Om hur skogsmarken används idag

Du som botaniserar på hemsidan för Skog och Saxofon kanske inte alltid är så bevandrad i skogsfrågor.
Du har förmodligen aldrig varit i någon riktig skog. Jag menar en skog som fått utvecklas utan allt för mycket påverkan av människorna. Sådan skog är underbar, men även en brukad skog kan vara fin.
Här nedan skriver jag kortfattad om hur skogsmarken används idag. Det kan vara bra att förstå vad man ser.

 

Jag utgår från marken och hur den nyttjas. Jag utgår från den mark som naturligt bär skog. Jag gör det mer systematiskt än vad som är vanligt. Skogsmarken utnyttjas idag som:

  • Åker

    De bördigaste skogsmarkerna har omvandlats till åker.

 

  • Beten

    Skogsbeten var mycket vanligt förr i tiden. Idag är det ovanligt, men förekommer. Ofta med ekonomiskt stöd. Ofta har de växt igen med en mycket fin och spännande skog. Tyvärr kalavverkas denna skog i mycket snabb takt. De kvarvarande resterna borde skyddas.

 

  • Äng

    Var vanligt fram till första hälften av nittonhundra talet. Finns knappt kvar. De sista resterna omvandlas ibland till ädellövskog, i reservat.

     

  • Odling av massaved, timmer och energi.
     

    • Produktions fokuserad
      Det helt dominerande nyttjandet av skogsmark.
      Man eftersträvar att få så mycket som möjligt av tillväxten i stammarna. Det innebär att man planterar, röjer, gallrar och kalhugger.
      Träden avverkas efter cirka åttio år. Bestånden är likåldriga.
      På de marker som är FSC-märkta bör man lämna enstaka träd och ha tunna skärmar mot vattendrag. Om det finns riktigt värdefulla små områden så kan de avsättas som nyckelbiotoper där särskild hänsyn ska tas.

       

    • Produktionsfokuserad med miljöansvar. (en mycket liten del)
      Dessa områden är ovanliga och har ”kontinuitetsskog” vilket innebär att man inte kalhugger. Avkastningen blir lägre. Kanske ungefär tio procent.

       

  • Reservat.

    Mellan två och åtta procent beroende på hur man räknar och vem som räknar. Det internationella kravet är sjutton procent.

     

    • Kortsiktigt skydd
       

    • Långsiktigt skydd
      Enstaka procent av skogsmarken.

  • Bebyggelse, gräsmattor, vägar och liknande

 

Koldioxidlagring

Skogen lagrar mest koldioxid om den får stå orörd.
Man är osäker på om detta även gäller riktigt gamla skogar, över tvåhundra år, men sådana skogar finns inte i sverige.

Tillbaks till om skog klicka

Tillbaks till om skogspolitik klicka     

Tillbaks till SKOG OCH SAXOFON klicka     

    

© 2019 Svensk Musik och Teater AB. info@winkir.se Tel: 0708 77 66 67