Artutrotning och försämrad biologisk mångfald är ett akut hot även i Sverige.
Akuta krav på svenskt skogsbruk
-
De tre procent av skogsbruksmarken där det ännu inte bedrivits trakthyggesbruk (kalhyggen) måste få ett omedelbart skydd.
-
Nyckelbiotoper ska identifieras och skyddas.
-
Minst trettio meters skyddszoner mot vattendrag, våtmarker, skyddad mark, och annan ömtålig mark måste bli obligatoriskt.
-
Tjugo träd per hektar måste lämnas som ”evighetsträd”. (Idag gäller tio träd för FSC-märkning, annars finns inga krav idag.)
-
Grenar och toppar vid avverkningar ska tas om hand för energiproduktion.
Detta ska genomföras rättvist. Det innebär att de hjältar som har mark som inte utsatts för trakthyggesbruk ska belönas.
Dessa fem krav är också bra för klimatet. De minskar koldioxidutsläppen och främjar koldioxidupptaget i skogen. En förlängning av omloppstiden skulle göra så att skogen lagrar ändå mer koldioxid.
Långsiktiga krav
Sverige har förbundit sig att följa COP 15. Det innebär att en tredjedel av alla biotoper ska få ett långsiktigt skydd. På en tredjedel får man bedriva hållbart skogsbruk och på den sista tredjedelen kan man bedriva trakthyggesbruk. En plan för detta ska framtas och genomföras.
Ett fungerande hållbarhetsmärkningssystem ska tas fram. Det nuvarande är greenwash.
Ytterligare behov
På kalhuggen mark kan vindkraft byggas. Där finns skogsbilvägar, ytorna är stora (97% av skogsbruksmarken), platser kan väljas där det inte stör.
Våtmarker ska skyddas och restaureras.
Friluftslivet ska beaktas, speciellt i tätortsnära skogar.
Tillgängligheten till reservat ska främjas.
De gröna näringarna ska beaktas och få inflytande.
Referenser
Naturvårdsverket, Statistiska Centralbyrån, Lantbruksuniversitetet (SLU), FNs vetenskapliga organisationer, EUs rekommendationer och bindande beslut, andra biologiska institutioner vid universiteten, SNF och WWF. För ytterligare information se skogshubbens och miljöhubbens referenssamling eller skicka en epost till info@winkir.se
Kommentar
När politiker tar beslut ska de beakta den vetenskapligt grundade kunskapen och inte lyssna så mycket på partsinlagor från industrin och lobbyingorganisationer.
Stora lobbyingorganisationer i dessa ämnen är skogsindustrierna, Svensk Skog, Svenska Skogen, Svensk Skogskommunikation AB, Svenskt Skogsbruk, Skogsstyrelsen, Skogsägarna, LRF, Skogssällskapet, Skogsforsk, FSC, PEFC.
Vissa av dessa organisationer redovisar sakliga argument, men deras kunskapsbas är skogsbruk och ekonomi, inte biologisk mångfald. De är också finansierade och driver finansiärernas frågor.
Kampanjen "Svenska Skogen" tilldelades Jordens vänners Greenwashing-pris 2022 klicka här
Skapad av Svensk Skogskommunikation AB som består av branschorganisationerna LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna
Tillbaks till skogshubben här
Skogspolitisk sammanfattning den 16 mars 2023
Skogsstyrelsen frågar riksdag och regering om de ska följa lagen, får inget svar.
Miljöbalken kräver att icke kalhuggen skog ska få långsiktigt skydd. Skogsstyrelsen struntar i lagen och har frågat regering och riksdag om de i framtiden ska följa lagen. Något svar från politikerna har inte kommit så Skogsstyrelsen fortsätter att bryta mot lagen. Här kan du nå Skogsstyrelsens (Rapport 2022/12 Levande skogar. Fördjupad utvärdering 2023). Länken går till en sammanfattning, en bit ner finns länken till hela rapporten. Här kan du läsa ministerns svar.
Biologisk mångfald
Biologiska mångfalden ska värnas genom att tillräckliga reservat avsätts. Vid COP 15 (FN) kom man överens om att trettio procent av alla olika typer av biotoper och habitat ska skyddas. I mellansverige skyddas mindre än fyra procent av skogen. (SCB)
Äganderätten
Med dagens lagstiftning straffas de hjältar som inte kalhuggit sin skog. Det är fullt möjligt att i stället belöna dessa hjältar, men det krävs en politisk vilja.
Koldioxid och klimat
Modern forskning visar att skog som inte avverkas lagrar betydligt mer koldioxid än ung skog. Genom att förlänga omloppstiden i brukad skog och avsätta reservat kan skogen fånga in betydande mängder koldioxid. Det är ett av de snabbaste och billigaste sätten att lagra koldioxid.
Miljöanpassning av skogsbruket.
Nittionio procent av skogsbruket bedrivs genom kalhuggning (trakthyggesbruk). Det finns en frivillig miljömärkning (FSC) som fungerar som greenwashing. Om FSC skulle förbättras med ordentliga skyddszoner och fler lämnade träd så skulle det innebära stora förbättringar för både biologisk mångfald och kolinlagring.