Är det konst eller nöje?
Allt vi gör är scenkonst
Allt vi gör är nöjsamt
Hur vi ser på scenkonst
Plötsligt märkte jag att jag gjorde något bra. Ibland märkte även publiken det, ibland inte. Det handlar om små korta ögonblick där konstens gudomlighet skymtar i kulissen, eller i bilen, eller under ett träd i Sankt Anna skärgård.
Var kommer konsten ifrån?
I sitt sista sommarprogram ställde Ingemar Bergman frågan ”varifrån kommer musiken?” jag vet inte om han kunde svara på just den frågan men programmet blev bra och ställde många nya frågor och en hel del svar lyckades han leverera.
Musiken är en del av konsten, Ingemar Bergman menade att all konst har musikalitet, säkert har han både rätt och fel eftersom konst kanske inte kan beskrivas eller definieras på ett heltäckande sätt, om det gick vore det nog inte konst.
De flesta konstnärer förvånas av sina verk, ”har jag gjort detta?” brukar de tänka och bli glada. Precis så är det. Konsten kommer genom mig, men var kom den ifrån? Och vad betyder det jag skrev, egentligen?
Opacitet
Opacitet är ett härligt ord som betyder genomskinlighetsgrad, suddighet skulle väl vissa säga, otydlighet domderar ofta sura kritiker. Opacitet innebär att man ser något, men man skymtar något mer. Vad finns där i otydligheten?
Opaciteten är en förutsättning för att det ska vara intressant, för att det ska bli bra. Publiken upplever det publiken ser och det kan räcka för vissa, men under det synliga finns sånt som lockar och suger, det finns något kvar efter föreställningen.
Research
Nyckeln till intressant scenkonst är researchen, researchen kan vara både introvert och handla om omvärlden, på en gång eller var för sig. När man har tagit till sig researchen så startar en process och ut kommer ”något”, detta något behöver en yta för att bli synligt.
Research kan beskrivas som att man tar in allt och låter det vara precis som det är. Det krävs en värderingsfri acceptans av det man tar in. Kanske är det förmågan att, värderingsfritt acceptera verkligheten, som myllar för konst.
Tolka andas låtar/bra låtar
Jag älskar att tolka och göra om sånt som har ”slagit”. Det är en genväg in i mottagaren.
”Covers” är mycket omtyckta, de griper mottagarna med minnen och känslor. Kul för mottagaren men fullkomligt ointressant för mig.
Jag vill ta den kända låten och göra om den så att det blir en ny upplevelse, där alla gamla upplevelser finns med som en bas att bygga på, vrida, vända, tolka. Det blir alltid annorlunda och något nytt, ofta bra, ibland riktigt bra.
Känslor---livet
Somliga påstår bra konst berör känslorna, de vill definiera konst på det viset. De har fel.
Känslorna kan man beröra och trigga på många olika sätt. Konst handlar om något annat. Något som inte går att beskriva. Bra konst beskriver livet ur andra synvinklar, konst utvecklar mottagaren. Vi kan ständigt och evigt utvecklas.
Känslorna kan kanske vara ett medel. Om inte känslor finns med så är det svårt att få lyssning, men känslorna är inget måste. Livet är ett måste.
Kvalitet
Sedan länge krävs att konstnären ska vara ”duktig”, jag ogillar verkligen ordet duktig. ”Tekniken ger konstnären möjlighet att kommunicera” sa en klok vän som försökte få mig att träna skalor. Visst har hon rätt, men det är långt ifrån hela sanningen. Världen är full av duktiga konstnärer med fantastisk teknik, men det de gör blir ointressant. Tekniken kan ibland dölja konsten.
”Är det då intressant att se eller lyssna på en tafflig konstnär?” fortsatte samma vän att fråga. Mitt svar blir att jag är osäker.
Hur vi ser på nöje
Publiken ska trivas, beröras och ha det bra. Så enkelt är det för oss, men det är ingent självändamål. Skratt och skicklighet är trevligt, men vi anser att det alltid ska finnas något under det glättiga, något mer som skymtar. Ena föreställningen ger skämtet upphov till härliga skratt, nästa föreställning kan samma skämt fastna i halsen eller bara bli en väg till nästa fördjupande replik. Precis så vill vi ha det. Då ställer vi inte krav på publiken vi blir en del av scenrummets gemenskap.
När vi gör ”Nöje” så har vi alltid en konstnärlig ambition, där ska finnas mer än det vi ser.
Ett exempel: programförklaringen till ”Det blir bättre”
Kvalitet, uppmärksamhet och nytta
Konstnärer gläds när deras verk får uppmärksammas men förvånas ofta över deras bästa verk inte får så mycket uppmärksamhet. Men de gläds över att verken med konstnärlig höjd gör mest nytta.
