Skogen ger energi, lagrar kol, timmer, pappersmassa och ger livsrum för oändligt antal organismer inklusive människan
Jag upplever att många skogsintresserade och skogligt utbildade missar chansen att beröras av den skog som fått utvecklas med liten inblandning av människor. Jag är övertygad om att den som öppnar sina ögon och låter sig förföras kommer att få helt nya och oväntade upplevelser i skogen.
Vi har skogen att tacka för mycket. Det är bra att vi har internationella överenskommelser om hur vi ska utnyttja och hantera skogarna. .
Överenskommelserna bygger på vår samlade kunskap . Forskare inom biologi och skogsbruk har enats om olika mål för skogsmarkens vård och skydd. . Det är dags för oss i sverige att följa forskarnas rekommendationer.
Jag fascineras av skogsbrukets förmåga att producera. Det är intressant att ta del av kunskapen om hur man optimerar produktionen av timmer, massaved och energi. Det är spännande att se hur man på olika sätt försöker att bevara skogens många värden, mitt i skogsbrukslanskapet, det är hedervärt.
Men med åren har jag blivit allt mer intresserad av den skog som fått utvecklas av egen kraft. Där människans påverkan har varit så obetydlig att skogens egen dynamik och slumpen har drivit utvecklingen. Den skogen är alltid full av överraskningar. Jag blir förvånad och berörd.
Det är därför jag gjort en föreställning om de ”vibrationer” jag upplever när jag är i en skog som blivit till utan människors inblandning. Jag kallar det vibrationer eftersom jag inte har något bättre ord för det och egentligen vill jag inte ha något ord för det överhuvudtaget.
När du känner efter så tror jag att du förstår. Skog och Saxofon heter föreställningen.
Mitt mål är att berika dagens urbaniserade människor med förmågan att uppleva magin i en, av människor, orörd skog, öppna ögonen och se verkligheten, insupa organismernas samspel. Det blir en metafor för livet. En metafor som känns.
Jag upplever att många skogsintresserade och skogligt utbildade missar chansen att beröras av just denna typ av skog. Era ögon vill jag öppna. Denna skog är annorlunda, den känns annorlunda, den är värd att besöka med nyöppnade ögon, långt bortom analys och kvantifieringar.
Och jag kan lova att hur erfaren och kunnig du än är så finns det alltid massor i denna skog som du inte har en aning om och som du aldrig ens kommer att se. Med föreställningen vill jag få dig att se lite mer än du ser idag, det kan sätta igång en spännande resa för dig.
Jag behöver inte kritisera eller polemisera över ert agerande eller kunnande. Jag behöver inte ha åsikter om skogsvård avverkningar eller ens om arboristernas parkvård. Men jag vill att ni ser skogens oändligt många egna krafter och att ni låter er förföras. När ni öppnar ögonen kommer vi plötsligt att kunna lyssna på vetenskapen och uppfylla de internationella överenskommelser som vi redan har skrivit på.
Skog och saxofon öppnar ögonen och det är härligt att se.
Är detta det sanna skälet till att jag gjorde denna föreställning? Svaret är både ja och nej. Precis så som både konstnärer och vetenskapsmän brukar svara. Det finns många ytterligare skäl, bland annat min förundran och förälskelse i skog. Alla mina upplevelser. Driften att dela med mig. Förvåningen över hur det blev och att föreställningen är så uppskattad. Allt detta är viktiga skäl och mycket mer.
Dessutom är jag övertygad om att konst har egenvärde och ofta mår bra av att inte ha skäl, men själ brukar vara bra.
Erik Winqvist