin utlåning. Regler och lagar måste konstrueras så att det blir lönsamt att göra bra saker och olönsamt att göra dåliga saker.

Sverige subventionerar kol olja och gas med c:a 30 miljarder per år (SNF). Ökande belopp 2024.

​

Subventionerna av fossila bränslen är större än stöden för att avveckla dem. Och de ökar. Varför? Läs mer om subventionerna klicka.

​

Den internationella flygindustrins skattebefrielse finns fastslagen i den så kallade Chicagokonventionen från 1944 – långt före internationella klimatförhandlingar och Parisavtalet. Chicagokonventionen utgör grunden för ICAO:s arbete.

​

Sverige bör omedelbart säga upp ECT avtalet. Det är ett internationellt handelsavtal som skyddar investeringar i kol och olja. De som investerat i kol och olja kan få stora skadestånd när länderna stödjer omställningen.  Frankrike, Italien, Spanien, Polen, Nederländerna har redan beslutat att lämna ECT. Ryssland och ett fyrtiotal andra länder är kvar. Sverige är kvar och motsätter sig till och med förändringar i avtalet.
ECT betyder Energy Charter Treaty, på svenska Energistadgefördraget.

​

​

​

Andra klimatpåverkande gaser (främst Metan och Lustgas)

 

Metan (naturgas, fossilgas, biogas) bildas när organiskt material bryts ner om syrehalten är låg.

 

Stora mängder Metan finns lagrat i marken på de ställen där organiskt material har samlats i en miljö med syrebrist (olja, kol, permafrost).

 

Metan är en mycket stark växthusgas som i atmosfären bryts ner till koldioxid och vatten, det tar c:a åtta år. Den pågående ökningen av metanhalten i luften beror på mänskliga aktiviteter.

 

Främsta källor till Metanutsläpp är:

• Utvinning av fossila bränslen (kolbrytning är värst)

• Idisslande djur (rapande kor)

• Risfält (syrefattig nedbrytning främst genom mikroorganismen arkéer) och ibland från andra våtmarker som utdikade skogs- och torvmarker.

​

Det finns stora mängder Metan lagrade i havet, i havsbotten och i områden med permafrost. När dessa ”lagringssystem” rubbas accelererar utsläppen och därmed jordens uppvärmning vilket får till följd att ändå mer Metan släpps ut. Klimatförändringen påverkar dessa system.

​

Vid brytning av kol och olja släpps stora mängder Metan ut i atmosfären. Det går att hindra om man vill.

​

Idag är det omöjligt för konsumenter att välja fossila bränslen som producerats med låga metanutsläpp.

​

Metan står för ungefär sexton procent av den uppvärmande effekten.

 

Du som kommer ihåg skolans kemi vet att Metan är den minsta organiska gasen med bara en kolatom CH4. Naturgas är Metan, när den förbränns bildas koldioxid och vatten.

​

Lustgas (NOx, kväveoxider)

​

Står för c:a sju procent av uppvärmningen. Den av människor orsakade delen kommer främst från förbränning av fossila bränslen, av biomassa och användning av gödningsmedel. Bra förbränningsmetoder sänker halterna.

​

​

​

Läs mer om elproduktion.

Vind, sol och vågor här. Kärnkraft här. Energilagring här. Sammanfattning här. 

​

​

​

Vems ansvar?

​

Det är politikerna som har ansvaret. Som privatperson är det inte så mycket du kan göra. Flyga mindre, köra mindre bil, äta mindre kött från idisslare, sänka temperaturen. Det räcker inte långt.

 

Men det är en sak du verkligen kan göra och det är att kräva av dina politiker att de agerar. Idag lyssnar de mest på olika lobbyinggrupper och förstår inte att vetenskapssamhället inte är en av många lobbyingorganisationer. Vetenskapssamhället bygger på fakta och man kan inte förhandla och kompromissa om vetenskap.

​

Du har alltså ett ansvar för att sätta press på dina politiker och kräva att de agerar nu!

​

Det finns många sätt att sätta press på politikerna, ett bra sätt är att vara kunnig och dela med sig av kunnigheten till just politikerna. Det är ditt ansvar. Kontakta dina politiker. Både du och dina politiker vill kunna se era barn i ögonen och säga. "Detta gjorde jag för att förhindra klimatkrisen"

​

​

Kan man inte lägga ansvaret på företagen och de som förorenar?

​

Nej, det räcker inte. Man har prövat i femtio år, det fungerar inte. Företagen prioriterar lönsamheten, om de är seriösa så följer de lagar och förordningar. Men deras uppgift är att driva lönsam verksamhet.

 

Det är väldigt få som avstår sina pengar och sina jobb för miljöns skull.

​

Politikerna är ansvariga för att skapa ett miljöriktigt regelsystem. Du väljer dina politiker och ska kräva att de tar sitt ansvar.

Många menar att vi har de politiker vi förtjänar.

​

​

Billigaste sätten att minska klimatpåverkande utsläpp

Detta kan göras omgående. Snabbt, billigt, enkelt. Vad väntar vi på?

​

• Koldioxidavgifter och koldioxidtullar. (För att få acceptens måste nog avgifterna återbetalas till ”folket” på ett synligt sätt). Detta är ett fungerande sätt att få folk och företag att ändra beteende och att spara.

• Låt skog vara orörd och förläng omloppstider i skogsbruket.

• Återvät skogsmark. Lägg igen diken.

• Ersätt fossila bränslen med vind och sol.

 

Ovanstående åtgärder är dessutom bra för den biologiska mångfalden och genom att betydelsen av fossilindustrin minskar så är det också bra för fred och långsiktigt välstånd. Hållbart.

​

​

Övriga oönskade ämnen.

​

Det är enkelt.

Vi ska inte acceptera att dessa ämnen släpps ut i naturen.

Om det sker ska vi kräva avvecklingsplaner och planer på hur det utsläppta hanteras.

 

Ansvaret för detta delas av tillverkaren, lagstiftarna och konsumenterna. Att ansvaret delas innebär inte att de kan skylla på varandra. Vi måste kräva nollutsläpp av dessa ämnen.

Politikernas ansvar för att stifta fungerande regler och lagar är stort. Ditt ansvar är att informera dina politiker.

​

Kontroll/revision är nödvändigt och ska vara transparant och tillgänglig.

​