Diverse små och stora konkreta förslag som inkommit.

Olika människor skickar in förslag på konkreta åtgärder som bör genomföras. Vi samlar förslagen på denna sida.
Tänk på att använda Miljötrappan om det behöver prioriteras.

Skicka förslag till info@winkir.se  

Klimatkompensera genom att köpa skog

Starta en stiftelse som har till uppgift att köpa avverkningsmogen skog. Skogen ska ägas av stiftelsen och inte röras. Då lagrar den bra med kol de närmaste tvåhundra åren.

Pengarna kan komma från alla som vill klimatkompensera. Privatpersoner, företag och offentliga organisationer.

Detta är ett säkert och effektivt sätt att klimatkompensera. På en gång är det bra för den biologiska mångfalden.

Det finns redan i dag en organisation som köper skyddsvärd skog, men den är privatfinansierad och har för lite pengar. Den heter Naturarvet.

Klimatkompensera genom att ge bidrag till Myclimate

På deras hemsida kan man enkelt räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp man orsakar. De har valt ut riktigt hållbara och bra projekt som man enkelt kan ge bidrag. Där pengarna verkligen gör nytta.

Så här kan vi införa koldioxidtullar

Börja med en låg tull mot alla länder som inte har koldioxidskatt eller ingår i ett system för handel med utsläppsrätter.

Sverige extremt lämpligt för vindkraft.

Var ska vindkraftverken byggas? Egentligen är det inte så komplicerat. De ska byggas där de gör minst skada och är lönsamma. Lönsamheten är relativt lätt att räkna på och vi kan vara säkra på att det görs ekonomiska beräkningar.  Men var gör de minst skada?

Sverige är unikt på det sätt att här finns mycket mark som inte skadas nämnvärt av vindkraftverk. Det är två skäl till detta. För det första har nästan all skogsmark redan påverkats av kalhuggning. För det andra att vi på grund av istidens relativa närhet i tid, har relativt okänslig natur.

Sverige är alltså extremt lämpligt för vindkraftverk så länge de läggs på mark som redan är förstörd (en skogsbrukare skulle kanske kalla den marken för ”förädlad”). Det gäller ungefär nittio procent av den produktiva skogsmarken, där passar vindkraftverken.

Men det borde vara självklart att det inte får byggas i reservat eller i skogar som inte varit kalhuggna. På hyggen och på marker med likåldriga träd som varit kalhuggna ska vindkraftverken byggas.

Nedskräpning

Ta bort alla papperskorgar från Naturvårds- och friluftsområden.

Så fort det blir fint väder blir de fulla, på några timmar. Om det finns en soptunna så överfyller folk den och ställer sopor bredvid.
Det är omöjligt för sophämtningen att hinna med.
Om det inte finns någon tunna tar folk med sig sina sopor.

Koldioxidlagring

Stockholm Exergi fångar in koldioxid för lagring under Nordsjön. Sätt fart på detta och börja lagra så fort som möjligt. Det måste inte vara perfekt, det får vara dyrt, sätt igång.

Förbjud alla ämnen som inte bryts ner i naturen

Plaster och PFAS och DDT och PCB m m. Är alla ämnen som skulle varit ofarliga, men visade sig ge stora miljöproblem. Förbjud sådant som inte bryts ner! När det är ogörligt så ge dispens och kräv avvecklingsplaner.

Vad händer?

Vad händer om vi slutar använda fossilt bränsle och pumpar ner koldioxid i marken?

Det blir bra för klimatet.

Stora strukturella förändringar, nämligen att några företag går i konkurs och andra företag tillkommer.

Troligen blir vi också tvugna att konsumera och resa klokare.

Det blir bra.

Så vad väntar vi på?

 

Agera nu!

Där det sker betydande koldioxidutsläpp är det förhållandevis enkelt att samla in koldioxiden och  så småningom pumpa ner den under tillexempel Nordsjön. Inför tvingande bestämmelser.

De länder som inte inför dessa bestämmelser belägger vi med avgifter och koldioxidtullar. Pengarna kan användas till gröna investeringar, företrädesvis där utsläppen sker.

Skydda all svensk skog som inte varit kalhuggen.

Det är mindre än 6% kvar. När den kalhuggits så är den förstörd, även om marken fortsätter att producera virke.

Inför statliga kor

Den svenska marken har växt fram betad av kor. Det har givit vackra marker med stor mångfald. Se till så att markägare enkelt kan få kor som transporteras runt och utför sitt viktiga bete. De ska vara små, snälla och hornlösa.

Avla fram sådana, naturbeteskor.

Den som avverkar ska ta vara på grenar och toppar.

Vid all avverkning ska grenar och toppar flisas och användas som biobränsle.
Om det finns naturvårdsskäl så kan man ge dispens.

Kräv metanreduktion av korna

En ko rapar metan. Metan påverkar klimatet c:a 36 gånger mer än koldioxid. Kornas rapande har betydelse för uppvärmningen.

Det finns redan idag effektiva sätt att minska mängden metan som korna producerar. Tillexempel att tillföra alger till kraftfodret. Dessa sätt bör användas.

Det är politikernas ansvar att skapa ett system där metanmängden minimeras. Det räcker inte med att möjligheten finns, politikerna måste skapa ett ekonomiskt system så att bönderna börjar använda metanreducerande foder.

Ge mig köptrygghet.

Som konsument vill jag veta vad jag köper. Jag vill veta om leverantören är bra på att minimera koldioxidutsläpp, om produkten är tillverkad på ett schyst sätt.

De flesta produkter innehåller så mänga olika delar så det är svårt, men inte omöjligt. Idag kan vi göra allt spårbart, om vi vill.

Det behövs bara ett tillförlitligt system och ett sånt system kan vi framtvinga genom lagstiftning eller internationella överenskommelser. Det kommer inte att fungera av ideella krafter eller på marknadsekonomiska grunder. Det krävs lagstiftning.

Gamla sophögar och deponier

Starta en process som sakta, försiktigt och metodiskt förbränner gamla sophögar i väl fungerande förbränningsanläggningar. Kanske kan man skapa mobila förbränningsanläggningar som flyttas från plats till plats.

Driv små förbränningsanläggningar i utvecklingsländer.

Låt SIDA finansiera förbränningsanläggningar där det finns stora soptippar som läcker gifter.

Utbilda och anställ skötare och låt det så småningom övergå till lokala ägare. Av soporna ska det göras elektricitet.

Man kan skapa ett system där förbränningsanläggningar betalar för insamlat skräp. Jobb, utveckling och miljö.

Förbjud främmande arter

Invasiva arter orsakar utrotning av inhemska arter. Hur invasiv en art är kan vara svårt att bedöma. Ibland syns det snabbt, ibland kan det ta mycket lång tid. När man bedömer invasivitetstid så kan generationslängd vara relevantare än år eller månader.
Förbjud försäljning av alla främmande arter. Ge dispenser när det är lämpligt.
Det skulle innebära stora förändringar för plantskolor, men förändringarna skulle bli till det bättre.

Det finns massor av skog i Sverige, vad gnäller ni om?

Sverige är ett land där det växer skog. Om vi låter marken ifred vara så blir det skog. Människan har påverkat skogen så länge människorna funnits. Först jagade vi och påverkade populationen av stora däggdjur. Sedan började vi odla, det påverkade. Vi skaffade kor som betade. Vi började tillverka träkol. När järnplog och dynamit uppfunnits blev påverkan ändå större. Stora åkrar på bördiga marker. Dagens skogsbruksmetoder gör att vi optimerar avkastningen.

Vi gnäller eftersom det inte alls finns mycket skog kvar i sverige.

Nästan alla mark är upptagen av åkrar, skogsbruk och anläggningar. FN-konventionen för biologisk mångfald kräver att vi avsätter sjutton procent av varje naturtyp till reservat. Vi är långt därifrån.  

I Mellansverige är det c:a tre procent av skogsmarken som är skyddad. Ytterligare lite till har ännu inte blivit kalhuggen, men blir det snart, dessa skogar är akut hotade.

När vi kalhugger skog så förändras skogen för evig tid, det tar åtminstone fyra trädgenerationen innan skogen återfår sitt naturliga intryck. Vissa arter blir utrotade och återkommer inte.

Ett svenskt skogsbildande träd blir mellan tre- och niohundra år. Det tar alltså mellan tusen och två tusen år innan skogen ser ut som den gjorde innan människan påverkade den med kalhyggen. Om man inte kalhugger blir skogen artrikare och kan återhämta sig på ungefär  halva tiden.

Sluta plantera träd

Sluta plantera träd eftersom planterade träd ofta är främmande arter som förstör för den biologiska mångfalden. De uppträder ofta invasivt, de tar över och konkurrerar ut inhemska arter.

 

Även när man väljer inhemska arter så är det träd med gener som är anpassade till andra områden. I sverige blir det skog även om man inte planterar, det blir en naturlig skog.

Om man absolut vill plantera träd så ska man ta plantor och frön från den omkringliggande naturen.

Förbjud stora fiskebåtar

Stora moderna fiskebåtar är så effektiva att det på en enda natt kan utrota en hel population. Det är inte acceptabelt. I bästa fall kan en annan population ta över, men den andra populationen har andra gener och kan vara invasiv eller livsoduglig. Eller så blir det helt enkelt tomt på fisk i där den utrotade populationen fanns.

Fiske borde inte få ske på sådant sätt.

Problemet med Östersjön är främst fiskeförvaltningen, inte övergödningen.

Ny kunskap om betydelsen av lokala fiskpopulationer gör att vi kan förstå Östersjön bättre än förut.

Idag vet vi att de stora trålarna och de effektiva fiskemetoderna ibland utrotar hela populationer/bestånd av fisk. Dagens fiske övervakning handlar mer om arternas mängd och utbredning än om enskilda populaionerns sårbarhet. Det har inte fungerat så bra, fiskbestånden minskar.

Man måste se på de lokala populationerna. Ett enda svep med stortrålen kan utrota en hel population. På detta sätt rubbas ekosystemen, fisken, och vissa fåglar försvinner. Troligen beror det på de effektiva fiskemetoderna. Försiktighetsprincipen bör gälla.

 

Övergödningen har varit ett gigantiskt problem. Kanske är det fortfarande ett problem. Men det är mycket viktigare och akutare att stoppa det pågående fisket mer stora trålare. Det rubbar hela ekosystemet och utrotar populationer.

Miljömärkning av skogsprodukter.

Skapa en miljömärkning som innebär att:

  • Ingen skog som aldrig varit kalavverkad ska brukas.

  • Minst sex meter orörda skärmar mot reservat, vatten och känsliga områden.
    Minst tjugo meter när det skyddsvärda har höga biologiska värden.

  • Förövrigt FSC krav. Men kräv bättre revision, kontroll och planering.

Ge bönderna kollagringsstöd som motsvarar CCS

Jordbruket har stora möjligheter att i allt högre grad välja brukningsmetoder som ökar kolinlagringen i jordarna. Metoderna behöver utvecklas, men redan idag kan stora förbättringar göras.

Koldioxidlagring under Nordsjön (CCS) är på gång, det är bra. Kostnaderna för CCS kommer säkerligen att sjunka på grund av teknikutveckling och storskalighet.

Vi behöver snabbt sänka koldioxidhalten i luften. Bönderna bör få betalt för att lagra kol i jordarna. Stödet bör vara i samma storleksordning som kostnaden för att lagra koldioxid med CCS-metoder.

Inför koldioxidtullar

Idag är konkurrensen sned och orättvisa. Det går att producera billigt genom att missbruka naturen. Det är klart att det kan bli billigt om man struntar i miljön och människors hälsa. Vi ska inte köpa sådana produkter. Koldioxidtullar kan säkert få oss att konsumera bättre produkter.

Låt träindustrin betala för fler skogsreservat

Genom att införa en låg avgift på allt avverkat virke så kan vi snabbt få till många reservat. Vi måste ta oss upp till det krav som FN-konventionen för biologiskmångfald fastslagit. När vi nått målet kan vi ta bort avgiften. Avgiften kan vara så liten som en procent, det räcker.

Tvinga plastindustrin att betala för insamlad plast

Överallt i naturen hittar man plast. Sverige är ganska rent, men i många länder är det stora mängder i naturen och problemen i havet är välkänt.

Pengar är ofta ett bra sätt att få saker att hända. Plastindustrin har ett stort ansvar för all den plast som finns i naturen. Om industrin tvingas att betala för insamlad plast skulle många, speciellt i fattiga länder börja samla plast som sedan industrin får destruera.

Det är industrin som tjänat pengar och de har ansvar för nedskräpningen, så det är rätt att de ska betala. Detta innebär att plast skulle bli dyrare, men det är helt rätt att plasten ska bära sina egna kostnader.

Hur ska vi få pengar till att rädda jorden från klimat- och miljöförstöring?

Det ska vara olönsamt att förstöra, vi måste skapa ett sådant system. Många, nästan alla, berikar sig genom att förstöra jorden, snikenheten går före det mesta. Ändå kräver vi respekt och goda pensioner 

De människor som lever idag har varit medvetna om att de förstört klimatet, utrotat arter och biotoper och spridit gifter. Åtminstone alla som lever i någorlunda rika länder.

Den som förstört ska rätta till det  Så alla som levt på att förstöra jorden ska betala för omställningen.

Minst hälften av pensionerna borde investeras i att stoppa klimatförändringar, rädda arter och biotoper, samt att ta hand om föroreningar.

Det skulle ge en injektion till de hållbara näringarna och därefter blir det hela självgående.

Förbjud försäljning av nya bensinslukande bilar

Visst kan jag förstå att det är häftigt att köra en BMW med trehundra hästar. Men samhället har inte råd med bensinslukande bilar. Vi måste minimera våra koldioxidutsläpp. Frivillighet fungerar inte. Det krävs reglering. Det kan bli svårt och orättvist, men det måste göras.

Inför ”interna tullar” på sånt som inte är miljömärkt.

För att få ekonomisk balans så bör produkter som inte har en säker miljömärkning eller säker fairtrade belastas med en avgift som matchar den merkostnad som märkningen innebär.

 

Avgiftsbefrielsen ska förstås bara gälla bra märkningar som har väl fungerande revision. Tillexempel ska KRAV och FAIRTRADE godkännas, men dagens skogmärkning ska belastas med ”interna tullar”, eller kalla det gärna ”extra moms”, eller miljöavgift.

Det är annorlunda nu

Förr kunde vi slarva och göra fel, det rättade oftast till sig med tiden, så är det inte nu. Eftersom vi blivit allt skickligare så kan en liten biverkan bli förödande.

Vi lär oss allt mer, vi blir skickligare på nästan allt vi gör. Det vi gör får därför allt större konsekvenser. Därför blir det allt viktigare att vi tar ansvar för effekten av vårt agerande.

Den som är stark måste ta ansvar för sin styrka.

Initiera folkbildning

Alla människor bör ha grundkunskap om miljö. De bör förstå hur det fungerar. Det är inte svårt, informationen på denna sajt räcker. Hur sker modern folkbildning?

Tillbaka till "Olika miljöfrågor, kommentarer och fakta"  klicka här    

Tillbaka till "Detta blr politikerna och privatpersoner göra" klicka här    

Tillbaka till Miljötrappans första sida klicka här   

Bild på miljötrappan i färg klicka här    

Bild på miljötrappan utan färg klicka här    

Erik Winqvists miljötrappa, får kopieras och användas fritt, källan kan gärna, men måste inte angivas. 

Tecknaren heter Ella Bäckman

info@winkir.se 

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now