Om du vill läsa om skog klicka här

Om du vill läsa om skogsbruk  klicka här  .

​

Om du vill läsa kommentarer till skogsutredningen 2020 klicka här   

Om kunskapsresistens klicka här

Hur Svenskt skogsbruk påverkar koldioxid, klicka här  

Hur olika skogsbruksmetoder påverkar den biologiska mångfalden, en graf klicka här   

Lathund för inköp av skog som ska bli reservat klicka här    

En film om svenskt skogbruk. Mycket fakta och många professorer klicka här  

Om du vill läsa om skogsvård klicka här  "Skogstrappan"

​

Till skogshubben

​

Om riksdagspartiernas och organisationers skogspolitik kan du läsa längre ner på denna sida.

​

​

Skogspolitik​​

​

Skogspolitik har som mål att säkra den biologiska mångfalden, motverka klimatförändringen och att producera virke, energi, pappersmassa, varor, sysselsättning och upplevelser. Dessutom har skogen ett egenvärde.

​

Ibland finns det målkonflikter såsom när en tätortsnära skog avverkas. Dåligt för upplevelser och den biologiska mångfalden, men bra för produktion av virke.

 

Ofta går målen hand i hand som tillexempel att den biologiska mångfalden gynnas av skogar som även motverkar klimatförändringar, dessa skogar är också de skogar som mest gynnar upplevelseindustrin.

 

 

Forskarvärlden är enig i de flesta viktiga frågorna.

(Men det finns starka krafter som sprider myter och vinklar vetandet så att det gynnar deras egna syften).

​

Tillexempel är man överens om att den biologiska mångfalden och klimatet gynnas av gamla orörda skogar. Det finns också en enighet om att produktionen av virke, pappersmassa och energi gynnas av trakthyggesbruk, åtminstone de första trädgenerationerna.

 

Det finns internationella organisationer i FN och EU som sammanställer den aktuella forskningen. Det finns också mycket bra kunskap på våra universitet. Naturvårdsverket har till uppgift att sprida kunskap inom området. Det finns också organisationer som specialiserat sig på skogsbruk, det vill säga produktion av virke och massaved som till exempel Skogsstyrelsen.

​

Vid COP15 (december 2022) accepterade politikerna de vetenskapliga kraven på att trettio procent av mark och vatten behöver skydd. Det kan vara ett stort framsteg så länge det inte utnyttjas till greenwash. Det är avgörande på vilket sätt marken skyddas. Att som i sverige hävda att kalhyggen utgör skyddad mark är inte acceptabelt. 

​

Det cirkulerar olika siffror på hur mycket skog som är skyddat i Sverige. De olika siffrorna beror dels på vad man menar med skydd och huruvida man inkluderar den fjällnära skogen. Enligt SCB är tillexepel knappt fyra procent av skogen i mellansverige skyddat. De som hävdar högre siffror inkluderar frivilliga tillfälliga avsättningar av till exempel impediment (mark där skog knappt kan växa, berghällar). De inkluderar också greenwash villkor så som att definiera kalhyggen som skyddad mark (Sveaskogs Ekoparker) .

 

Det finns också många organisationer som har till uppgift att påverka besluten och driver sakfrågor på uppdrag av intressenter. Skogsindustrin har sina frågor och verkar genom  lobbyingorganisationer och tankesmedjor. Skogsodlarna har sina organisationer som oftast samverkar med skogsindustrin. Naturskyddsorganisationer har sina organisationer.

 

De som vill stimulera hög avkastning av trävaror har stora ekonomiska resurser.

 

 

Vad säger en enig forskarkår?

​

Klimatförändringen pågår och kan endast stoppas om koldioxid halterna i luften sjunker.

Inom skogsbruket finns stora möjligheter. Viktigast är att öka kolinagringen och detta kan ske genom att inte göra åverkan på marken och att öka åldern på träden. Ju äldre skogen blir och ju mindre man kör med skogsmaskiner dess mer kol lagras i skogen. I grova drag kan man säga att en tredjedel av kolet lagras ovan jord, en tredjedel i rötter m m under markytan och en tredjedel i i svampar under markytan. (gäller i sverige)

 

Artutrotningen går med expressfart och måste stoppas. Enda säkra sättet att stoppa artutrotningen är långsiktigt skyddade områden och tvingande åtgärder i skogsbruket.

 

Upplevelseindustrin kan inte samsas med trakthyggesbruk. Kontinuitetsbruk fungerar ofta för upplevelseindustrin.

 

Den kortsiktiga ekonomiska avkastningen av trävaror, pappersmassa och energi blir störst om man tillämpar trakthyggesbruk. Säkra resultat finns på ungefär två trädgenerationers sikt, men de flesta skogsodlingsexperter tror att det är hållbart även på lång sikt. Biologer och ekologer säger att långsiktigheten inte är visad och att modern forskning visar att trakthyggesbruk inte är hållbart.

 

Den biologiska mångfalden skyddas bäst med reservat, men även tvingande krav på skogsbruket har effekt. Tillexempel tjugo till trettio meter breda skärmar mot vattendrag, ömtåliga områden och reservat.

 

 

Krav att ställa

 

• All kontinuitetsskog ska ges ett långsiktigt skydd.

• Omloppstiderna i produktionsskogarna ska förlängas

• Skogsbruket ska regleras bättre med hänsyn till den biologiska mångfalden och kolinlagringen.

 

Nästan all skog har utsatts för kalhyggen. Den sista rest av kontinuitetskog som finns kvar måste få ett långsiktigt skydd. Vi ska arbeta för att uppfylla FN-konventionen om biologisk mångfald.

​

I produktionsskogar ska trädens ålder höjas och skogsbruksmetoderna ska vara mer miljövänliga. Det innebär att marken skyddas och skyddsskärmar ska vara obligatoriska. Miljömärkningen måste reformeras. Återbeskogningen ska ske på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.

​

• Vi bör även kräva att det införs en fungerande mijömärkning av skogsprodukter.
  Om man vill utgå från FSC så måste det införas krav på 20 till 30 meters skyddskämar mot vatten, ömtåliga områden och reservat. Dessutom måste efterlevnaden kontroleras med hjälp av höga sanktionsavgifter när märket använts utan att kraven efterlevts (vanligt).
  Miljömärkning är inte primärt en uppgift för de politiska partierna. Eftersom miljöorganisationerna lämnat FSC (i protest) så måste skogsindustrin och skogsägarna ta sitt ansvar. Politikerna kan i annat fall stifta lagar som förbjuder vilseledande miljömärkning så som FSC.

​

Betydelsena av äganderätten måste förändras när det gäller skog. Vad innebär det att äga en skog? Det är samhället som defineierar vad äganderätt innebär,. Äganderätten av skog kan inte vara detsamma som äganderätten av ett par tofflor. Ägaren av skog ska ta ansvar för den biologiska mångfalden och bör stimulerrras att ta ansvar för kolinlagring.

Exempel på hur vi i vår kultur ser på äganderätten:

Idag ger äganderätten markägaren rätt att kalhugga och markbereda ända ner till stranden. Marken blir värdelös för rekreation. Men äganderätten ger inte markägaren rätt att bygga en liten stuga nära stranden. Äganderätten innebär att markägaren får förstöra natur och friluftsvärden, men hen får inte bygga en litet badhus nära vattnet, även om det går en allmän stig mellan huset och stranden. Så ser vi på äganderätten idag, är det rimligt?

​

 

Ekonomi

​

De kortsiktig kostnader som uppkommer kan finansieras med en avgift på skog som huggs.

​

Sysselsättningen inom skogsindustrin har blivit liten. Den ekonomiska betydelsen för landet har också minskat kraftigt.

 

Expansionsmöjligheter finns främst inom upplevelseindustrin.

 

 

Vad säger de olika partierna

​

Uppfyll de krav som ställs i FN-konventionerna som sverige skrivit på (biologisk mångfald). Utnyttja skogen som kolsänka. MP och V.

​

Gör det försiktigt, skogsägarna vet nog bäst L

​

Ansvariga för den skog som finns idag. Motverkar skyddet av kontinuitetskog. Motsätter sig reservat nedanför den gamla skogsodlingsgränsen. Oklart vad de vill och avser att göra. S

 

Låt skogsägare och skogsindustrin bestämma C, KD

 

Vi behöver inte fler reservat och låt skogsodlare och skogsindustrin bestämma över miljöfrågorna. M och SD

​

 

​

Mina kommentarer

​

Det är naivt att tro att individer och organisationer frivilligt ska avstå pengar för att uppnå Sveriges miljömål.

​

Historiskt kan vi dra slutsatser.

​

De ekonomiska- och miljömålen har varit likställda sedan 1990-talet. Effekten blev att de ekonomiska målen prioriterades på bekostnad av den biologiska mångfalden och kolinlagringen på  skogsmark..

​

Ändå tidigare tog Sveaskog och Statens Fastighets Verk över de gamla Domänreservaten och fick i uppgift sköta dem ekonomiskt och miljömässigt. Resultatet blev att de flesta försvunnit eller utarmats.

​

Små skogsägare har under snart hundra år fått råd om hur de ska öka avkastningen av sin skogsmark. Den ekonomiska avkastningen har ökat markant och de biologiska värdena har minskat kraftigt.

​

All skog som inte varit kalhuggen måste få ett långsiktigt skydd.

​

Det måste skapas en fungerande miljömärkning av skogsprodukter.

​

​

​

Källor och läs mer:

​

Naturvårdsverket, Universiteten (speciellt biologiska institutioner, ekologi, naturgeografi), Riksmuseet, SCB (Statistiska Centralbyrån), Naturskyddsföreningen, FNs konventionen om biologisk mångfald och klimatkonventionen, EUs taxonomi.
Sveriges Radios vetenskapsredaktion har gjort många seriösa program.

​

Lantbruksuniversiteten och framförallt Skogshögskolan, och Skogsstyrelsen arbetar mest med skogsbruk, det vill säga hur man får hög avkastning av skogsplanteringar.
På nätet hittar man mycket information, det mesta är skapat av olika intresseorganisationer. De som tjänar pengar på att bruka skogen har mest pengar att göra informationen tillgänglig, så var försiktig med hur du tolkar information som du hittar på nätet och i media.
Lita mest på de som du finner i första stycket (Naturvårdsverket,...)

​

En kommentar till ovanstående är att jag undrar varför vi använder så mycket skattemedel för att forska om hur man får hög avkastning. Borde inte branschen själv bekosta sin forskning, utveckling och kommunikation?

​

​

  

​

​

Efter förra valet frågade vi de politiska partierna om deras åsikter. Svaren hittar du längre ner på sidan.

​

Största åsiktskillnaderna är om huruvida skogsägarna ensamma ska ta ansvar för den biologiska mångfalden och skyddandet av skog. Jag anser det naivt att tro att skogsägarna ska frivilligt avstå sina pengar. Det kostar skogsägarna stora pengar att avsätta reservat. 

​

​

Krav 1 (trakthyggesbruk, kalhuggning)

​​

Skapa en miljömärkning för skogsprodukter som innebär att:

​

• Ingen skog som aldrig varit kalavverkad ska brukas.

• Minst tjugo meter skärmar mot reservat, vatten och känsliga områden.
  Mer när det skyddsvärda har höga biologiska värden (minst trettio meter).

• Förövrigt FSC krav.

​

Dagens miljömärkning är alldeles för svag så märkningen lurar konsumenterna. Dessutom är det lätt att kringå reglerna.

​​

​

Krav 2 hållbart skogsbruk

​

Inför en annan miljömärkning som garanterar hållbart skogsbruk. Då måste det vara kontinuitetsbruk inte kalhuggning.

​

 

Krav 3 biologisk mångfald och klimat.

​

Kräv att all icke kalhuggen skog får långvarigt skydd

​

​

Om du vill lära dig mer om miljöfrågor så är Miljötrappan en utmärkt hjälp www.miljotrappan.se  

​

​

​

​

Därför når vi inte målet om biologisk mångfald. Agera nu!   

​

Det är trettio år sedan politikerna beslutade att tillräckligt med skog ska skyddas. Ändå har det inte skett. Politiken har givit skogsägarna ansvar för att skydda skog. Det har fungerat dåligt. Skogsägarna är bra på att odla skog, men om de skyddar skog så kostar det pengar som de inte kan få tillbaks.

​

​

Så här är läget:

 

Sverige har skrivit på konventionen för biologisk mångfald 2011 – 2020. Där lovar vi att 17% av skogsmarken ska ha ett långsiktigt skydd.

I början av nittiotalet beslutade riksdagen att miljömålet i skogen var lika viktigt som produktionsmålet.

​

Naturvårdsverket anser att den kvarvarande skyddsvärda skogen är akut hotad av skogsbruk.
Men: bara 4%-6% av skogsmarken har ett långsiktigt skydd (SCB).

​

Idag är det omöjligt att skydda tillräckligt, det är för sent. Varför? Jo det finns inte tillräckligt med skogsmark kvar. Nästan allt har blivit kalhugget och planterat, blivit till trädodlingar. De sista resterna försvinner nu!

​

​

Varför blev det så här?

 

Kanske är det ett organisatoriskt problem, nämligen att miljövården ska skötas av Skogsstyrelsen, som även ansvaret för lönsamheten för skogsindustrin. Det blir en intressekonflikt. Det vore naturligare om Naturvårdsverket var ansvarig för mångfald och miljö.

​

Kanske är skogslobbyn stark och effektiv? Självklart är den det, det är deras jobb.

​

Kanske är allmänheten inte tillräckligt kunnig och engagerad? Det är nog så att vi vanliga människor har ett stort ansvar för den uppkomna situationen, eftersom vi inte krävt handling av beslutsfattarna.
 

Det är dags för oss att agera.
 

Analogin med koldioxidökningen i atmosfären är tydlig.

 

​

Det måste lösas.

 

Vi har åtagit oss att skydda sjutton procent av marken. Det innebär att all icke kalavverkad skogsmark omedelbart måste skyddas.

Därför måste vi ställa ett enkelt och tydligt krav på politiker och tjänstemän: Skydda all mark som inte varit kalavverkad. Det räcker inte för att komma upp i sjutton procent, men det är ett stort steg framåt.

​

Ekonomiskt löser man det genom att ta ut en tillfällig miljöavgift på det som avverkas. Då får de som förstör skogen betala och det är rätt. Det räcker med en miljöavgift på en procent.

 

​

Är skogen viktig?

​

Ja, den är viktig. Skogen är underbar och är en stor tillgång för oss människor. Tyvärr nyttjas skogen allt mindre. Färre är i skogen på sin fritid. Jag tror att det beror på att skogsbrukslandskapet är så tråkigt. Vem vill äta sin matsäck på ett kalhygge eller i en

trädplantering där träden står i raka rader. Jag vill det inte. Den läkande och vidunderliga skogen är naturlig och varierad. Full av olika arter, biotoper och magiska syner. Den doftar och den låter. Där vill jag äta min matsäck och vandra i samklang med naturen. Däremot är skogsbrukslandskapet tråkigt.

​

Men, det är inte det viktigaste skälet till att vi ska ha skog kvar. Det viktigaste skälet är att skogen har ett egenvärde. Varje art har ett egenvärde, varje biotop har ett egenvärde. Vi har inte rätt att utrota.

​

Dessutom lagrar en orörd skog mer koldioxid än en brukad.

​

​

Skriv därför nu genast till de politiker som företräder dig och kräv:

 

- att ingen naturskog får avverkas, inte ett enda hektar

- att Naturvårdsverket tar över ansvaret för skogen

 

​

Källor:

​

Konventionen om biologisk mångfald. En överenskommelsen om att 17 % ska skyddas. https://www.cbd.int/doc/strategic-plan/2011-2020/Aichi-Targets-EN.pdf

​​

Naturvårdsverket. ” det är förlusten och fragmenteringen av habitat och värdefulla miljöer som är det mest akuta centrala problemet samt även belysa skogsbrukets brist i ekologisk anpassning t.ex. vad gäller en mer naturlig trädslagsvariation.

Naturvårdsverket har även konstaterat att genomförandet av områdesskydd för skyddsvärda skogar är otillräckligt och att takten är för låg vilket är ett grundproblem.” 

https://www.dropbox.com/s/3wuiwnmc90ra6rk/NV%20synpunkter%20levande%20skogar%20%2B%20bilaga%20150219.pdf?dl=0

​​

SCB 4 % av skogsmarken har långsiktigt skydd
https://www.scb.se/contentassets/e419dfae78ef4162a2b4b2c4bd4ef4e4/mi0603_2017a01_sm_mi41sm1801.pdf

​

Karta över intakta skogar i hela världen
 https://maps.greenpeace.org/project/intact-forest-landscapes/?_ga=2.62143724.1197485079.1570111992-917089586.1560416747

​

​

Uppdatering

​

Numera är ca 6 % av den svenska produktiva skogsmarken formellt skyddad. Om man bara ser på den skog som ligger nedanför fjällnära skogar är siffran 4 % mer relevant. I mellansverige 2,5-3,9%.

​

https://www.scb.se/contentassets/0581e8801be54a20983ef7afd0281214/mi0603_2018a01_sm_mi41sm1901.pdf  

(se sid. 30)

​

Dock ingår Natura 2000-områden i denna siffra (vilka egentligen inte har något formellt skydd såvida de inte är skyddade som naturreservat eller liknande) samt skogsområden som ska bli naturreservat men som inte vunnit laga kraft än. Så det stämmer inte riktigt att 6 % produktiv skogsmark är formellt skyddad men det är den officiella siffran som gäller för 2020.

​

​

​

Nästan all skogsmark har blivit kalhuggen.

​

Det bygger på  Naturvårdsverkets inventering, vidare förutser Naturvårdsverket att dessa sista rester av skog kommer att vara borta inom femton år.

Detta är uppseendeväckande. I detta sammanhang definieras det som ”kontinuitetsskog”, det vill säga skog som inte varit kalhuggen.

​

När skog kalhuggs så blir de nya träden likåldriga och oftast av samma art. Marken förändras, arter försvinner andra arter prioriteras. Skogsvårdsåtgärder gör sedan så att man sparar de ekonomiskt värdefullaste träden fram till att de avverkas när de når 75 till 90 års ålder, då kalhugger man igen. Om man vill vara försiktig med ord så bör man inte kalla detta för skog, snarare för odling av träd.

En orörd skog och en kontinuitetsskog har mycket större biologiska värden än en odling av träd.

​

Hur mycket skog, kontinuitetsskog respektive trädodlingsmark ska vi ha i sverige? Ska vi ställa samma krav på oss som vi gör på de länder som har regnskogar?

​

Internationella överenskommelsers kräver att man långsiktigt skyddar 17% av skogen. De flesta länder med regnskog klarar denna nivå. Vi har långt kvar.

​

​

Krav att ställa på politiker: All skogsmark som inte tidigare kalhuggits ska skyddas.

 

​

Förklaring:

Idag har c:a 3% av skogsmarken långsiktigt skydd. I internationella överenskommelser har vi lovat 17%. Denna gräns på sjutton procent har överenskommits i samarbete mellan forskare och beslutsfattare och skrivits på av Sverige och de flesta andra länderna i världen. Skyddar man all skog som tidigare inte kalhuggits kommer vi upp till nio procent och det är bit på vägen.

​

Det är också så att koldioxidlagringen är störst om skogen i Sverige inte huggs. Detta beror på att alla hyggen ökar takten på nedbrytningen i marken och att vår skog är ung. En tvistefråga är om gamla skogar slutar lagra koldioxid. Underlaget för detta påstående är svagt och gäller endast skogar med träd äldre än 160 år och sådana skogar finns inte hos oss.
Våra skogar lagrar mest koldioxid om de får stå orörda.

​

Cirka 6% av den inte skyddade skogsmarken är ännu inte kalavverkad, men blir det snart, mycket snart. Det är den skogen som måste skyddas.

Kalavverkning utarmar skogens värden genom att arter försvinner, skogen blir likåldrig och saknar gamla träd och miljöer, variation och mångfald försvinner, även om det långsiktigt ger en bra virkesproduktion.

​

De som hävdar andra siffror bygger dessa på missvisande ”regler” till exempel att marken runt ett ensamt träd på ett kalhygge får räknas som skyddad mark. Det blir stora arealer. De menar också att marken runt vattendrag är skyddade även om man bara lämnar en mycket tunn skärm. Lika missvisande. Ändå är det just så som bland andra Sverigedemokraterna och Centerpartiet gör sina beräkningar.

​

Om en mark kalavverkats tar det minst tre trädgenerationer innan det bildas en riktig skog. En trädgeneration är flera hundra år. Skilj mellan produktionsytor och skog. Skillnaden är enorm.

Kalavverkad mark borde inte kunna räknas som skyddad skog. Dessutom kalavverkar man ända fram till naturreservatens gräns och det förstör en stor del av det angränsande reservat.

​

​

​

Vad kan du göra för att Sverige ska skydda tillräckligt mycket skog.

​

​

Du som är skogsägare och äger skyddsvärd skog

​

Du är en hjälte, det är tack vare dig som det finns skog kvar i sverige. Utan dig skulle vi bara ha trädodlingar. Var stolt. Kräv uppskattning. Kräv att du får bra betalt för det fantastiska arbete som du och dina företrädare har gjort. Kräv att myndigheterna ersätter dig på just det sätt som du vill bli ersatt. Ett exempel finns nästan längst ner på denna sida.

​

Du kan nog vara säker på att du, i sinom tid, kommer att få rättmätig uppskattning . Ha is i magen och var tuff i förhandlingen. Ju högre naturvärden dess mer förhandlingsutrymme kommer du att få.

​

Förklara detta för dina politiker. Du ska inte bara ha betalt för den skog som står på din mark, du ska ha mycket mer.

​

Du som är skogsägare som har för avsikt att kalhugga skog som tidigare inte varit kalhuggen ska kräva ersättningsmark som varit kalhuggen. Ersättningsmarken ska ha samma ekonomiska värde på träden. Det innebär att din tidigare skog blir skyddad och att du inte lider någon ekonomisk förlust. Tvärtom hens älskade skog blir skyddad.

​

​

Du som är konsument

​

Kräv att du får information om vad det är du köper. Du ska inte behöva riskera att du köper produkter från skyddsvärda skogar. Den miljömärkning som finns idag är bristfällig. Den ställer för låga krav och följs upp för dåligt.

​

Det viktigaste du kan göra är att förklara för dina politiker att du tycker att skogen är viktig och att du kräver att sverige ska följa de internationella överenskommelser som vi lovat att följa.

​

Glöm inte att säga till politikerna att de skogshjältar som lyckats skapa stora naturvärden ska ersättas och deras ersättning ska vara riklig. De har kämpat, ofta i konflikt med myndigheterna, de är hjältar som ska behandlas som hjältar.

​

Du kan också välja att rösta på ett parti som står upp för skogen eller på ett parti som står upp för skogsbruket eller kanske ett parti som gillar både skog och skogsbruk, men förstår att hantera bägge parter.

​

​

Du som är pappers-, massa- eller skogvaruproducent.

​

Ställ tuffa krav på politikerna så att de slutar vela. Du ska kunna säga till dina kunder att ni använder virke från schyssta källor. Kräv alltså ett regelverk som gör att ni kan vara schysta utan att tappa konkurrenskraft. De riktlinjer som finns idag är långt ifrån tillräckliga. Kräv bra gemensamma långsiktiga lagar, regler och förordningar.

​

Ni ska ärligt och stolt kunna berätta för era kunder om vad som sker och vad ni säljer. Ni ska vara säkra på att det ni lovar är sant och tryggt. Regelverket ska vara utformat så att det blir lönsamt att vara bäst.

​

​

Du som är politiker

​

Se till att skapa ett långsiktigt regelverk som ger trygghet och lönsamhet åt alla inblandade parter. Sluta upp med att kringgå internationella överenskommelser. Vår skog är viktig. Idag har mellan två och tre procent av skogen långsiktigt skydd, det internationella kravet är sjutton procent.

​

Den skyddsvärda skogen ryms i Småland och är borta inom tjugo år. Bara du kan rädda den.

Kontinuitetsskog ska inte få omvandlas till trakthyggesbruksskog.
Skogsägande hjältar känner sig kränkta och missgynnade, gör något åt det, belöna dem.  

​

Den skogsägare som har för avsikt att kalhugga skog som tidigare inte varit kalhuggen ska erbjudas ersättningsmark som varit kalhuggen. Ersättningsmarken ska ha samma ekonomiska värde på träden. Det innebär att skogsägarens tidigare skog blir skyddad och att skogsägaren inte lider någon ekonomisk förlust. Tvärtom hens älskade skog blir skyddad.

​

Ni som är politiker har makten att fixa detta.

​

​

​

Ett handlingsprogram kan se ut så här.

​

Sjutton procent av skogsmarken ska ha långsiktigt skydd.  

På övrig mark bedrivs intensivt skogsbruk. På maximalt hälften den intensivodlade ytan tillåts högintensivt skogsbruk med gödsling .
Omvandlingen av kontinuitetsskogsbruk till trakthyggesbruk stoppas omedelbart.

Gödslade ytor ska registreras långsiktigt så att de inte sammanblandas med annan mark.

Komplettera med regler som maximerar koldioxidlagring och minimerar koldioxidläckage.

​

För att skapa marker med långsiktigt skydd ska individuella förhandlingar tas upp med skogsägare som har aktuell mark. De ska behandlas som hjältar och få bättre betalt än om de skött sin mark på konventionell väg. Även markbyten, byggrätter och annat som det offentliga kan erbjuda ska användas, oftast i kombination och alltid frikostligt.

Finansieringen ska ske genom att en tillfällig miljöavgift tas ut på rundvirke.

Den ekonomiska ersättningen ska spegla det biologiska värdet och ibland även rekreationsvärdet.

​

Lathund för inköp av skog som ska bli reservat klicka här    

​

 

Eftertext

​

Naturvårdsverket skriver att kontinuitetsskogen är borta inom tjugo år. Riksrevisionsverket kräver att åtgärder ska vidtagas. Det är bråttom.

​

​

Så här borde Sverige skydda sina skogar. Klicka här för att se ett förslag

Politiska myter om skog klicka  här   

​

​

​

Krav att ställa på politiker:

 

​§ All skog som aldrig kalhuggits skall omedelbart skyddas. §

Det handlar om några få procent av skogsmarken,. Det är snart försent eftersom de sista skogarna, som inte kalhuggits, avverkas om de inte skyddas..

​

Riksrevisionen har den 15 juni 2018 lämnat en rapport om hur myndigheterna arbetar med skogsfrågor. Den tar vi in i sammanfattningen även om de inte svarat på vår fråga. Deras rapport bekräftar nämligen vår sammanställning.

​

​

Svar om skog

VI har frågat partier, myndigheter och organisationer.

​

Kommentar

​

Alla är eniga om att skog är viktigt. Skiljelinjen ligger i hur mycket man tror att skogsägarna/skogsbolagen tar sitt miljöansvar. Om de tar sitt miljöansvar så behövs inte ytterligare skydd. På andra sidan står jag, som menar att skogsägarna haft miljökrav under trettio år och att de har inte tagit sitt ansvar eftersom nästan all trädbevuxen mark består av likåldriga och unga träd. Skyddszonerna mot reservat, vattendrag, sjöar, kuster, nyckelbiotoper och liknande är löjlig små. Jag tror inte att de har förstått hur lite naturlig skog vi har kvar. 

​

Skogsbruket har en mycket kraftig lobby som arbetar för att skogsbruket ska ske så rationelt som möjligt. Jag menar att de kan få "hålla på" på all mark som varit kalhuggen (likåldriga träd) men på icke kalhuggna områden ska mycket hårda miljökrav ställas. Skogen ska hållas olikåldrig, med fullvuxna träd, ruttnande träd skall finnas, gamla träd ska finnas. Marken ska inte förstöras med markberedning. Föryngring ska ske med sådd från befintliga träd, plantering ska inte ske. Skogen ska tillåtas att vara skiktad.

 

Låt oss kalla fronterna för virkesproduktionslobbyn på ena sidan och naturskyddare på andra sidan.

Då grupperar sig partierna och organisationerna som följer:

​

Vi börjar med de som vill skapa en naturlig skog enligt internationella avtal.

Och längst ner de som tror på virkesproduktionslobbyns budskap.

​

​

Listan

​

1. Naturvårdsverket, EU, FN (COP15), WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace.

2. MP, V, Riksrevisionen.

3. Här går gränsen för godkänt.
   Det vill säga om de insett att det är bråttom och om de fortsätter att lägga ansvaret på skogsindustrin.

4.  

5. ​

6. S

7. L

8. ​

9. Skogsstyrelsen, C

10. KD

11. M

12. SD

​

Det är intresant att expertmynidgheterna hamnar på helt olika ställen i bedömningen. Naturvårdsverket har förstått att det är bråttom. Skogsstyrelsen litar fortfarande på att markägaren tar tillräckligt miljöansvar. Några på Skogsstyrelsen har insett problemet och frågat regering och riksdag om de ska fortsätta att bryta mot lagen. Regeringen har inte svarat på Skogsstyrelsens fråga så Skogsstyrelsen fortsätter att bryta mot lagen. (Se skogstyrelsens rapport 2022-12).

​​

Skogssstyrelsen  hamnar långt ner på listan trots att de arbetar aktivt med rådgivning om miljöfrågor i skog. Anedningen är att resultatet av deras rådgivning har blivit så dåligt,utarmning av den biologiska mångfalden. Anledningen till det är trolligen att de arbetetar med skogsbruk i mycket nära samarbete med de stora skogsägarna och deras organisationer.

En annan anledning kan vara att det är så enkelt att skapa riktigt fina skogar, det handlar oftast om att göra ingenting*, bara att utfärda skydd, Att intensivodla träd kräver däremot kompetens och det är ju mycket roligare att vara kompetent och utbildad.

Forskningen handlar nästan enbart om skogsbruk. Forskningen om skog sker däremot på biologiska institutioner med betydligt mindre resurser än de som forskar om skogsbruk.

​

I juni 2018 säger MP, S, V, L och KD att de vill ändra ägardirektiven till staliga Sveaskog så att icke kalhuggen skog ska skyddas, det är bra även om de vaknar sent. Tyvärr så har Sveaskog redan huggit ner det mesta av denna skog. Det finns kvar en del i fjälltrakterna. Källa: Sveriges Radio P1.
I mars 2023 fortsätter Sveaskog att kalhugga skyddsvärda tidigare ej kalhuggna skogar.

​

* andra typer av natur, som gräsmarker, hagmark och ängar kräver intensiv vård för att bevaras. Skog behöver bara lämnas orörd. Om marken varit kalhuggen så tar det ett par trädgenerationer innan den börjar likna naturskog, kanske åttahundra år, men vi vet inget om hur lång tid det tar för vissa arter att återkomma. Om marken inte varit kalhuggen så har den kvar stora världen och på hundra år blir den fantastisk.​

​

​

​

Hur de svarat

​

​

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket håller i princip med. "den pågående avverkningen av kontinuitetsskogar är bekymmersam och att huvuddelen av naturskogsliknande skogar bör bevaras"

 

​

Greenpeace

driver i sina aktiviteter att Sveriges sista naturskogar ska skyddas. De driver aktivt kampanjer för att träråvaror ska vara spårbara så att vi vet att tidningen vi läser inte är tillverkad av urskogar eller ”gammelskogar”. Greenpeace anser att det är fel när skogsbolag registrerar delar av kalhyggen som skyddad mark.

​

​

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller i princip med om att all skog som inte varit kalhugen ska skyddas.

​

​

WWF

" Endast små spillror av gammelskogen finns kvar och de nya skogar som anläggs innehåller otillräckligt med naturkvalitéer. Detta har ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden: var tionde skogslevande art som utvärderats av Artdatabanken är rödlistad och den största anledningen till detta är trakthyggesbruket och ett obalanserat fokus på volymproduktion av biomassa."

"Vi anser också att det bör införas en nolltolerans mot avverkning av nyckelbiotoper och utpekade värdekärnor. Dessa överlappar till hög grad med de områden som aldrig utsatts för modernt trakthyggesbruk. Mycket arbete återstår för att säkra hållbara svenska skogslandskap"

​

​

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill "Stoppa avverkningen av skogar med höga befintliga naturvärden"

​

​

Naturskyddsföreningen

De håller med om att den skog som inte varit utsatt för kalhuggning och har stora naturvärxen ska skyddas. Naturskyddsföreningen är kunniga och nyanserade.

​

​

Riksrevissionen

Påpekar att myndigherna inte arbetar effektivt med skogsfrågor eftersom de (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen) saknar samsyn. 

​

​

Socialdemokraterna

Anser att vi ska skydda mycket mer mark. Vi ska uppfylla det internationella kravet på 17%. De menar att de accelererat reservatbildningen, men de instämmer inte i kravet på att stoppa avverkningarna av skog som aldrig varit kalavverkat. Det innebär att det inte kommer att finnas tillräckligt med värdefull skog kvar.

​

​

​

Centerpartiet

Centerpartiet tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på markägarna. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård.

​

​

Liberalerna

Liberalerna har inte svarat trots flera påminnelser. Av deras hemsida framgår att de inte förstått att det är bråttom och att de litar på att markägarna tar sitt miljöansvar.

​

​

Skogsvårdsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelsen arbetar mer med skogsbruk än med miljövård. De försöker att få skogsägarna att ta miljöansvar, men resultatet är dåligt, även om de anser att det har blivit bättre under de senaste trettio åren. Resultatet är att nästan alla naturliga skogar avverkats och ersatts med högproducerande planteringar.

​

​

Moderaterna

Moderaterna tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på skogsbolagen. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård. De verkar inte tycka att de sista resterna av skog som aldrig kalhuggits ska skyddas.

​

​

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på skogsbolagen. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård. De verkar inte tycka att de sista resterna av skog som aldrig kalhuggits ska skyddas.

​

Sverigedemokraterna

Anser att vi har tillräckligt med skyddad skog. Accepterar även att delar av kalhyggen regitreras som skyddad skog.

​

​

Hela svaren hittar du här

​

​

​

​

​

Exempel på hur skogsbolagen tar sitt miljöansvar

​

Sveaskog har avsatt "Ekoparker"

I deras ekoparker är endast hälften av marken skyddad. Om ett träd lämnas på hygget så bokför vårt statligt ägda skogsbolag en ganska stor yta kring trädet som skyddat, jag håller inte med.

​

Domänverket som nu heter Sveaskog avsatte en hel del Domänreservat där inget skogsbruk fick utföras. Många av dessa tidigare Domänreservat är i dag utsatta för skogbruk, som Sveaskog anser miljövänligt.

​

Mycket av skogsbruket är miljömärkt med FSC. Miljökraven av FSC  är mycket små, det kan du se på alla hyggen. Man lämnar några få träd, de som är ekonomiskt värdefulla brukar avverkas efter några år.
Dessutom lämna man en skyddzon vid sjöar, vattendrag, denna skyddszon är oftast bara några meter bred.

​

Det är förbjudet att bygga en liten stuga vid en sjö, men det är tillåtet att kalhugga, markberada och plantera ända ner till stranden.

​

​

Sedan trettio år ska allt skogbruk ta miljöansvar, det ska vara lika viktigt som produktionskraven. Det fungerar inte. Införandet av miljökraven innebar en förbättring, men det var som att gå från 1 till 2 på en tiogradig skala.

​

​

​

Kommentar till hur avverkningsstoppet av icke  kalhuggen skog (kontinuitetsskogar) skulle kunna genomföras

Det finns säkert andra bra sätt att genomföra detta, men här är ett förslag. Tillexempel så här: Lathund för inköp av skog som ska bli reservat klicka här    

​

Krav att ställa på politiker:​

§ All skog som aldrig kalhuggits skall omedelbart skyddas. §

​

Steg 1 är att Skogsstyrelsen agerar genom att tillfälligt stoppa avverkningar vid avverkningsanmälningar av icke kalhuggen skog.

Steg 2 är att individuell ersättning till markägaren förhandlas fram. 

Ekonomiskt löser man det genom att införa en tillfällig enprocentig miljöavgift på avverkad massaved och timmer.

​

​

​

​

Kan musik rädda skogen, behöver den räddas?

​

Det finns mycket skogsmark i Sverige och mångfalden är stor, ju äldre skogen är dess bättre blir mångfalden. Om skogen behöver räddas beror på vilka glasögon man har på sig.

Om man är intresserad av skogsbruk så har man stor hjälp av skogsstyrelsen. Om man är intresserad av ursprungliga skogsmiljöer så kämpar naturvårdsverket. Riksrevisionsverket tycker att dessa två myndigheter bör bli mer överens.

De som jobbar med skogsbruk har ofta musik i sina öron när de kör sina imponerande maskiner. Föreställningen SKOG OCH SAXOFON handlar om den skogsmark där skogsmaskinerna ännu inte varit framme och det är den skogen som jag vill att vi ska vara försiktiga om.

Kan det vara så att man genom en kulturell upplevelse med musik och teater kan få större förståelse för skogens underbara magi?, jag tror det. Saxofonen och elektronmusiken får symbolisera allt det som finns i skogen förutom träden. Publiken blir till träd som växer mitt i mångfaldens magi.

​

Passar föreställningen för de som arbetar med skogsbruk?

Ja, självklart är dessa människor intresserad av skog ur alla synvinklar och speciellt vill de förstå de miljömässiga begränsningar som myndigheterna tvingar dem att följa. Föreställningen ökar förståelsen, speciellt som kulturella upplevelser talar till annat än det rent intellektuella kunskapsökandet.

 

Vilka ska se föreställningen?

Alla de som gillar att vara i skogen får ändå bättre upplevelser när de sedan möter skogen.

 

Hur ska vi får fler att verkligen gå ut i skogen?

Människors handlande styrs till stor del av kickar. Läs om hur man får kickar i skogen. Klicka   

 

När passar föreställningen?

Den kan spelas överallt, det enda som behövs är en elkontakt. Resten har Erik med sig i bilen. Föreställningen är en timme lång och inleds med lite teater och följs av fyrtio minuters saxofonkonsert.

 

Är det en politisk föreställning?

Egentligen inte, politiken har vi hänvisat till hemsidan. Föreställningen handlar om skogens magi. Alla mår bra av att bli bättre på att uppleva skogens magi.

​

 

​

Problemet med att den skog som måste bevaras ofta ägs av privata skogsägare som älskar och vårdar sin skog?

​

Det är orättvist att skogshjältar ska drabbas, men vi hoppas att våra myndigheter ska finna bra lösningar.
Dessutom hoppas vi att vår föreställning ska överbrygga motsättningar och öka kunskap och upplevelser.

Här är ett förslag på hur denna motssättning skulle kunna lösas. klicka    

Lathund för inköp av skog som ska bli reservat klicka här    

​

​

​

Hela svaren hittar du här

​

​

Ofta eftersökta länkar:

​

Information om skog klicka   

Lite ytterligare information om musiken, föreställningen klicka   

TV4 s Nyhetsinslag  klicka här   

Sju minuter lång kortfilm klicka här    

Kampanjfilm som publicerats av Greenpeace klicka här   

Senaste kampanjfilmen med Greenpeace klicka här    

Livesändning från Odenplan klicka här   

Pressbilder klicka här  

​

Till skogshubben

​

​

​

Några källor till information

​

Karta över intakta skogar i hela världen
 https://maps.greenpeace.org/project/intact-forest-landscapes/?_ga=2.62143724.1197485079.1570111992-917089586.1560416747

 

Konventionen om biologisk mångfald. En överenskommelsen om att 17 % ska skyddas. https://www.cbd.int/doc/strategic-plan/2011-2020/Aichi-Targets-EN.pdf

​

Naturvårdsverket. ” det är förlusten och fragmenteringen av habitat och värdefulla miljöer som är det mest akuta centrala problemet samt även belysa skogsbrukets brist i ekologisk anpassning t.ex. vad gäller en mer naturlig trädslagsvariation.

Naturvårdsverket har även konstaterat att genomförandet av områdesskydd för skyddsvärda skogar är otillräckligt och att takten är för låg vilket är ett grundproblem.” 

https://www.dropbox.com/s/3wuiwnmc90ra6rk/NV%20synpunkter%20levande%20skogar%20%2B%20bilaga%20150219.pdf?dl=0

​

SCB 4 % av skogsmarken har långsiktigt skydd
https://www.scb.se/contentassets/e419dfae78ef4162a2b4b2c4bd4ef4e4/mi0603_2017a01_sm_mi41sm1801.pdf