Gräsmattor, parker, trädgård, vägrenar

Klipp inte för ofta låt blommorna blomma. Klipp bara där du behöver klippa, lämna de delar som används sällan, gör gångar och öar.

Efterlikna den optimala skötseln så gott det går. De pengar du tjänar på att klippa sällan kan du använda till ängsvård.

Gödsla aldrig och använd inte matjord. Färdiga utrullbara gräsmattor är inte miljövänliga.

Om du vill så eller plantera in växter så ska du försöka använda lokalt frö- och växtmaterial, det hittar du i din närhet.

Det optimala är att du efterliknar ängsskötsel eller betning.

Ängsskötsel innebär att det slås så sent som möjligt och att gräset får ligga några dagar innan det samlas ihop och fraktas bort. Då blir marken allt magrare, det är bra. Och blommorna får blomma, det är vackert. Massor av smådjur trivs.

Att efterlikna betning av kor är svårare. Enklast gör du det genom att vara slarvig och lämna bitar på ett ostrukturerat sätt. Det är bra att frakta bort gräset.

Om man inte gör något alls

 

Om du lämnar marken utan att slå så kommer först buskar, slån och rosor. Sedan kommer träden. Vi har brist på gräsmarker så du bör slå eller klippa minst vart tredje år. Men lämna gärna öar för fri utveckling.

 

Vad ska jag göra med det slagna gräset?

Om du behöver kompost till trädgården så är det ett bra sätt att kompostera. Annars så är det bra att lägga det i högar, gärna med kvistar och grenar. Det blir spännande högar där många smådjur trivs. Dessutom så binder det lite koldioxid. Högarna bör helst inte ligga på gräsmarken.

Bakgrund

Det är förvånande att våra gräsmarker har så många känsliga och krävande arter. Den diversitet som kan förkomma tyder på väldigt lång kontinuitet. Vi lever ju i ett skogsland så gräsmarkerna borde vara unga och okänsliga, men så är det inte. Gräsmarkerna är gamla och mycket känsliga.

 

Hur kan det komma sig? Låt oss tänka.

 

Innan människorna kom till våra trakter och medan människorna var få så fanns här många betande djur. Det var Uroxar, vildhästar och kanske många gäss. Dessa djur var ganska enkla att jaga för människor, vi vet inte hur många som fanns, men gräsmarkerna indikerar att det var väldigt många. Sista uroxen sköts av en polsk adelsman 1627, han var stolt över det.
Det fanns även anra betande sjur som Älg, Rådjur, Kronhjort och Skogsren, men de påverkade nog inte gräsmarkerna så mycket, de höll sig nog merst i skogen.

 

Djuren höll borta skogen och gräsmarkerna var stora. När människorna började med jordbruk blev hö en bristvara så man var noga med att hävda ängar och tamdjuren fick beta i hagar och på skogsbeten. Det blev en kontinuitet av gräsmarker.

 

Idag är nästan alla gräsmarker borta. Över nittioprocent har försvunnit på 100 år. De flesta gräsmarker som finns kvar sköts på annat sätt och diversiteteten är låg. Många kallnar gräsmattor för grönöknar eftersom där finns så få arter och de som finns är triviala arter.

 

Det är därför viktigt att vi sköter så mycket som möjligt så att det likar de gamla gräsmarkerna.

 

Varje liten rest är viktig.

 

Gräsmarkstrappan

Steg ett är viktigast ur biologisk mångfald perspektiv.

Steg 1.  Ängsmark. Inte gödslat eller plöjts. Sen slåtter.

Steg 2. Skogsbeten. Kor fungerar bra, kanske hästar. Får passar dåligt i våra trakter.

Steg 3. Hagmark. Marker som inte gödslats eller plöjts. Kor fungerar bra, kanske några hästar.

             Får passar dåligt i våra trakter.

Steg 4. Naturmarker. Gödsla inte, Lägg inte dit matjord. Så inte, låt naturen komma.

             Håll borta invasiva arter. Slå gärna ibland för att hålla borta träd och buskar.

Steg 5 Gräsmattor. Klipp sällan och högt.

Tilbaka  

Bild på miljötrappan i färg klicka här    

Bild på miljötrappan utan färg klicka här    

Erik Winqvists miljötrappa, får kopieras och användas fritt, källan kan gärna, men måste inte angivas. 

Tecknaren heter Ella Bäckman

info@winkir.se 

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now