Krav

Skapa en miljömärkning för skogsprodukter som innebär att:

  • Ingen skog som aldrig varit kalavverkad ska brukas.

  • Minst sex meter orörda skärmar mot reservat, vatten och känsliga områden.
    Tio till tjugo meter när det skyddsvärda har höga biologiska värden.

  • Förövrigt FSC krav.

 

Dagens miljömärkning är alldeles för svag så märkningen lurar konsumenterna.

Om du vill lära dig mer om miljöfrågor så är Miljötrappan en utmärkt hjälp www.miljotrappan.se  

Skogsbruk och miljö

 

SKOG OCH SAXOFON handlar om skog, inte skogsbruk. När vi turnerar kommer ofta frågor om  skogsbruk därför vill vi på denna sida ge en uppdaterad och översiktlig orientering.

I skogsbruket går det att tjäna extra pengar genom att förstöra miljön, så är det i nästan alla branscher.

För att minska miljöpåverkan så arbetar man med regleringar, tillsyn, rådgivning, lagstiftning, miljömärkning och frivilligarbete. Det är min absoluta övertygelse att detta inte har givit tillräcklig miljöhänsyn.

 

Skogsbruket minskar mångfalden  i skogen. Det är meningen med de flesta skogsbruksåtgärder.

Avkastning, effektivitet, lönsamhet

 

Skogsbruk ska ge avkastning, det är därför vi brukar skogen. Det är rimligt att försöka definiera vilken sorts avkastning vi vill ha, Det är så vi kan bedöma effektiviteten av de skogsbruksmetoder vi använder.

  • Lagring av kol

  • Energi

  • Hindra skadliga ämnen att göra skada. (läcka ut i vattendrag)

  • Bevara och skydda arter och den biologiska mångfalden

  • Rundvirke, massaved, ekonomisk ersättning

  • Sysselsättning

  • Jakt, friluftsliv

När vi gör åtgärder i skogen så innebär det att vi på olika sätt försöker optimera någon eller några av ovanstående..

 

 

Vanligaste skogsbruksmetoden

Man kan bruka skogen på många sätt. Helt dominerande är Trakthyggesbruk = kalhuggning, markberedning, plantering, röjning, gallring. Med en omloppstid på mellan sjuttio och nittio år.

Efter kalhygget gräver man i marken så att skogplantorna får en bra start. Sedan planterar man förädlade skogsplantor, gran eller tall. Efter cirka femton år har det blivit en tät ogenomtränlig massa av ungträd, då röjer man bort sådant som man inte vill ha kvar. Efter en tid gallrar man och kan ta ut lite massaved. Nu får skogen stå och växa till det är dags för att slutavverka, kalhugga igen.

Gallringen och röjningen eftersträvar att få tillväxten i stammarna maximerad, inte till grenar, andra trädslag och arter eller i kroiga böjda stammar.
Koldioxidinlagringen förbättras inte av röjning och gallring.

Åtgärder som skulle göra dagens skogsbruk mer miljövänligt och effektivt

Reservat
 

Reservat är det bästa sättet att uppnå och bibehålla mångfalden. Reservat är nödvändigt.
De flesta länder har genom FN kommit överens om att sjutton procent av olika värdefull naturtyper ska avsättas som reservat. I sverige innebär det att sjutton procent av skogsmarken ska avsättas som långsiktiga reservat. Vi är långt ifrån detta mål. Vi har inte nått fem procent ännu.

Skärmar


För att skydda känsliga miljöer. Vattendrag, reservat,  m m. Bör man lämna en skärm. Den miljömässiga kvaliteten på denna skärm varierar. Ofta tar man ut det grova virket och lämnar kvar ungträd och sly. Skärmarna som krävs för miljömärkning är dessutom löjligt smala, ofta bara någon meter.
Bredden på skärmen bör anpassas till vad det är som skärmen ska skydda. Runt ett reservat bör skärmen aldrig understiga femton meter. Idag tillåts kalhuggning ända fram till reservat.


Det är förbjudet att bygga en sommarstuga vid vattnet, men du får kalhugga och markbereda (förstöra) ända fram till stranden.

Längre omloppstider
 

I svenska skogar ökar kolagringen markant om omloppstiden förlängs.

 

Olika bruksmetoder ger olika resultat
 

Man kan bruka skogen på många sätt. Helt dominerande är Trakthyggesbruk = kalhuggning, markberedning, plantering, röjning, gallring, kalhuggning osv. Med en omloppstid på mellan sjuttio och nittio år.

Kalhyggen

Trakthyggesbruk (kalhuggning) innebär största avkastningen när det gäller användbart virke, men den sämsta avkastningen när det gäller mångfald, utsläpp och kolinlagring. Trakthyggesbruket fungerar bra för jakt, men ger skogar med lågt friluftsvärde.

Ur energisynpunkt är det viktigt att ta hand om grenar och toppar.

Fördröjda kalhyggen.
Man lämnar en högskärm av vuxna träd som ger intryck av skog. När de nya träden vuxit upp tar man ut skärmen/de vuxna träden. Detta höjer friluftsvärdet, men påverkar i princip inte övrig avkastning.

Kalhyggesfritt skogsbruk
Blädning, dimensionshuggning, kontinuitetsskog m.fl.

Det används många olika metoder, gemensamt för dem är att avkastningen blir mycket bättre när det gäller  kolinlagring, mångfald, läckage och friluftsvärdet.

Avkastningen av virke blir lägre, 10-20 %.
Kalhyggesfritt skogsbruk förekommer endast på mycket små ytor, troligen mindre än en procent av skogsmarken.

Lägg igen skogsdiken

För att öka mängden averkninsbara träd så har man dikat ut stora ytor av mossar och blöt skogsmark. När man dikar ut ökar förruttnelsen och koldioxid släpps ut. Idag är man försiktig med att anlägga nya diken. Om man vill maximera koldioxidlagringen bör många diken läggas igen. Dessutom är igenlägring ofta bra för mångfalden.

 

Sammanfattning.


För att ge rekommendation så måste man veta vad man vill ha, vad man eftersträvar.

  • Om man eftersträvar att maximera kolinlagring så ska man förlänga omloppstiden, köra försiktigt så att man inte rör om i marken, låta bli att rensa diken och ibland fylla igen dem.

  • Om man vill maximera naturvärden, mångfald ska man bilda reservat och bredda skärmar.

  • Om man vill maximera energiuttag ska man ta hand om grenar och toppar.

  • Om man vill maximera friluftsvärden ska man bilda reservat och använda kalhyggesfria bruksmetoder, man bör också röja stigar.

  • Om man vill minimera läckage ska man ha breda orörda skärmar.

  • Om man vill maximera den ekonomiska avkastningen ska man kalhugga.

Det är viktigt att man är noggrann med de skötselåtgärder som man väljer, det blir ofta kontraproduktivt. Tillexempel ska man undvika att städa och ordna. Ställ dig alltid frågorna: Varför gör jag det här? Blir resultatet det jag vill?

 

 

Tillbaka till skogspolitik klicka här

Tillbaka till Skog och saxofon klicka här   

Teater är omvälvande

Musik är bäst på scen

© 2019 Svensk Musik och Teater AB. info@winkir.se