Publikutveckling

​

Publiken utvecklas och förändras ständigt. Somligt går fort annat går långsamt. Ibland påverkas det av branschen ibland av mikro- eller makroutvecklingen. Samhällets insatser kan ha betydelse. Ideella organisationer kämpar.

Vad är det som får den enskilde individen att konsumera kultur?

Om vi visste det skulle det vara enkelt med publikutveckling.

​

Just nu har det bestämts att publikutvecklingsarbetet ska intensifieras, det är ett vällovligt initiativ.

Om vi bara sitter stilla så stannar båten, så småningom.

Om alla sätter segel, börjar ro, startar maskiner, blåser i trumpeter -då blir det rörelse.

Konst och kultur behöver rörelse.

​

TEATER ÄR OMVÄLVANDE -GÅ TILL TEATERN

​

MUSIK ÄR BÄST PÅ SCEN

​

SMÅ SCENER GER STORA UPPLEVELSER

 

Svensk Musik och Teater ombads ge sin syn på publikutveckling. Vi har mycket att säga och har gjort många olika aktiviteter, så vi visste inte riktigt hur vi skulle vända oss.

Vi beslöts att skapa ett dokument som förhoppningsvis kan inspirera någon. Det visade sig att det fungerade för att få anslag till just ”publikutveckling”, alltid något. Nedan finner du dokumentet. Vi hoppas att det kan inspirera dig till att göra en aktivitet.

 

​

​

Hur arbetar Svensk Musik och Teater med publikutveckling och hur bidrar våra föreställningar?

​

Jag ser det som två olika mål. Att finna ny publik som inte har tänkt på att de ska gå på föreställningar och att få teaterintresserade att lämna TV-soffan och verkligen gå till teatern/konsertlokalen.

​

1. Hur vi jobbar med publikutveckling.

   1. Målgrupper.

   2. Kampanjer.

   3. Service stationen.

​

1. Hur våra föreställningar bidrar/kan bidra till publikutveckling.

   1. LEVE TEXTEN

   2. DET BLIR BÄTTRE

   3. DOM SOM KÄNDE LIVET

   4. SKOG OCH SAXOFON

   5. TED GÄRDESTAD -LIVET OCH SÅNGERNA

   6. LOWER EAST MANHATTAN PROJECT

 

Svensk Musik och Teater har alltid varit intresserade av hur vi ska få fler att besöka teatrarna (publikutveckling). Vi har drivit lågintensiva kampanjer och sammanfattat vår och av oss uppsnappad kunskap i en ”Servicestation” och har även bearbetat med e-post, samt diskuterat med föreningarna. Kulturdepartementet har visat oss uppskattning för det vi gör.

​

Vissa föreningar fyller sina teatrar, det är viktigt att förstå hur de bär sig åt. Mycket handlar om tyst kunskap och att de har bra kommunikation med sin publik. Vi har sammanfattat det som att "det gäller att få folk att lyfta sig ur TV-soffan och gå till teatern."

​

Att nå nya målgrupper är svårt. Det gäller att förstå varför de aktiveras, först då finns vi med i deras val, så att vi kan konkurrera. Det är enkelt att vid skrivbordet säga att nyanlända skulle utvecklas om de gick på teater, men vi måste förstå vad det är som triggar den enskilda människan att aktivera sig och att vi hela tiden hjälper till med att undanröja eventuella hinder.

​

Nya målgrupper som vi försökt aktivera

​

• Många människor går på bio, det är naturligt och enkelt. Varför väljer de inte att gå på teater i stället, det är ju en mycket större upplevelse?

​

• Föreningar av alla de slag har aktiva intresserade människor, varför kommer de så sällan i grupp till teatern?

​

• Subgrupper är modernt att identifiera. Båtintresserade går gärna på evenemang om det sker i skärgården, varför går de inte på teater under vinterhalvåret? HBTQ personer har ofta väl fungerande communitys, känner de sig välkomna? En regnbågsflagga kan göra underverk. Det finns många subgrupper som kan bearbetas på olika sätt, vad triggar just dem.

​

• Intressegrupper som miljöorganisationer, brukshundsklubben, supporterklubben. Hur får vi dem att utnyttja erbjudanden? Hur får vi dem nöjda.

​

• Nyanlända. Vi har försökt få föreningar att erbjuda fribiljetter till flyktingboenden, ibland har det fungerat bra, men intresset är dåligt. Varför? Hur ska vi bli bättre?

​

• Invandrar föreningar. När får vi dem att komma? Hur gör vi? Förslag finns i Servicestationen. Ofta handlar det nog om att prata med rätt personer.

​

• Singlar. Det är optimalt för singlar att få trevliga kvällar på teatern där de möter andra människor. Hur får vi det att kännas bekvämt, naturligt och välkomnande.

​

• Specialkulturintresserade. Varför kommer inte jazzklubben till teaterföreningen? De som går på kammarmusik kan även komma till oss, men de behöver en spark i ändan.

​

• Ensamma. Hur agerar vi för att ensamma ska känna sig hemma på teatern och vad vill just  de ha för att känna sig bekväma?

​

• Hipsters är ofta småbarnsföräldrar och de har annat att tänka på, men vad händer om de kan ta med sig barnen och kanske att barnen får leka i ett angränsande rum (kanske tillsammans med någon eldsjäl ur föreningen)? Går de på teater när de har barnvakt? Vad vill de ha för att välja teatern på sin fria kväll?

​

• Många män (som sällan är kulturkonsumenter) gillar faktaorienterade aktiviteter. Hur stimulerar vi dem? Ett föredrag av artisten före eller efter föreställningen? Kanske.

​

• Det är mycket populärt att se drama på TV. Dramaserierna är bra. Men en liveupplevelse berikar ändå mer, den sätter spår. Hur kan vi konkurrera?

​

• Facebook och internetbrukare får en stor tillfredställelse av att sitta framför datorn. Vi kan förstå att de känner gemenskap och kommunikation. Vi kan även förstå att det kvalitativt borde vara ändå härligare att gå till teatern. Hur gör vi så att det blir verkliga facebookliknande datorfria möten på våra tillställningar?

​

Gemenskap är viktigt. De nya målgrupper som kommer ska känna gemenskap med varandra och med de etablerade teaterkonsumenterna, det ska kännas som ett vi.

​

Status. Min personliga status ska höjas när jag går på teatern, jag ska stolt berätta om vad jag varit med om.

​

Allt detta och mycket mer kan man jobba med, men det tar tid. Jag är övertygad om att det finns många i teaterföreningarna som skulle kunna driva några av dessa frågor om de får ansvar för det och framförallt uppmuntran.

Föreningsstrukturen kan ibland kännas avtändande, men så behöver det inte vara, tvärtom.

​

​

Detta gör vi på Svensk Musik och Teater:

​

• En lågintensiv kampanj ”Teater är omvälvande. Gå till teatern”

​

• Tips på hur man fyller salongen.

​

• Hur man ger den tilltänkta publiken ”kickar”. Man måste känna en kick när man valt att göra något, då gör man om det.

​

• Hur vi höjer statusen. Folk gillar att göra sånt som ger dom status. (Jag brukar gå runt i pausen, det uppskattas och om jag förhåller mig rätt så ger det status, tror jag)

​

• Hur vi får de som jobbar i föreningen att känna att deras arbete är viktigt.

​

• ”Språkrör” idealister eldsjälar  som driver föreningens idéer.

​

• Vänföreningar.

​

• Föreställningar med mervärden. Aha-upplevelser, förvåning, omvälvande, ämnesval.

​

• SFIkurser. Flera av våra föreställningar är mycket lämpliga. Gör föreställningen till ett inslag i SFIutbildningen. SFI har ibland betalat rabatterade biljetter för eleverna.

​

​

 

LEVE TEXTEN
Vi har samlat Europas bästa låttexter.

​

Många människor läser böcker, går till bibliotek. De lockas av texter och berättelser. Denna föreställning passar dem. Som en litterär cabaret. Bokklubbar, bokaffärer, ICAs pocketbokhylla, bibliotek, caféanställda. (Vi kan hålla ett 30 minuters föredrag innan föreställningen i angränsande lokal)

​

Internationell musik. Vi har valt att utelämna det angloamerikanska och rikta oss mot Europa och västra Asien. Därför ar det musik/texter från Frankrike, Ryssland, Persien, Sverige. Speciellt kul är de persiska texterna av Hafiz. En poet från trettonhundratalet med underfundiga korta och intensiva dikter. Tonsatta och översatta av Simon Forsman som också sjunger dem, härligt.

Man behöver inte krångla till det för att få det internationellt, det ska vara enkelt och naturligt så att det helt enkelt blir både bra och nära. Kulturerna sammanblandas naturligt, helt enkelt för att det blir bäst så. (Muslimska församlingar, iranska- persiska- turkiskaföreningar m.fl. får se hur deras kulturarv kan gifta sig med vårt).

​

Förståelse för människors agerande, även de som blir terrorister. ”jag tycker det är fruktansvärt att veta att jag under andra omständigheter hade kunnat vara en IS-soldat” och så sjunger jag Människojakten, en nyöversättning av Vysotskijs Vargjakten. I föreställningen talar vi också om individens möjlighet att ta ansvarsfulla beslut, men på ett konstnärligt sätt förståss.

​

”Vi och dom” är ett aktuellt tema som mycket av föreställningen kretsar kring.

 

​

DET BLIR BÄTTRE
Vi påstår att Hitlåtar kan används på ett nytt sätt.

​

Alla som älskar schlagermusik (de är många) får se vad en teaterman kan göra med schlagers, det blir fördjupande, omvälvande och lockar till fler teaterupplevelser. Schlagerdiggare brukar gilla arenor. Nu får de sina låtar på ett mer intimt och nära sätt, intuitivt förstår de att både musik och text kan fördjupas.

​

Inslagen av metaforfragment gör att en ny värld öppnas för de som hitintills bara älskat schlagertexter. Nu ser de att ord även fungerar med andra teatraliska rytmer. Kultur blir enkelt och inkluderande.

​

Mycket av förställningen kretsar kring polariseringsmekanismer. ”Vi och dom ska bli till du och jag”

​

Eftersom vi arbetar med hitlåtar och schlagers så bör vi även kunna nå en yngre publik. De som kommer gillar det och får förståelse. ”tänk att låtarna kan användas så här”

​

 

DOM SOM KÄNDE LIVET
De älskade låtarna/visorna framförda så som du aldrig hört dem, men alltid kommer att vilja höra dem.

​

Invandrare får en intensiv insyn i något av det mest svenska, vår visskatt.

​

Allmänmänskliga frågor som förståelsen för att ”pappa var en människa som jag kan förstå, tillexempel genom att djupdyka i hans musik” sådana frågor berörs. En annan sådan fråga är huruvida glädjen i mig är mer sann än sorgen, jag anser det.

 

​

SKOG OCH SAXOFON
Erik Winqvist gör musik av urskogens vibrationer.

Det är lite teater och mycket saxofon.

​

Vi kan nå miljöintresserade (det är många). Vi kan nå jazzintresserade. Vi kan nå alla som älskar konstmusik.

 

Friluftsmänniskor. Alla åldersgrupper.
 

Kräver inte mycket svenskkunskaper.

 

​

TED GÄRDESTAD -SÅNGERNA OCH LIVET

​

En riktigt bred artist med fokus på kärlek, målgruppen är mycket stor. Även unga sjunger deras låtar i skolan och på konfirmationer.

 

Vi berör psykiatriska sjukdomar och självmord.

 

Den litterära kvalitén förvånar.

 

​

LOWER EAST MANHATTAN PROJECT
Detta jazzband vänder på allt och är noga med att förklara för publiken hur magin uppkommer. 

​

Gör frijazz tillgänglig för alla som gillar musik, oberoende av ålder.

​

Musik är bäst på scen

​

​

​