Diverse små och stora förslag som inkommit.
Olika människor skickar in förslag på konkreta åtgärder som bör genomföras. Vi samlar förslagen på denna sida.
Modern beteendeforskning visar att vi människor agerar på kortsiktiga belöningar. Det är därför nödvändigt att sånt som är bra för miljön belönas på kort sikt. Det är politikernas ansvar att skapa sådana strukturer.
Skicka förslag till info@winkir.se
Kollektivtrafikavgift på landstingsskatten
Hur du tar dig till jobbet har betydelse. Den som släpper ut mycket koldioxid ska betala mer än de som åker kollektivt. Så är det kanske redan nu, men det finns många skäl till att det kan göras bättre. En landstingsavgift som finansierar kollektivtrafiken vore bra. Precis som vi idag betalar för public service med en avgift. Fördelarna är: Fler skulle åka kollektivt, mindre koldioxidutsläpp, fördelningspolitiskt fördelaktigt, billigare att åka till jobbet, goda möjligheter att förbättra kollektivtrafiken.
Banker och fondbolag
Ligg på bankerna så att de inte lånar ut pengar till miljöskadlig verksamhet såsom allt som har med fossilt att göra
Ligg på fondbolagen så att de säljer allt som har med fossilt att göra,
KRAV-märk klimatkompensation
Klimat kompensation är omdiskuterat. Bäst är förstås att inte släppa ut koldioxid, men det är ju alltid bra att göra bra saker. En del klimatkompensation fungerar inte, annat är greenwash. Men det finns sådant som är bra. För att det ska vara lätt att välja bra kilamatkompensation så borde det finnas KRAV-märkt klimatkompensation. Ett exempel är Naturarvet.
Klimatkompensera genom att köpa skog
Starta en stiftelse som har till uppgift att köpa avverkningsmogen skog. Skogen ska ägas av stiftelsen och inte röras. Då lagrar den bra med kol de närmaste tvåhundra åren.
Pengarna kan komma från alla som vill klimatkompensera. Privatpersoner, företag och offentliga organisationer.
Detta är ett säkert och effektivt sätt att klimatkompensera. På en gång är det bra för den biologiska mångfalden.
Det finns redan i dag en organisation som köper skyddsvärd skog, men den är privatfinansierad och har för lite pengar. Den heter Naturarvet.
Klimatkompensera genom att ge bidrag till Myclimate
På deras hemsida kan man enkelt räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp man orsakar. De har valt ut riktigt hållbara och bra projekt som man enkelt kan ge bidrag. Där pengarna verkligen gör nytta.
Så här kan vi införa koldioxidtullar
Börja med en låg tull mot alla länder som inte har koldioxidskatt eller ingår i ett system för handel med utsläppsrätter.
Sverige extremt lämpligt för vindkraft.
Var ska vindkraftverken byggas? Egentligen är det inte så komplicerat. De ska byggas där de gör minst skada och är lönsamma. Lönsamheten är relativt lätt att räkna på och vi kan vara säkra på att det görs ekonomiska beräkningar. Men var gör de minst skada?
Sverige är unikt på det sätt att här finns mycket mark som inte skadas nämnvärt av vindkraftverk. Det är två skäl till detta. För det första har nästan all skogsmark redan påverkats av kalhuggning. För det andra att vi på grund av istidens relativa närhet i tid, har relativt okänslig natur.
Sverige är alltså extremt lämpligt för vindkraftverk så länge de läggs på mark som redan är förstörd (en skogsbrukare skulle kanske kalla den marken för ”förädlad”). Det gäller ungefär nittio procent av den produktiva skogsmarken, där passar vindkraftverken.
Men det borde vara självklart att det inte får byggas i reservat eller i skogar som inte varit kalhuggna. På hyggen och på marker med likåldriga träd som varit kalhuggna ska vindkraftverken byggas.
Nedskräpning
Ta bort alla papperskorgar från Naturvårds- och friluftsområden.
Så fort det blir fint väder blir de fulla, på några timmar. Om det finns en soptunna så överfyller folk den och ställer sopor bredvid.
Det är omöjligt för sophämtningen att hinna med.
Om det inte finns någon tunna tar folk med sig sina sopor.
Koldioxidlagring
Stockholm Exergi fångar in koldioxid för lagring under Nordsjön. Sätt fart på detta och börja lagra så fort som möjligt. Det måste inte vara perfekt, det får vara dyrt, sätt igång.
Förbjud alla ämnen som inte bryts ner i naturen
Plaster och PFAS och DDT och PCB m m. Är alla ämnen som skulle varit ofarliga, men visade sig ge stora miljöproblem. Förbjud sådant som inte bryts ner! När det är ogörligt så ge dispens och kräv avvecklingsplaner.
Vad händer?
Vad händer om vi slutar använda fossilt bränsle och pumpar ner koldioxid i marken?
Det blir bra för klimatet.
Stora strukturella förändringar, nämligen att några företag går i konkurs och andra företag tillkommer.
Troligen blir vi också tvugna att konsumera och resa klokare.
Det blir bra.
Så vad väntar vi på?
Agera nu!
Där det sker betydande koldioxidutsläpp är det förhållandevis enkelt att samla in koldioxiden och så småningom pumpa ner den under tillexempel Nordsjön. Inför tvingande bestämmelser.
De länder som inte inför dessa bestämmelser belägger vi med avgifter och koldioxidtullar. Pengarna kan användas till gröna investeringar, företrädesvis där utsläppen sker.
Skydda all svensk skog som inte varit kalhuggen.
Det är mindre än 6% kvar. När den kalhuggits så är den förstörd, även om marken fortsätter att producera virke.
Inför statliga kor
Den svenska marken har växt fram betad av kor. Det har givit vackra marker med stor mångfald. Se till så att markägare enkelt kan få kor som transporteras runt och utför sitt viktiga bete. De ska vara små, snälla och hornlösa.
Avla fram sådana, naturbeteskor.
Den som avverkar ska ta vara på grenar och toppar.
Vid all avverkning ska grenar och toppar flisas och användas som biobränsle.
Om det finns naturvårdsskäl så kan man ge dispens.
Kräv metanreduktion av korna
En ko rapar metan. Metan påverkar klimatet c:a 36 gånger mer än koldioxid. Kornas rapande har betydelse för uppvärmningen.
Det finns redan idag effektiva sätt att minska mängden metan som korna producerar. Till exempel att tillföra alger till kraftfodret. Dessa sätt bör användas.
Det är politikernas ansvar att skapa ett system där metanmängden minimeras. Det räcker inte med att möjligheten finns, politikerna måste skapa ett ekonomiskt system så att bönderna börjar använda metanreducerande foder.
Ge mig köptrygghet.
Som konsument vill jag veta vad jag köper. Jag vill veta om leverantören är bra på att minimera koldioxidutsläpp, om produkten är tillverkad på ett schyst sätt.
De flesta produkter innehåller så mänga olika delar så det är svårt, men inte omöjligt. Idag kan vi göra allt spårbart, om vi vill.
Det behövs bara ett tillförlitligt system och ett sånt system kan vi framtvinga genom lagstiftning eller internationella överenskommelser. Det kommer inte att fungera av ideella krafter eller på marknadsekonomiska grunder. Det krävs lagstiftning.
Gamla sophögar och deponier
Starta en process som sakta, försiktigt och metodiskt förbränner gamla sophögar i väl fungerande förbränningsanläggningar. Kanske kan man skapa mobila förbränningsanläggningar som flyttas från plats till plats.
Driv små förbränningsanläggningar i utvecklingsländer.
Låt SIDA finansiera förbränningsanläggningar där det finns stora soptippar som läcker gifter.
Utbilda och anställ skötare och låt det så småningom övergå till lokala ägare. Av soporna ska det göras elektricitet.
Man kan skapa ett system där förbränningsanläggningar betalar för insamlat skräp. Jobb, utveckling och miljö.
Förbjud främmande arter
Invasiva arter orsakar utrotning av inhemska arter. Hur invasiv en art är kan vara svårt att bedöma. Ibland syns det snabbt, ibland kan det ta mycket lång tid. När man bedömer invasivitetstid så kan generationslängd vara relevantare än år eller månader.
Förbjud försäljning av alla främmande arter. Ge dispenser när det är lämpligt.
Det skulle innebära stora förändringar för plantskolor, men förändringarna skulle bli till det bättre.
Det finns massor av skog i Sverige, vad gnäller ni om?
Sverige är ett land där det växer skog. Om vi låter marken ifred vara så blir det skog. Människan har påverkat skogen så länge människorna funnits. Först jagade vi och påverkade populationen av stora däggdjur. Sedan började vi odla, det påverkade. Vi skaffade kor som betade. Vi började tillverka träkol. När järnplog och dynamit uppfunnits blev påverkan ändå större. Stora åkrar på bördiga marker. Dagens skogsbruksmetoder gör att vi optimerar avkastningen.
Vi gnäller eftersom det inte alls finns mycket skog kvar i sverige.
Nästan alla mark är upptagen av åkrar, skogsbruk och anläggningar. FN-konventionen för biologisk mångfald kräver att vi avsätter sjutton procent av varje naturtyp till reservat. Vi är långt därifrån.
I Mellansverige är det c:a tre procent av skogsmarken som är skyddad. Ytterligare lite till har ännu inte blivit kalhuggen, men blir det snart, dessa skogar är akut hotade.
När vi kalhugger skog så förändras skogen för evig tid, det tar åtminstone fyra trädgenerationen innan skogen återfår sitt naturliga intryck. Vissa arter blir utrotade och återkommer inte.
Ett svenskt skogsbildande träd blir mellan tre- och niohundra år. Det tar alltså mellan tusen och två tusen år innan skogen ser ut som den gjorde innan människan påverkade den med kalhyggen. Om man inte kalhugger blir skogen artrikare och kan återhämta sig på ungefär halva tiden.
Sluta plantera träd
Sluta plantera träd eftersom planterade träd ofta är främmande arter som förstör för den biologiska mångfalden. De uppträder ofta invasivt, de tar över och konkurrerar ut inhemska arter.
Även när man väljer inhemska arter så är det träd med gener som är anpassade till andra områden. I sverige blir det skog även om man inte planterar, det blir en naturlig skog.
Om man absolut vill plantera träd så ska man ta plantor och frön från den omkringliggande naturen.
Förbjud stora fiskebåtar
Stora moderna fiskebåtar är så effektiva att det på en enda natt kan utrota en hel population. Det är inte acceptabelt. I bästa fall kan en annan population ta över, men den andra populationen har andra gener och kan vara invasiv eller livsoduglig. Eller så blir det helt enkelt tomt på fisk i där den utrotade populationen fanns.
Fiske borde inte få ske på sådant sätt.
Problemet med Östersjön är främst fiskeförvaltningen, inte övergödningen.
Ny kunskap om betydelsen av lokala fiskpopulationer gör att vi kan förstå Östersjön bättre än förut.
Idag vet vi att de stora trålarna och de effektiva fiskemetoderna ibland utrotar hela populationer/bestånd av fisk. Dagens fiske övervakning handlar mer om arternas mängd och utbredning än om enskilda populaionerns sårbarhet. Det har inte fungerat så bra, fiskbestånden minskar.
Man måste se på de lokala populationerna. Ett enda svep med stortrålen kan utrota en hel population. På detta sätt rubbas ekosystemen, fisken, och vissa fåglar försvinner. Troligen beror det på de effektiva fiskemetoderna. Försiktighetsprincipen bör gälla.
Övergödningen har varit ett gigantiskt problem. Kanske är det fortfarande ett problem. Men det är mycket viktigare och akutare att stoppa det pågående fisket mer stora trålare. Det rubbar hela ekosystemet och utrotar populationer.
Miljömärkning av skogsprodukter.
Skapa en miljömärkning som innebär att:
-
Ingen skog som aldrig varit kalavverkad ska brukas.
-
Minst femton meter orörda skärmar mot reservat, vatten och känsliga områden.
Minst trettio meter när det skyddsvärda har höga biologiska värden. -
Förövrigt FSC krav. Men kräv bättre revision, kontroll och planering.
Ge bönderna kollagringsstöd som motsvarar CCS
Jordbruket har stora möjligheter att i allt högre grad välja brukningsmetoder som ökar kolinlagringen i jordarna. Metoderna behöver utvecklas, men redan idag kan stora förbättringar göras.
Koldioxidlagring under Nordsjön (CCS) är på gång, det är bra. Kostnaderna för CCS kommer säkerligen att sjunka på grund av teknikutveckling och storskalighet.
Vi behöver snabbt sänka koldioxidhalten i luften. Bönderna bör få betalt för att lagra kol i jordarna. Stödet bör vara i samma storleksordning som kostnaden för att lagra koldioxid med CCS-metoder.
Inför koldioxidtullar
Idag är konkurrensen sned och orättvisa. Det går att producera billigt genom att missbruka naturen. Det är klart att det kan bli billigt om man struntar i miljön och människors hälsa. Vi ska inte köpa sådana produkter. Koldioxidtullar kan säkert få oss att konsumera bättre produkter.
Låt träindustrin betala för fler skogsreservat
Genom att införa en låg avgift på allt avverkat virke så kan vi snabbt få till många reservat. Vi måste ta oss upp till det krav som FN-konventionen för biologiskmångfald fastslagit. När vi nått målet kan vi ta bort avgiften. Avgiften kan vara så liten som en procent, det räcker.
Tvinga plastindustrin att betala för insamlad plast
Överallt i naturen hittar man plast. Sverige är ganska rent, men i många länder är det stora mängder i naturen och problemen i havet är välkänt.
Pengar är ofta ett bra sätt att få saker att hända. Plastindustrin har ett stort ansvar för all den plast som finns i naturen. Om industrin tvingas att betala för insamlad plast skulle många, speciellt i fattiga länder börja samla plast som sedan industrin får destruera.
Det är industrin som tjänat pengar och de har ansvar för nedskräpningen, så det är rätt att de ska betala. Detta innebär att plast skulle bli dyrare, men det är helt rätt att plasten ska bära sina egna kostnader.
Hur ska vi få pengar till att rädda jorden från klimat- och miljöförstöring?
Det ska vara olönsamt att förstöra, vi måste skapa ett sådant system. Många, nästan alla, berikar sig genom att förstöra jorden, snikenheten går före det mesta. Ändå kräver vi respekt och goda pensioner
De människor som lever idag har varit medvetna om att de förstört klimatet, utrotat arter och biotoper och spridit gifter. Åtminstone alla som lever i någorlunda rika länder.
Den som förstört ska rätta till det Så alla som levt på att förstöra jorden ska betala för omställningen.
Minst hälften av pensionerna borde investeras i att stoppa klimatförändringar, rädda arter och biotoper, samt att ta hand om föroreningar.
Det skulle ge en injektion till de hållbara näringarna och därefter blir det hela självgående.
Bli rik på rätt sätt
Det finns olika sätt att bli rik.
Man kan spara och effektivisera, det är ofta bra för miljön.
Man kan exploatera jordens resurser. Några är cykliska och återskapas, vissa är ändliga och kommer att ta slut. Det är stor skillnad mellan olika cykler. Vissa återskapas på något år andra kräver tusentals år. Om cykeltiden är lång så kan man se det som ändliga resurser.
Att bli rik på att förstöra är enkelt, många bygger sin rikedom på att förstöra. De fokuserar på något som de tycker är bra och ser inte hur de förstör. De ser förstörelsen som en nödvändig biverkan.
Samhället kan och bör agera så att man inte blir rik på att förstöra, särskilt på kort sikt eftersom vi människor gärna vill berika oss på kort sikt. Avgifter och förbud fungerar bra. Vi måste höja avgifterna för dessa snikna personer och företag. Koldioxidtullar och koldioxidavgifter är ett bra exempel. Avgifter på träd som huggs ner är också ett bra exempel, eftersom träd lagrar koldioxid och bygger biologisk mångfald. Förbud och avgifter på att använda skadliga kemikalier fungerar också bra.
Oberoende av vad man blir rik på så kan man göra det miljövänligt eller miljöskadligt.
Hur ska jag då bli rik?
Många har berikat sig genom att förstöra, oljeindustrin är ett bra exempel.
Andra blir rika på att spara, effektivisera och nyttja de resurser som återuppstår.
Det går att bli rik på att nyttja våra resurser på ett bra sätt. Bli rik på att använda cykliska resurser på ett effektivt sätt är bra.
Samhället måste se till så att det inte går att bli rik på dåliga sätt, men det får gärna gå att bli rik på bra sätt.
Förbjud försäljning av nya bensinslukande bilar
Visst kan jag förstå att det är häftigt att köra en BMW med trehundra hästar. Men samhället har inte råd med bensinslukande bilar. Vi måste minimera våra koldioxidutsläpp. Frivillighet fungerar inte. Det krävs reglering. Det kan bli svårt och orättvist, men det måste göras.
Kräv skärmar på permanent utomhusbelysning.
Många djur och växter påverkas av alla våra lampor. Vi belyser numer stora delar av vår mark. Det är bra för vissa oh irriterande för andra. Vissa djur ändrar sina beteenden. Därför ska man kräva att all permanent utomhusbelysning ska vara avskärmad så att ljuset kommer dit det ska komma och inte stör fladdermöss och fjärilar i onödan.
Inför ”interna tullar” på sånt som inte är miljömärkt.
För att få ekonomisk balans så bör produkter som inte har en säker miljömärkning eller säker fairtrade belastas med en avgift som matchar den merkostnad som märkningen innebär.
Avgiftsbefrielsen ska förstås bara gälla bra märkningar som har väl fungerande revision. Till exempel ska KRAV och FAIRTRADE godkännas, men dagens skogmärkning ska belastas med ”interna tullar”, eller kalla det gärna ”extra moms”, eller miljöavgift.
Förbjud ny betong
När kalksten blir cement som används för att skapa betongkonstruktioner så frigörs stora mängder koldioxid. Därför bör man aldrig göra betongkonstruktioner i onödan. Idag använder man betong även om det inte är nödvändigt. Detta måste stoppas.
Ett sätt att stoppa onödigt användande av betong är att förbjuda all användning och ge dispens när man anser att det är nödvändigt med betong. Det blir många dispensansökningar, men det skulle minska användningen av cement.
Det är annorlunda nu
Förr kunde vi slarva och göra fel, det rättade oftast till sig med tiden, så är det inte nu. Eftersom vi blivit allt skickligare så kan en liten biverkan bli förödande.
Vi lär oss allt mer, vi blir skickligare på nästan allt vi gör. Det vi gör får därför allt större konsekvenser. Därför blir det allt viktigare att vi tar ansvar för effekten av vårt agerande.
Den som är stark måste ta ansvar för sin styrka.
Initiera folkbildning
Alla människor bör ha grundkunskap om miljö. De bör förstå hur det fungerar. Det är inte svårt, informationen på denna sajt räcker. Hur sker modern folkbildning?
Tillbaka till "Olika miljöfrågor, kommentarer och fakta" klicka här
Tillbaka till "Detta bör politikerna och privatpersoner göra" klicka här
Tillbaka till Miljötrappans första sida klicka här