Krav att ställa på politiker:

​§ All skog som aldrig kalhuggits skall omedelbart skyddas. §

Det handlar om några få procent av skogsmarken, det är snart försent.

Riksrevisionen har den 15 juni 2018 lämnat en rapport om hur myndigheterna arbetar med skogsfrågor. Den tar vi in även om de inte svarat på vår fråga. Deras rapport bekräftar nämligen vår sammanställning. 

Hela svaren om skog

Kommentar

Alla är eniga om att skog är viktigt. Skiljelinjen ligger i hur mycket man tror att skogsägarna/skogsbolagen tar sitt miljöansvar. Om de tar sitt miljöansvar så behövs inte ytterligare skydd. På andra sidan står jag, som menar att skogsägarna haft miljökrav under trettio år och de har inte tagit sitt ansvar eftersom nästan all trädbevuxen mark består av likåldriga och unga träd. Skyddszonerna mot reservat, vattendrag, sjöar, kuster, nyckelbiotoper och liknande är löjlig små. Jag tror inte att de har förstått hur lite naturlig skog vi har kvar. 

Skogsbruket har en mycket kraftig lobby som arbetar för att skogsbruket ska ske så rationelt som möjligt. Jag menar att de kan få "hålla på" på all mark som varit kalhuggen (likåldriga träd) men på icke kalhuggna områden ska mycket hårda miljökrav ställas. Skogen ska hållas olikåldrig, med fullvuxna träd, ruttnande träd skall finnas, gamla träd ska finnas. Marken ska inte förstöras med markberedning. Föryngring ska ske med sådd från befintliga träd, plantering ska inte ske. Skogen ska tillåtas att vara skiktad.

 

Låt oss kalla fronterna för virkesproduktionslobbyn på ena sidan och naturskyddare på andra sidan.

Då grupperar sig partierna och organisationerna som följer:

Vi börjar med de som vill skapa en naturlig skog enligt internationella avtal.

Och längst ner de som tror på virkesproduktionslobbyns budskap.

  1. Naturvårdsverket, WWF, Naturskyddsföreningen, Greenpeace.

  2. MP, V, Riksrevisionen.

  3. Här går gränsen för godkänt, det vill säga om de insett att det är bråttom och om de förtsätter att lägga ansvaret på skogsindustrin.

  4. S

  5.  

  6. L

  7. C

  8. Skogsstyrelsen

  9. KD

  10. M, SD

Politiska partier

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller i princip med om att all skog som inte varit kalhugen ska skyddas.

I Miljöpartiets skogspolitiska program kan du läsa mer om vår skogspolitik. Du hittar det skogspolitiska programmet under fördjupnings-rubriken på sidan https://www.mp.se/politik/skog-och-biologisk-mangfald.

Regeringen har också gjort satsningar i höstbudgeten 2017 på att bevara fler och större skyddsvärda skogar. Miljöminister Karolina Skog (MP) har varit drivande i denna fråga: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/regeringen-satsar-for-att-bevara-skyddsvarda-skogar/

Vänsterpartiet

Vill stoppa avverkningen av skogar med höga naturvärden.

Så här svarade de:

Hej.  Vilken intressant föreställning!

Jag har bara snabbt hunnit kolla ert projekt men tycker att det stämmer väldigt bra in i vår politik på området att skydda hotade skogar och värna skogen som ekosystem. Du kan se vår skogspolitik i följande motioner som vi lagt i riksdagen:

Långsiktigt hållbar skogspolitik:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/langsiktigt-hallbar-skogspolitik_H4021991

Biologisk mångfald:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/biologisk-mangfald_H5021149

Socialdemokraterna

”Den socialdemokratiskt ledda regeringen har kraftigt ökat anslaget i statens budget som går till skydd och skötsel av värdefull natur. Vi har under mandatperioden förstärkt satsningar på den biologiska mångfalden med 1,1 miljarder årligen. Det betyder fler naturreservat, utökade nationalparker men också en kraftig satsning på skötsel av våra reservat vilket hittills gett 1200 nya jobb i glesbygd. Men markägare har också ökat andelen mark som skyddas frivilligt.

 

Det är expertmyndigheterna som avgör vilka skogar som är mest värdefulla och som därför står på tur att köpas in för att omvandlas till reservat. Men det är klart att områden som aldrig varit föremål för skogsbruk ofta har en större andel av rödlistade arter och varierade ekosystem och därför ligger bättre till för att skyddas. Vi socialdemokrater vill stå upp för FN-överenskommelsen om biologisk mångfald som innebär att 17 procent av skogen ska skyddas, att skyddet ska särskilt viktigt för biologisk mångfald och vara ekologiskt representativt. Den senaste mandatperioden har lett till att vi är mycket närmare det målet.”

Centerpartiet

Centerpartiet tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på markägaren. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård.

Här är deras svar:

Du kan läsa om Centerpartiets politik för skogen här: https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/jordbruk-jakt-och-fiske/skog

Du hittar även information om vår politik för biologisk mångfald på hemsidan: https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/miljo/biologisk-mangfald

Om du inte hittar informationen du letar efter där, eller om du har några andra frågor, så kan du såklart maila oss igen!

Moderaterna

Moderaterna tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på skogsbolagen. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård.

Här är deras svar:

Vi moderater anser att svensk skog är en fråga för Sverige. Utformning och genomförande av nationell skogspolitik bör vara just en nationell angelägenhet och vi arbetar för att begränsa detaljregleringen av skogsbruket inom EU. Svenskt skogsbruk är världsledande när det handlar om att bruka skogen rationellt och långsiktigt hållbart och svensk skogsindustri, som står för ungefär 15 procent av Sveriges varuexport, är oerhört betydelsefull för vårt lands sysselsättning och välfärd.

Vi anser att skogssektorn bör kunna öka exporten av skogsprodukter och tekniskt kunnande med 20 procent fram till 2020. Enligt de miljömål som vi har satt upp ska produktionsökningen gå hand i hand med ett brukande där växt- och djurarter ges goda förutsättningar samtidigt som vi värnar skogens kulturmiljö och sociala värden. Skogsägarna ska både ha stort ansvar och en stor frihet.

Mellan 2006-2014 avsatte Alliansregeringen stora resurser till skydd av värdefull natur och lyckats väl, mycket tack vare den så kallade Sveaskogslösningen som innebär att staten har erbjudit utbytesmark vid bildandet av exempelvis naturreservat. Miljömålsberedningen föreslog i sitt delbetänkande Långsiktig hållbar markanvändning ett nytt etappmål som innebar att det offentliga skyddet utökas med minst 150 000 hektar skogsmark i form av bland annat naturreservat och nationalparker och hoppas samtidigt att skogsbrukets frivilliga avsättningar av skogsmark utökas med minst 200 000 hektar till och med år 2020.

Vi vill också skapa goda förutsättningar för skogsindustrins utveckling. Att utveckla nya produkter och tjänster med skogen som bas är viktigt för Sveriges tillväxt och sysselsättning, inte minst på landsbygden, men också för att vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle förutsätter skogsbruket att vi blir ännu bättre på att ta hand om vårt gröna guld.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna tror fortfarande att miljöansvaret kan läggas på skogsbolagen. Efter trettio år där ett stort miljöansvar har legat på skogsägarna borde de ompröva sin inställning om de ska få trovärdighet när de uttalar sig om naturvård.

Här är deras svar:

Skogsbruket och skogsindustrin är näringar som svarar för de största nettoexportinkomsterna i Sverige. För att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål. Skogen skall också svara mot

efterfrågan på människors behov av rekreation. Levande skogar med en myllrande biologisk mångfald är en förutsättning för människors välbefinnande och hälsa och levererar viktiga ekosystemtjänster, såsom rening av luft och vatten, och infångning av övergödande ämnen som exempelvis kväve. Bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden är mål som självklart utgör allmänna intressen.

 

Kristdemokraterna vill inte att en skogsförvaltning med höga naturhänsyn med automatik ska leda till avverkningsförbud. Detta skulle skapa fel incitament. I stället vill vi se en skogsvård där skogsägare ses som medspelare och där ansvarsfullt förvaltande av skogen uppmuntras.

Sverigedemokraterna

Anser att vi har tillräckligt med skyddad skog. Accepterar även att delar av kalhyggen regitreras som skyddad skog.

Uppgifterna kommer från en radiointervju med deras skogspolitiska talesman.

I juni 2018

säger MP, S, V, L och KD att de vill ändra ägardirektiven till staliga Sveaskog så att icke kalhuggen skog ska skyddas, det är bra även om de vaknar sent. Tyvärr så har Sveaskog redan huggit ner det mesta av denna skog. Det finns kvar en del i fjälltrakterna. Källa: Sveriges Radio P1

Tillbaka 

Myndigheter

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket håller i princip med. "den pågående avverkningen av kontinuitetsskogar är bekymmersam och att huvuddelen av naturskogsliknande skogar bör bevaras"

Så här svade de:

Hej, jag hänvisar till några exempel på formella redovisningar Naturvårdsverket gjort i dessa sammanhang.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har 2017 redovisat ett regeringsuppdrag där myndigheterna tagit fram en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog samt ett underlag för ett nytt etappmål om skydd av skog.

Naturvårdsverket har i samband med årlig uppföljning av etappmålet om skydd av skog påtalat att den pågående avverkningen av kontinuitetsskogar är bekymmersam och att huvuddelen av naturskogsliknande skogar bör bevaras.

Du kan även läsa mer i bifogade yttrande. 

Du finner yttrandet här klicka  

Riksrevisionen

Ur Riksrevisionens rapport som publicerades 16 juni 2018:

”Brister i insatser, kunskap och samordning av statistik gör att skyddet av värdefull skog i Sverige inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning som publiceras idag.”

”behövs ökad kunskap om skyddsvärda områden, skyddsbehov i olika regioner och frivilliga avsättningar, så att myndigheterna kan göra effektiva prioriteringar.”

”behöver samsynen och samordningen mellan inblandade parter öka”

Skogsstyrelsen

Många av Sogsvårdsstyrelsens kommentarer har jag tagit hänsyn till och ändringar har genomförts, jag väljer ändå att visa hela det ursprungliga svaret.

 

Skogsvårdsstyrelsen arbetar mer med skogsbruk än med miljövård. De försöker att få skogsägarna att ta miljöansvar, men resultatet är dåligt, även om de anser att det har blivit bättre under de senaste trettio åren. Resultatet är att nästan alla naturliga skogar avverkats och ersatts med högproducernande planteringar.

Så här svarade de:

Det har fallit på min lott att efter förmåga svara på den fråga som du sände till Skogsstyrelsen den 14:e mars.

Jag har ägnat mig åt skog och skogsbruk i hela mitt liv (sex år i olika utbildningar och 32 år i skogsbruket) och har känslan av att jag har haft ett mycket meningsfullt arbete då jag har försökt få skogar att växa bättre, bevara och återskapa biologiskt mångfald och samtidigt beakta skogarnas kulturminnen och skönhet. Du får ursäkta men det innebär nog att jag har en helt annan ingångsvinkel till skog och skogsbruk än vad du har.

 

Människan har alltid använt skogen för sina syften. I början då vi var några få jägare och samlare var påverkan generellt blygsam, men kunde lokalt vara betydande exempelvis genom anlagda bränder. Då vi började bruka jorden (i södra Sverige för cirka 5000 år sedan) blev påverkan större då de bördigaste skogarna omvandlades till olika former av jordbruksmark. Främmande arter av växter och djur infördes i stor skala. Djuren betade i stor utsträckning i skogen, på sina håll ända in på 1940-talet. Rennäringens påverkan sedan ungefär 500 e. kr. är tydlig, lokalt och regionalt påtaglig.

En större och regionalt mer betydande inverkan kom med järnbruket på tidig medeltid. Det innebar den första storskaliga industriella användningen av skog då stora mängder träkol krävdes för att omvandla malm till järn. Grovt sett började ett mer landsomfattande skogsbruk för cirka 200 år sedan då särskilt norrländska skogar tömdes på de grövsta och värdefullaste tallarna som sågades till bjälkar och gick på export. Vår skogsindustri började med sågverk och kompletterades sedan vid 1900-talets början med massa- och pappersframställning. Det tidiga skogsbruket brukar beskrivas som exploaterande då ingen eller måttlig energi lades på att återbeskoga eller tillse att uttag inte var större än tillväxten. Skogstillståndet vid sekelskiftet 1800/1900 anses ha varit mycket dåligt.

 

Man brukar säga att vi har haft ett ordnat skogsbruk i Sverige sedan 1903 då vi fick vår första moderna skogsvårdslag som stipulerade att man måste sörja för att etablera ny skog i den gamlas ställe. Dessa grundtankar gäller ännu i dag och har i hög grad bidragit till att göra Sverige till en betydande skogsindustrination och till vårt välstånd. Främst olika former av stamvis skörd, med vissa undantag för hyggesbruk, användes fram till andra världskriget. Från femtiotalet har trakthyggesbruket varit helt dominerande, det vill säga bruket att skörda skogen genom hyggen. Under efterkrigstiden fram till 1990-talet togs generellt liten naturhänsyn vid skogsbruk och många företeelser som är viktiga för biologisk mångfald försvann ur de skogar som avverkades under denna period.

 

Den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 kännetecknas av två jämställda mål – ett miljömål och ett produktionsmål. I regeringens proposition 1992/93:226 beskrivs de båda målen enligt följande:

 

Miljömålet

Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologiskmångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärdensamt dess estetiska och sociala värden ska värnas.

Produktionsmålet

Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

 

Sedan 1990-talets mitt har stora förändringar skett i skogsbruket med en stor satsning på miljöhänsyn i olika former och i olika skalor. Effekterna kan bland annat läsas av i Riksskogstaxeringens data och visar att en mängd företeelser som understöder biologisk mångfald ökar i vårt land. Sverige har cirka 24 miljoner hektar produktiv skogsmark. Landets cirka 330 000 skogsägare (de flesta privatpersoner som du och jag) avverkar knappt 200 000 hektar per år och det innebär att mindre än en procent av arealen blir hygge årligen.

 

Då cirka 70 % av tillväxten avverkas och 30 % får stå kvar på tillväxt ökar virkesförrådet över tid. Sedan 1920-talet har vi grovt räknat fördubblat virkesförrådet samtidigt som svensk skogsindustri har utvecklats till vad den är i dag. När du ser dig om i Sverige domineras skogen av det vi kallar kulturskog, det vill säga med varierad intensitet anlagd och skött skog. I mina ögon är det mesta av den mycket vacker.  Sverige anses väl överlag vara ett vackert land med vackra landskap?

 

Enligt Naturvårdsverket har totalt cirka 8 procent av skogsmarken skyddats, varav den största delen i eller nära fjällen. Nedanför fjällen har drygt 3 procent av skogsmarken skyddats. Skogsägarna bevarar även skog på eget initiativ omfattande cirka 1 450 000 hektar fördelat på hundratusentals skogsområden. Du har säkert något nära där du bor. Svensk fågelinventering ger vid handen att många fågelarter ökar i numerär dock med några undantag. Viltforskare bedömer att vi inte haft så stora populationer av rovdjur som nu sedan tidigt 1800-tal. Man tror att vi aldrig haft så många däggdjur som nu.

 

Aktiv skogsodling är en hörnsten i att ställa om samhället till en biobaserad ekonomi och för att motverka klimatförändringar. Skogens produkter är nyttiga i ett samhällsperspektiv. Vi behöver virke till husbyggnad, fossilfri energi, förpackningar som minskar matsvinn, hygienprodukter, papper med mera. Allt som görs av olja kan göras av skog och nya skogsindustriprodukter är under utveckling.

 

 

Nu till kommentarer på några fraser i din text. Jag vill understryka att svaren är byggda på min personliga uppfattning. Jag har fastnat på följande:

 

  • Forskning har visat att träd kommunicerar med ljud och beröring

Vad jag vet kan träd reagera på beröring men jag har aldrig stött på någon uppgift om att de kommunicerar med varandra på dessa vis. Jag såg en tysk skogsman på Skavlan som var inne på detta ämne. Jag är tveksam om det är forskning.

 

  • Skogens vibrationer utarmas av skog och skogsbruk

Jag tror du menar att brukad skog i yngre faser inte är lika vacker som en gammal skog. Kom ihåg att skötta skogar ofta är mycket vackra. Personligen uppskattar jag även urskogsliknande miljöer med riktigt gamla träd.

 

  • Skilj mellan skog och trädplanteringar

I debatten stöter jag ibland på att människor tycker illa om trädplanteringar. Jag förstår att ungskogar inte upplevs som lika vackra som en gammal skog men de unga skogarna kan vi forma med skogsskötsel (röjning och gallring) så att de blir som vi önskar. Unga skogar utvecklas till äldre skogar till nytta och glädje för kommande generationer. Att få en ny skog att etablera sig är en god handling. Träden i en ungskog är en blandning av vad som skogsägaren sått eller planterat och naturligt insådda träd.

 

  • Man räknar med att 1 % av träden i varje årsklass dör

Det här är snårigt. Det är mycket svårt att göra heltäckande beräkningar av normal avgång. Skogens ålder, trädslagsblandning och hur den är skött spelar in. Man ser på historiska data som innehåller plötsliga händelser som exempelvis stora vindfällningar och det komplicerar kalkylen. Grovt kan man säga att årlig avgång i välskött skog ligger i intervallet 0,15 – 0,5 % per år, i oskött dito kan siffran vara högre.

 

  • I en normal skog så är cirka trettio procent av veden död

Rent anatomiskt är all ved död. Mycket lite av trädstammens biomassa utgörs av levande vävnad. Vad som du och många andra menar är nog döda träd. I studier i skogsområden som är urskogslika har man mätt upp i storleksordningen 10-30 kubikmeter döda träd per hektar. När jag var ung besökte jag ett stort och orört skogslandskap i norra Ryssland. Jag kan säga att där fanns många döda träd men variationen mellan olika skogsområden var mycket stor.

 

  • Rotvältor är ovanliga i naturliga skogar

Mängden rotvältor är snarare kopplat till hur många svåra stormar som dragit förbi på sistone. I avsatta skogar ackumuleras mängden döda träd över tid och har därför ofta större mängd döda träd än kulturskogen. De döda träden förmultnar eller förtärs av eld så småningom. Döda träd är viktiga för artmångfalden. Stor volym indikerar, tillsammans med andra kriterier, att ett område kan vara så värdefullt för artmångfalden att det sätts av och undantas från skogsbruk.

 

  • Av den trädbevuxna ytan i Sverige (det som många kallar skog) är endast en mycket liten del egentlig skog, det mesta är plantager

Av historiska skäl (se ovan) har vi få, om ens några helt orörda urskogar. Det är synd men ett historiskt faktum. Plantager kännetecknas av helt omvandlade ursprungliga ekosystem där man odlar främmande trädslag ofta med ett tungt program av kemisk bekämpning av skadegörare och gödsling. Exempel kan vara radiataodling på Nya Zeeland eller eukalyptusodling i Brasilien. I mina ögon är det ett slags jordbruk med träd som gröda. Även om många av våra skogar är anlagda genom sådd eller plantering fungerar ekosystemet i stort som det ska. Dock saknas vissa egenskaper från ett tänkt urskogstillstånd exempelvis frekventa bränder, stora mängder döda träd och flerhundraåriga träd. Man kan säga att vårt skogsbruk är seminaturalt – halvnaturligt. Enligt min mening kan det definieras inte som plantageskogsbruk.

 

  • Det finns däremot skog som inte varit kalhuggen, sådan skog kan ge intryck av en riktig skog

Skogsstyrelsen har ett begrepp som kallas Kontinuitetsskog. Den utgår ifrån ett att skogsbestånd inte haft ett virkesförråd lägre än 30 m3sk/ha under de senaste 300 åren. I princip är definitionen ett försök att avgränsa skogar som aldrig kalavverkats. Det är emellertid mycket svårt att fastslå om en skog är en Kontinuitetsskog då historiska data för det mesta saknas. Sannolikt har Sverige små arealer av denna skogstyp.

 

  • Om det finns träd som är över hundra år är den ovanlig och fin

Personligen håller jag med om att gamla träd är vackra. I många skogar har vi gott om träd över 100 år. Naturhänsyn vid skörd gör att gamla och äldre träd sparas och får utvecklas i den nya anlagda skogen. I framtiden kommer vi ha många fler riktigt gamla träd.

 

  • 3,5 % av skogen är skyddad. Vi har internationella krav på att 17 % ska skyddas

Totalt har cirka 8 procent av skogsmarken skyddats, varav den största delen i eller nära fjällen. Nedanför fjällen har drygt 3 procent av skogsmarken skyddats. Om man räknar med trädbärande impediment (berg och myrar), frivilliga avsättningar och den areella  hänsyn som tas då skogen skördas (kantzoner och lämnade trädgrupper) är långt över 17 % av skogsarealen undantagen från skogsbruk.

 

  • Den icke skyddade skogen omvandlas, på grund av skogsbruket, snabbt till trädplanteringar med likåldriga träd i rader

Skog som inte skyddas i någon form ligger under skogsbruk. Om det går snabbt eller inte är en personlig upplevelse. Jag har varit verksam i skogen i nästan 40 år och visst ser jag skillnader i skogslandskapet. I mina ögon sker landskapets förändring i ganska maklig takt. Det som var hyggen då, är nu gallrade 40 åriga skogar. I den enskilda skogen kan omvandlingen ske snabbt då skogsbruket ofta arbetar effektivt. Efter skörd anläggs ny skog att växa upp med lämnad naturhänsyn i form av döda träd, högstubbar, gamla naturvärdesträd, framtidsträd som ska växa sig riktigt gamla, kantzoner och lämnade trädgrupper. Träd på rad finns nästan bara i så kallade granåkrar där plantor satts i en plogtilta. På skogsmark kan rader ibland finnas men de ”försvinner” vanligen efter röjning. Det finns ingen strävan att sätta plantor på rad. Mikromiljön för god överlevnad och tillväxt avgör plantans exakta position.

 

  • Hur mycket skog finns det kvar som inte varit kalhygge? Kanske 8 %. Den avverkas i rasande takt och måste skyddas

Jag har svårt att kommentera din tidsuppfattning. Jag tycker inte att det sker i rasande takt. Se punkten ovan om Kontinuitetsskog. Vad jag vet har arealen inte kunnat kvantifieras men är sannolikt ännu mindre än vad du anger. I princip är nästan all svensk skog påverkad av människor. Det pågår ett intensivt arbete med att skapa reservat och andra typer av skyddad skog enligt utarbetade kriterier och strategier.

 

  • Trädplanteringar kallas också plantage eller produktionsskog och är den helt dominerande delen av den trädbevuxna marken i Sverige

Jag delar inte din begreppsvärld, se ovanstående punkt om plantager. I sak har du rätt i att den brukade skogen dominerar.

 

  • Ogenomtränglig massa av unga träd 6-30 år

En ungskog i tioårsåldern som ännu inte röjts är svår att gå i och i mina ögon inte särskilt vacker. Efter röjning som normalt sker vid 2-5 meters höjd blir skogen öppnare och framkomlig några år efter åtgärden, med cirka två meter mellan träden. Skogen gallras ungefär vid 11- 14 meters höjd och efter det är det cirka 3 meter mellan varje träd. Om skogen gallras en andra gång, vanligen vid cirka 18 meters höjd, blir avståndet mellan träden omkring fyra meter.

 

  • Efter gallring och röjning står tunna träd i raka rader

Efter röjning och gallring på skogsmark får man anstränga sig ordentligt för att hitta tre träd som står på rad. Röjning och gallring utförs för att gynna de grövsta och kvalitativt bästa träden. De ökar sin diametertillväxt efter åtgärd och de växer sig ganska snabbt grövre.

 

  • Träden börjar se ut som träd (50-75) år

Det är svårt för mig att kommentera. Jag delar inte din uppfattning. Även unga och små träd är träd.

 

  • Dags att kalhugga, plöja hygget

Det är inte tillåtet att plöja skogsmark. Markberedning sker med högläggning eller harvning. Harvning lämnar mineraljordssträngar som kan se ut som plöjning. Markbearbetningen är dock inte så djup. Markberedning utförs för att öka plantornas överlevnad och tillväxt och är nödvändigt för framgångsrik återbeskogning på de flest marker.

 

  • Den brukade skogen kan alltså fungera för friluftslivet under 15 år

Min uppfattning är den motsatta. Mellan det att plantskogen etablerat sig fram till röjning är ungskogen ganska trist ur upplevelsesynpunkt. Efter röjning blir den trevligare och vackrare för varje år som går.

 

  • Det är få arter som kan leva i en produktionsskog

Vi har cirka 50 000 flercelliga organismer i svenska skogar. De flesta av dem är anpassade av ett dynamiskt landskap där elden var den stora omvandlaren med cirka 1 % av arealen som brann varje år. Vissa arter, exempelvis skugg- och fuktfördragande eller svårspridda arter har behov av avsatta områden för tryggad överlevnad. Vi har många arter som är rödlistade men utvecklingen på rödlistan över tid kan bedömas som hyggligt stabil. Mycket görs i Sverige för att stärka miljövärden och utvecklingen går vidare, ett mycket viktigt arbete.

 

  • Barrblandskog

Det beror förstås på den enskilda skogen och läget i landet, men björk dominerar ofta blad lövträden, följt av asp. Ofta är det sparsamt med oxel, vildäpplen och idegran, som knappt förekommer naturligt alls norr om Dalälven. Tallar yngre än 200 år kan ha tickor. Barrblandskog är formellt sett (enligt rikslikaren Riksskogstaxeringen) skog med >=65 % barrträd, men varken tall eller gran överskrider 65 %.

 

  • Ädellövskog

Stora områden i Kontinentaleuropa har varit ädellövskog. Den är genom historien tillbakatryckt men absolut inte utrotad. Den svenska ädellövskogen, som efter avverkning inte får ersättas av andra trädslag än ”ädla trädslag”, anses mycket värdefull i ett europeiskt perspektiv. Den täcker ganska lite areal men en betydande andel av den är äldre och har höga naturvärden.

 

  • Gräsmarker

De har nog knappast dominerat upp till Norrland även om exempelvis slåttermarker har minskat radikalt under 1900-talet som en följd av rad samhällsförändringar.

 

 

Ja, Erik, jag behöver knappast påpeka att jag har en annan syn på skogsbruk än vad som kommuniceras på din hemsida. En del beror på att vi använder begrepp helt olika. Du har rätt i din syn att skogar omvandlas. Det gör de även om människan blandar sig i eller inte. För mig är det en av de stora konsterna att kombinera hög och värdefull skogsproduktion, förstärkta miljövärden och att skapa vackra skogar och landskap; konsten att odla skog.

 

Tillbaka 

Föreningar

Naturskyddsföreningen

De har i stort sett samma syn som jag, även om de uttrycker sig mer diplomatiskt. På Naturskydsföreningens hemsida finns deras skogspolitiska program. Naturskyddsföreningen är kunniga och nyanserade.

Så här svarade de:

"Bif de viktigaste dokumenten som vi har kring skog o skogspolitik. Vårt skogspolitiska förslag får du två versioner, en kort och en uttömmnade.

 Du hittar våra ståndpunkter - i sammanfattande form - på vår webbplats." 

Här finns bilagorna klicka  den länga utredningen    den förkortade   

Geenpeace

Greenpeace driver i sina aktiviteter att Sveriges naturskogar ska skyddas. De har sammanställt information om nordliga skogars kollagring. De driver aktivt kampanjer för att träråvaror ska vara spårbara så att vi vet att tidningen vi läser inte är tillverkad av urskogar eller ”gammelskogar”. Greenpeace accepterar intensivt skogsbruk, men accepterar inte att våra sista rester av naturskog omvandlas till kalhyggen. Greenpeace anser att det är fel när skogsbolag registrerar delar av kalhyggen som skyddad mark.

Ovanstående information har sammanställs efter diskussion med Greenpeace ansvariga för skog.

WWF

Så här svade de:

Vad roligt att ni väljer att lyfta fram skog och biologisk mångfald i er föreställning. Mycket spännande projekt! Vi håller med om att likriktningen i våra skogslandskap är ett stort problem. Dagens svenska skogsbruk inte är hållbart. Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna. Endast små spillror av gammelskogen finns kvar och de nya skogar som anläggs innehåller otillräckligt med naturkvalitéer. Detta har ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden: var tionde skogslevande art som utvärderats av Artdatabanken är rödlistad och den största anledningen till detta är trakthyggesbruket och ett obalanserat fokus på volymproduktion av biomassa.

 

WWF anser att minst 20 procent av den produktiva skogsmarken inklusive fjällskog bör skyddas, vilket är i linje med genomsnittliga vetenskapligt uppskattade tröskelvärden för att bevara olika skogsarter.  Vi anser också att det bör införas en nolltolerans mot avverkning av nyckelbiotoper och utpekade värdekärnor. Dessa överlappar till hög grad med de områden som aldrig utsatts för modernt trakthyggesbruk. Mycket arbete återstår för att säkra hållbara svenska skogslandskap. Skydd av kvarvarande värdefull skog måste därför kombineras med angelägna restaureringsåtgärder såsom återskapande av värdefulla skogar, inte minst lövskogar. Det formella skyddet måste stärkas i kombination med att skogsbrukets frivilliga skydd, miljöhänsyn och brukningsmetoder anpassas.

Frilftsfrämjandet

Min rekommendation är att du försöker få de organisationer som du redan har kontaktat att lämna sina svar.
Vi bedriver verksamhet i skogen, men Skogsstyrelsen och Naturvårdverket är bättre lämpade att lämna sina synvinklar på skogen än vad vi är.

Tillbaka 

Ofta eftersökta länkar:

Lite information om skog klicka   

Lite ytterligare information om musiken, föreställningen klicka   

TV4 s Nyhetsinslag  klicka här   

Sju minuter lång kortfilm klicka här    

Kampanjfilm som publicerats av Greenpeace klicka här   

Senaste kampanjfilmen med Greenpeace klicka här    

Livesändning från Odenplan klicka här   

Pressbilder klicka här  

Senaste pressmeddelandet klicka här   

För dig som vill läsa om skogs- och miljöpolitik klicka här

© 2019 Svensk Musik och Teater AB. info@winkir.se Tel: 0708 77 66 67