Lite grundläggande och spännande information om skog

Skilj mellan skog och trädplanteringar.

Så här kommer du att vara mer i skogen klicka   

Direkt till listan över var partierna står klicka   

Skog

Skogen lever i ett kretslopp där träd växer, åldras och dör. De ruttnar ner och nya träd kämpar sig upp mot ljuset. Runt om och i träden finns ett nästan oändligt myller av liv. Det är svampar, fåglar, insekter, spindlar, lavar, bakterier, maskar, mikrober, växter, alger.

Svenska skogsträd blir normalt c:a 350 år, men de kan bli äldre. Man räknar med att 1% av träden i varje årsklass dör. Så det blir inte så många individer kvar efter femhundra år, men några blir kvar.

I en normal skog så är c:a trettio procent dött och ruttnande. Även det döda är en del av skogen, det är ett myller av liv i ruttnade döda träd.

Man kan se trädens faser som: Unga träd (1-15 år), tonåriga träd 15-70 år), vuxna träd (70 – 300 år), åldrande träd (300 + ) och tillslut döda och ruttnande träd. Ett dött träd kan stå i hundra år eller falla innan det dör, rotvältor är ovanliga i naturliga skogar. Ruttnande träd, förruttnelsen påbörjas normalt innan träden dör och håller på till allt omskapats till nya organismer.

Den svenska skogen är ganska artfattig när det gäller trädsorter, men artrikedomen är stor när man räknar med alla organismer. Ju äldre skogen är dess artrikare blir den. I en enda näve skogsjord finns fler individer än det finns människor på jorden. I skogen finns ett nästan oändligt myller av organismer/individer. Dessa organismer påverkar ständigt skogen, de kan leva i symbios eller konkurrens med träden, Människan är en av dessa organismer, älgen, rådjuret och barkborren, biet och fjärilen är andra som påverkar skogen.

Av den trädbevuxna ytan i Sverige (det som många kallar skog) är endast en mycket liten del egentlig skog, det mesta är planteringar. Om du ska räkna strikt och korrekt så finns det ingen naturlig skog i Sverige, det finns ingen urskog kvar.

Det finns däremot skog som inte varit kalhuggen, sådan skog kan ge intryck av en riktig skog, många kallar det gammelskog eller svampskog. Skog som inte varit kalhuggen är artrik och varierad. Om det finns träd som är över hundra år så är den mycket ovanlig och fin.

3,5 % av skogen är skyddad. Vi har internationella krav på att 17 % ska skyddas.

Den icke skyddade skogen omvandlas, på grund av skogsbruket, snabbt till trädplanteringar med likåldriga träd.

Hur mycket skog finns det kvar som inte varit kalhuggen? Kanske c:a 6 %. Den avverkas i rasande takt och måste skyddas!

Träd

Ser du träden i skogen? De är individer och deras utseende påverkas av omgivningen, marken, samarbetet med andra organismer, allt som hänt runt omkring dem och mycket mer, de kan vara en levande historiebok.

Varje trädsort har sina inbyggda strategier för att leva och föröka sig.

Ett svenskt skogsträd blir c:a trehundrafemtio år, men kan bli mycket äldre. De flesta dör sakta, blir stående och ruttnar sakta, faller och blir jord. Många organismer lever på och av träden. Det är ont om vuxna träd i en brukad skog.

Träd slutar inte växa, men höjdtillväxten minskar och ett vuxet träd växer nästan bara på bredden, stammen blir grövre och grenarna söker ljus. Man kan se ett träd med platt topp som fullvuxet, även om det endast är höjdtillväxten som avstannat. Man kan avläsa markens bördighet på de vuxna trädens höjd. Svenska skogsträd som växer på bra mark brukar kunna bli c:a trettio meter höga.

Det du oftast ser och brukar kalla skog

Mark avsatt till skogsbruk som ska producera cellulosa, byggnadsmaterial och energi, c:a 95% av det de flesta kallar skog.

Trädplanteringar, plantage, produktionsskog är den helt dominerande delen av den trädbevuxna marken i Sverige.

 

I en produktionsskog eftersträvar man att ha likåldriga träd där tillväxten sker i stammen. Träden tas ner efter c:a åttio är. Det innebär en livscykel som ser ut så här. Kalhygge som planteras med små plantor ett öppet landskap (enligt mitt tycke ett hemskt landskap), år 0 – 6. En ogenomtränglig massa av unga träd, år 6- 30, Efter gallring och röjning står tunna träden med jämna mellanrum, år 30 – 50. Träden börjar se ut som träd, år 50 – 75. Dags för att kalhugga, därefter gräver man upp mark och plantera nya träd, år 75 -85.

Den brukade skogen kan alltså fungera för friluftslivet under femton år, av sin omloppstid på sjuttiofem år, men den blir aldrig någon riktig skog.

Det är relativt få arter som kan leva i en produktionsskog och det är ju just det som är meningen, all energi och all produktion ska samlas i stammarna för att ge papper, plank och energi.

Krav att ställa på politiker:

§ All skog som aldrig kalhuggits skall omedelbart skyddas. §

Det handlar om några få procent av skogsmarken, det är snart försent.

Tillbaka 

Spännande om svenska skogar:

Om du vill fördjupa dig så sök information och ge dig ut att leta.

 

Våra olika typer av skogar:

Barrblandskog

Träden är mest gran, tall och asp, lite björk, rönn, och sälj kan du hitta här och där, i kanterna finns kanske oxel och vildäpplen och har du tur kan du få se idegran. De gamla individerna tål att beskådas från alla håll. Marken är öppen och lätt ta sig fram i , svampskogar!. Gläntor finns och mycket ruttnade spännande träd. En riktig turist skog. På bergen mest tall i dalarna mer gran och asp. På marken blåbär.

Tänk på att gå sakta. Eftersom träden kan vara upp mot trettio meter höga så finns det mycket att titta på. Trettio gånger mer än om du går på en plan yta. Skogen lever ovanför dig och under dig. Lyft blicken ofta.

Asp är mycket roligare än du kan tro. Den sprider sig ofta med rotskott och en asp som erövrar en äng kan vara bedrövlig, men i skogen blir den ett fantasieggande inslag. Varje aspindivid kan bestå av många fristående träd. Du kan se om träden är samma individ när de slår ut och när de fäller löven, om det är olika individer så uppträder de olika, om det är samma individ så slår löven ut på en gång.

Om du ser tickor på tallar (en svamp på stammen) så vet du att tallen är minst hundrafemtio år.

Små klena träd kan vara urgamla, då är de senväxta och väntar på ljus och näring. Senväxta träd är ofta krokiga och har små täta årsskott. Vanligt hos gran och ek.

Ibland kan du se träd som lagt sig ner och grenarna har blivit träd, då står de på rad, ser magiskt ut.

Ädellövskog norr om bokgränsen

Utrotad men det finns underbara rester i gamla hagmarker och ängar, i åkerkanter och på åkeröar. Detta har varit den vanligaste formen av skog från Skåne till Uppland. Man finner den i pollen analyser. Lind och Hassel var troligen dominerande. Ask på bra jordar, lönn och alm dök upp där det fanns plats och ett och annat körsbärsträd. På öppna ytor fanns ekar.

Ekarna är lätt att beundra, hittar du en gammal Ask så är den ändå mer lättbeundrat. Men om du hittar en riktigt gammal skogslind så är din lycka gjord.
Moderträdet står oftast i ett stenröse, hon har lagt ner sina grenar i en cirkel, grenarna har slagit rot och växt till nya lindar och så fortsätter det i cirklar runt modern. Modern kan ha stått i tusen år ruttnat i femhundra och spåren finns knappt kvar, men cirklarna med lindar finns kvar, ge dig ut och leta!

Ädellövskog är ofta ganska svår att gå i mycket undervegetation, enklast i lövsprickningen , innan högört och buskar tar över människans plats

Bokskog

Fån Skåne och söderut så är det bokskog som dominerar, den konkurrerar ut de flesta träd, men i gläntor och kanter så finns det mycket spännande. Bokskogen har oftast en mark utan särskilt mycket vegetation, innan löven slår ut så passar vårblommorna på att jubla.

Gräsmarker

Gräsmarkerna kan vara fantastiskt rika på olika arter om det inte varit plöjt eller gödslat.

Det är ängar (där man slagit gräset för att ta in hö och hamlat lövträden för att få in näringsrika löv till djuren).

Det är hagmarker som betats. Här finns ofta gott om spännande lövträd och många örter och olika insekter.

Gräsmarker har varit ganska dominerande upp till Norrland, men är nu mycket ovanliga. Om de inte betas så växer de igen. Först med slån, rosor, rönn, oxel och sälj sedan kommer björk, tall och gran. Från sidan kanske aspen sprider sina rotskott och man hittar i bästa fall rester av de gamla lövträden. Här hittar du säkert också något gammalt äppelträd. 

Tillbaka   

ps. Den miljömärkning av skog som vi har idag gör knappast någon nytta. Den kräver endast att man lämnar några enstaka träd (som nästan alltid avverkas efter några år). Kraven på skyddszoner mot sjöar och vattendrag är löjligt små.

Nyckelbiotoper finns ibland och det är mycket viktigt att skydda dem, men tyvärr går hyggena ända fram till dem, det är riktigt dumt. En skyddszon borde lämnas. 

Källor och läs mer:

Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Skogshögskolan, Skogsstyrelsen.

Så här anser de politiska partierna, myndigheterna och föreningarna.

 

Vi har bett dem att kommentera det ovanstående.

Se listan klicka  

Här kan du läsa alla svaren och en del kommentarer klicka  Om du klickar kan du även se en lista som visar hur bra organisationerna tar ansvar för skogen.

§ All skog som aldrig kalhuggits skall omedelbart skyddas. §  -Ställ detta krav på politikerna!

Det handlar om några få procent av skogsmarken, det är snart försent.

Tillbaka 

Så här borde Sverige skydda sina skogar. Klicka här för att se förslaget

© 2019 Svensk Musik och Teater AB. info@winkir.se Tel: 0708 77 66 67