top of page

En positiv framtidsvision om Afghanistan

 

Bakgrund

Vi påverkar framtiden. Om vi ska få en bra framtid måste vi ha positiva visioner som kan ge oss en riktning. Jag tror att utopier går in i vårt undermedvetna där de ger oss möjlighet att ta bra beslut. Därför kommer här en utopisk vision om hur jag tänker att Afghanistan skulle kunna utvecklas, en utopi. Utopier är bra och nyttiga.

 

Tänk att det blev så bra! Afghanistan blomstrar.

Det är nu åtta år sedan de utländska trupperna lämnade Afghanistan. Domedagsprofetiorna flög runt världen och fruktansvärda brott begicks. Ur askan spirade inget. De dödade klagar inte, men deras efterlevande lider. Likadant är det med de fördrivna.

Ändå, nu går allt rätt väg. Vad beror det på? Hur gick det till?

Vi börjar med att beskriva hur det gick till, för att mot slutet spekulera om orsaken till att det gick så bra.

Talibanerna tog makten och införde sin egen tolkning av sharialagar. Många människor upprördes över att kvinnor inte fick gå i skolan eller ens visa sig ute. Att Hazarer internerades. Att massmord skedde, folkfördrivningar, musikinstrument brändes, listan är lång över vad talibanernas tolkning av sharia innebar.

Men det hände även något annat. Pengarna och maten tog slut. Hjälporganisationer försvann. Endast opiumodlingen var lönsam.

 

De som berikade sig på opium och olika typer av skatteuttag. Dessa människor hade svårt att leva det lyxliv de ansåg sig har rätt till. Det var helt enkelt svårt att göra av med pengarna. Internationella banker och de flesta länderna hade infört sanktioner. Vissa mullor använde Hazarer och  Tadzjiker till att bygga lyxanläggningar i Afghanistan. Men det var inte tillräckligt skoj, de ville ha mer.

 

Omvärlden trodde att Talibanerna skulle kapitulera. Det gjorde de inte. De styrande hade det ju ganska bra trotts att de levde i ett svältande land. De var nöjda med att tillbedjandet av gud fungerade så bra. De kontrollerade polisen. De styrande ansåg att Talibanernas tolkning av sharia fungerade fint.

 

Några få hjälporganisationer fanns kvar i landet. Gemensamt för dessa hjälporganisationer var att de hade nolltolerans mot korruption. Så fort några pengar betaldes ”bredvid” avskedades de inblandade. Svenska Afghanistan Kommittén var en av de få hjälporganisationer som blev kvar. Talibanerna försökte samarbeta med dessa organisationer, men det fungerade inte eftersom de styrande aldrig fick några egna fördelar av samarbetet.

 

Men det växte fram en parallell icke korrupt kultur i landet.

Inom Talibanrörelsen fanns personer som tyckte att det borde gå att få tillbaks biståndet, så de började förhandla och kompromissa. Några blev rika men biståndsprojekten avslutades när biståndsorganisationerna såg att vissa korrupta ledare berikade sig.

 

En liten men spridd del av talibanrörelsen ansåg att det borde gå att införa demokrati (och få tillbaks det internationella stödet) utan att kompromissa med det som de ansåg vara religiösa dogmer och sanning. De ansåg att sharia var okränkbart.

 

Men demokrati kan definieras på många sätt. De tänkte att både Lenin, Hitler och Mao såg sig som demokrater, så varför skulle inte Talibanrörelsen kunna vara demokratisk? De sökte efter en demokratidefinition som inte inkräktade på det som de ansåg vara regler från gud.

 

De fann en definition som de kunde bearbeta. Talibanernas bearbetning finner du i kursiv stil

  • Fria medier. 
    Det går bra så länge som de fria medierna inte bryter mot lagen. Lagen förbjuder kritik av gud och den gällande ordningen.

     

  • Oberoende rättsväsende.
    Det gillade talibanerna eftersom domstolarna och polisen ska följa gällande lagar.

     

  • Enighet och acceptans om hur lagar stiftas.
    Alla lagar som innefattar religiösa beslut ska stiftas av mullorna, det är ju de som kan tolka sharia. Övriga lagar kan andra organisationer få stifta.
    Man fann en ordning där mullorna kunde gå in och stoppa lagar som var emot guds mening.

     

  • Åsikts- och yttrandefrihet.
    Går bra så länge man inte motverkar guds bud och hans ord.

     

  • Rätt till utbildning.  
    Viktigast är kunskapen om gud och hans profeter, men även annan utbildning kan tillåtas.

     

  • Alla människors lika värde innebär likabehandling och acceptans av individer, grupper och nationer.
    Alla är lika inför gud och den som har kunskap ska bestämma. Den som inte har gud är inte en hel människa.

     

  • Kunskap om vad som förblindar individer, organisationer och nationer.
    Förblindning ger kontraproduktivitet. Det som förblindar är främst upplevda hot, gruppidentitet, exklusion av individer och grupper (syndabockar).
    Denna kunskap gillas. Den som inte har insikt i vad gud vill och säger ska inte ha lika mycket inflytande som den som besitter denna kunskap.

     

  • En demokratisk nation strävar efter att inkludera det mesta inom fastställda lagar. Alla typer av förtryck motarbetas.
    Så länge men följer guds lagar.

     

  • Möjlighet att välja regelsamlingar. Kulturella regelsamlingar accepteras så länge de följer gällande lagar och inte diskriminerar eller förtrycker.
    Man enades om att i Afghanistan så följer och gillar man guds lagar. Om man inordnar sig under dessa kan man ha vilka regler man vill.

     

  • Reglering av ekonomin så att det är lönsamt att göra bra saker och olönsamt att göra dåliga saker på både kort och lång sikt.
    Medvetande om att lönsamheten på kort sikt är styrande för beslut.

     

  • Våld är de svages vapen och fungerar aldrig.
    Detta innebär att man aldrig ska sträva efter att försvaga någon och ha kunskap om att våld aldrig fungerar, speciellt inte på lång sikt.
    Islam tillåter endast våld om det är för att värna gud och hans profeter.

     

  • Utveckling sker i många små steg med ständiga kontroller av att utvecklingen går åt rätt håll. Rörelse är ett smörjmedel för beslut, speciellt på lång sikt.
     

  • Debatter och åsiktsskillnader finns, men innebär inte att vinnaren av en debatt anses ha rätt i sak.
    Gud rår.

     

  • Fri forskning och oberoende universitet.
    Så länge de följer guds lagar.

     

  • Acceptans av verkligheten som den är utan att värdera den.
    Verkligheten är som den är och ska beskrivas ur olika synvinklar. Först därefter kan man fatta beslut om förändringar. För att besluten ska bli bra så måste man veta vart man vill. De som  dömer verkligheten känner sig hotade och blir förblindade.
    Verkligheten är att gud rår.

  • Beskrivningar av ett bra samhälle uppmuntras. Komplexa målbilder gillas och koncensus kring målbilden eftersträvas.
    Förståelse för att målets beskrivning är viktigare än beskrivningar av vägen dit. Många olika vägar leder till samma mål.
    Mullorna vet vad gud vill och förmedlar det.

     

  • Samhället ska eftersträva att ge individer makt över sig själva, men motverka att individer, organisationer och nationer har makt över andra.
    Gud rår.

     

  • Alla människor har rätt att arbeta och bidra till det gemensamma. Denna rätt innebär inte full sysselsättning eller hög lön. Individen skall i möjligas mån själv hitta en väg att bidra. När det ej är möjligt skall individen tilldelas nyttigt arbete efter förmåga. Tillexempel två dagar per vecka. Den som inte vill bidra kan leva på sparade medel, men försörjs ej av allmänna medel.
    Mullorna hittar viktigt arbete till alla som inte själva kan försörja sig.

Denna definition av demokrati kunde de flesta styrande acceptera, även om de tyckte att det var onödigt, guds lagar borde ju räcka. Men de märkte att de tjänade på att acceptera denna demokratidefinition. Så under de styrande religiösa ledarna utvecklades ett system som gynnade landets befolkning.

Tillexempel: När en kvinna skulle stenas så genomfördes detta i moskén genom att en del av henne stenades tillexempel hennes burka. Om en tjuvs fingrar skulle huggas av kunde även detta ske symboliskt genom att ett avtryck av en hand krossades på en gång som tjuven förödmjukades. Man fann helt enkelt lösningar som var bra.

Parallellt med att detta demokratiexperiment utvecklades, det tog tid, så började hjälporganisationer kunna verka i Afghanistan, fortfarande med nolltolerans för korruption. Samhället utvecklades och fattigdomen minskade.

När någon förslog att allmänna val skulle införas skrattade de styrande och sa att det inte behövdes eftersom gud redan styrde. Och alla skulle ändå rösta på gud. Dessutom visade ju erfarenheten att allmänna val styrdes av egennytta och snikenhet. Se bara på när Hitler och Trump blev valda. I sovjet röstade 99% på Stalin och alla populistiska rörelser som styr världen. Människor är lättledda, snikna och korrupta, det är gud som ska styra. Några allmänna val behövdes inte.

Nu kan vi konstatera att människorna i Afghanistan får det allt bättre. Landet fungerar hållbart.

 

Därför gick det bra

 

Så gick det till och nu ser det bra ut. Men varför gick det så bra? Det är en fråga som är svår att besvara, säkert är svaret multifaktoriellt. Om vi ska våga oss på en förklaring så kan det vara att korruption blev olönsamt och att man slutade upp med att förhandla och söka kompromisser och i stället koncentrerade sig på att hitta bra lösningar.

 

En extrakommentar kan vara att nolltolerans för korruption är effektivare än rösträtt.

 

Erik Winqvist

bottom of page