Utopi 2022

 

Så gick det till när världen blev god

Man bytte bas för hur man beslutade.

​

​

Bakgrund

​

Efter Berlinmurens fall utvecklades välstånd och demokrati i hela världen.

​

Många tyckte att det gick för långsamt. Många ville inte se att det blev bättre.

​

Det fanns också andra krafter som växte. Det var inga nya idéer, men de snyggades till och har fått allt större inflytande. Det var sånt som tro på autokrati och kunskapsförakt. Resultatet blev att klimatförändringar, artutrotning, krig, flyktingströmningar och fattigdom åter tog fart.

​

Där står vi på hösten 2022 och hoppas på en bättre samhällsutveckling.

 

2022

​

Låt oss börja med att se hur världen styrs. Beslut uppkommer i källor, det är ju en vacker iaktagelse. De flesta beslut kommer från en källa. Eller rättare sagt en stor mängd olika källor. Kanske kan källan vara ett behov eller en sprudlande gubbes skallrande hjärna.

Var hittar vi dessa källor?

​

På nittonhundrasextiotalet trodde man att källan kunde vara stormöten, där alla sa sin uppfattning och så skulle det bli enighet och beslut. I början av nittonhundratalet satte man stor tillit till folkbildning, representativa val med protokoll och dagordning. Senare kom man att lita på marknadens gyllene källa. Andra trodde på att allt kunde planeras fram med tydliga mål.

​

Hur fungerade det?

 

Ibland blev det bra, ibland blev det dåligt. Det beror nog på att vi har svårt att förstå hur våra mänskliga drifter påverkar våra beslut,  det är svårt att inse det omedvetna.

​

Människor var sällan rationella. Kanske därför att beslut påverkas mest av känslor som i sin tur ofta emanerar ur rädsla. Känslor letar efter faror.

 

Det blir krångligt och då tänker vi lätt att den trygga vuxna i rummet får bestämma. Men den trygge vuxna är också en människa som styrs av sina känslor.

 

Psykologer och sociologer säger att vi styrs av närstående och att vi tar sådana beslut som ger omedelbara belöningar. De säger även att vi gillar att styras av auktoriteter, även när auktoriteterna är onda.

 

Forskarna kan också visa att rädslan ofta är omedveten och  förklaras av nedärvda rädslor som tillexempel att vi är rädda för ”de andra” eller att vi blixtsnabbt och omedvetet kopplar nya situationer till tidigare situationer som vi då upplevde som farliga. Särskilt är de kopplingar som är irrelevanta svåra att logiskt uppfatta. Rädda människor är dåliga beslutfattare. Rädslan i oss styr mer än vi tror.

 

-Tur att vi har så mycket kunskap, sa akademierna och tog fram allt bättre vetenskapliga studier som beskrev verkligheten. Vetenskapen fungerade utmärkt i ingenjörssammanhang, men ganska dåligt i mänskliga sammanhang. Där var det svårt att tillämpa vetenskapliga rön. Istället blev det konspirationsteorier och kunskapsförnekande som fick inflytande. De är mycket roligare och framförallt är de lättare att förstå.

 

Först blommade populismen, som alltid varit stark och tilltalande. Sedan kombinerades populismen med handlingskraftiga ledare och trumpismen föddes och spreds över världen. Putin, Bolsonaro och Xi Jinping exemplifierade och trumpismen spreds även in i de etablerade demokratierna.

 

Källorna till besluten

 

Var fanns då källorna till de beslut som togs? Den mänskliga naturen är nog den allra starkaste källan, men det finns ju fler.  

​

Framförallt i de länder som omhuldade demokrati dök det upp påverkansgrupper. Dessa påverkansgrupper fick oväntat stor påverkan. De lärde sig hur man påverkar och fick allt större makt och genomslag. Påverkansgrupperna hade många fina namn, tankesmedjor, institut, branschföreningar m m. De arbetade med lobbying.

 

Speciellt effektiva var de påverkansgrupper som hade en trygg finansiering. Med envishet kunde de göra sina uppdragsgivare och sig själva rika.

 

En grupp vilsna artister och deras ovänförening

 

En grupp vilsna artister som ville skapa hållbara samhällen hade en ovänförening som tydligt visade hur påverkansgrupper fungerade. Ovänföreningen skilde sig från alla andra påverkansgrupper genom att tydligt och stolt beskriva hur de arbetade och vad som drev dem.

 

Det var inte menat som en verklighetsbeskrivning, men det blev en verklighetsbeskrivning, om än med mycket humor och viss skärpa. Besök deras hemsida och se hur lobbyingorganisationer arbetar. www.artistermotmiljon.se. Läs framförallt deras gedigna, men kortfattade värdegrund. När du läst om dem så förstår du hur påverkansgrupper fungerar.

 

Det verkade som att

​

Påverkningsgrupper var, tillsammans med psykosocial mänsklighet, de viktigaste källorna till beslut. Så var det på hösten 2022.

 

Vad hände sedan?

​

Finns det utveckling i världen eller är det bara en pendel som slår?

 

Eftersom detta är en utopi så kan vi fastslå att det finns utveckling. Inte ens dystopikerna kan påstå att vi inte lär oss allt mer om hur välden fungerar. Som utopiskt lagd tror jag att även samhället utvecklas till ett bättre samhälle, även om jag irriteras när pendeln går åt fel håll.

​

Så här gick det i framtiden

"Först när man förstår verkligheten så kan man påverka framtiden"

 

Det är så mycket lättare att bygga ett bra samhälle om man förstår från vilka källor i människan som besluten kommer. Vi måste förstå att människan är komplex och oftast agerar omedvetet, men en källa till våra reaktioner och beslut finns alltid. Det som hände år 2023 var att plötsligt började människor se från vilken inre källa deras beslut och åsikter kom ifrån.

 

Det räckte att se den sanna källan, då bev besluten plötsligt bra.

​

Mänskligheten förstod hur beslut kom till. De förstod att besluten kom ur människor och människor fungerar alltid som just människor. Både de bra och de dåliga besluten tas av mänskliga människor..

​

Den källa som människorna lärde sig känna igen var rädsla. Så många odefinierbara känslor komer från rädsla. Rädslan för det okända, eller hot om att på något sätt få det sämre. Det var inte den medvetna rädslan som var farlig, det var den omedvetna rädslan som ställde till besvär och orsakade dumma beslut.

​

Två kritiska faktorer kom att styra samhällsutvecklingen.

​

Först och främst förståelsen för att alla reagerar och agerar utifrån att de är människor. Det gäller både för mig själv och för andra. Även de auktoriteter som jag sätter tilltro till styrs av irrelevant mänsklighet.

 

Man förstod att människor ofta agerar destruktivt beroende på att det känns på ett visst sätt. Ett krig kan man sätta igång för att försvara sin heder, hur dyrt och dumt det än är. Olja kan man satsa på för att bli rik. Dom andra kan man utrota eftersom… det känns nödvändigt. I botten för dessa beslut fanns rädsla, en rädsla som ingen såg eller föstod. Men rädslan styrde obemärkt. På rädsla svarar människor konsekvenslöst.

​

Men i människan finns också många goda sidor. Vi älskar varandra och vi vill varandra väl. Kan man utveckla det? Kan det bli en källa till beslut? En källa lika stark som den regerande rädslan? Jo, det kunde det.

​

Det var lätt att förstå att många beslut kom ur onda känslomässiga källor. Det visade sig däremot nästan omöjligt att stoppa beslut som kom ur människors känslor, hur onda besluten än var.

​

Men insikten gjorde att man sakta kunde vända fokus till de beslut som kom ur de goda källorna och utveckla dem (istället för att gräva i den geggiga massan av rädsla och hävdelse).

​

Man förde resurser från det som emanerade från det onda till det som emanerade från de goda. Det krävdes någon form av distans för att se och förstå. Den distansen växte sakta fram.

​

I början var det omöjligt att stoppa allt det som kom från de onda källorna, de var så starka, men träning ger färdighet.

​

Utopier fungerade

​

Det var alltså möjligt att ibland flytta fokus från de onda och starka källorna till det goda källorna, men det var svårt.

 

En fungerande  metod visade sig vara att skapa utopier, positiva framtidsvisioner. Det visade sig att utopierna snabbt och enkelt gick in i det undermedvetna och gav riktning. Därigenom blev det inte så tungt att flytta fokus från ont till gott.

​

Använda effektiva verktyg

​

En annan nyckel till att det gick så bra var att de goda krafterna började använda påverkansgruppernas effektiva verktyg. Metoderna som lobbyingintuitionerna lärt sig att anväda. Det var svårt. För vad det än var som man ville påverka så dök de onda källorna upp, vi är ju människor.

​

På vetenskaplig grund

 

Det är klokt använda den vetenskapliga grund som finns när man fattar beslut. Vetenskapen kan nog inte vara en källa till besluten, men vetenskapen kan påverka hur besluten ser ut. Vetenskapen försöker ju alltid att beskriva verkligheten. 

 

Även psykologi och sociologi är vetenskaper. Nu hände det att det inte bara blev ingenjörer som styrdes av vetenskapliga landvinningar. Utan även alla de som jobbade med politik förstod att de måste djupdyka i psykologi och sociologi, deras speciella vetenskaper. Det var inte de tekniska lösningarna eller landvinningarna inom fysik och kemi som gjorde skillnaden. Det var helt enkelt forskningen om hur människor agerar som gjorde nytta.

 

Många inom marknadsföring och utbildning hade sedan länge använt denna kunskap. Det nya var att kunskapen spreds allt bredare, till politiker till exempel. Spinndoktorerna hade länge haft kunskapen. Det nya var att kunskapen även tillämpades när samhället skulle utvecklas.

​

Även karriärsugna ungherrar och andra maktpersoner blev tvungna att ta till sig förståelsen för hur beslut tas. De var i och för sig redan vana vid att utnyttja dessa verktyg i vissa situationer. Nu blev de tvungna att själva se och förstå när besluten kom från mänskliga onda källor, eftersom andra såg det. Numer belönas de när något kommer från de goda källorna.

Kanske var det viktigaste att det började belönas när besluten kom från goda källor.

 

Det är mänskligt att ha starka onda källor och svaga fina goda källor

 

När vi förstod att det är människor som tar beslut så gick det bra. Då kunde vi utnyttja människors begåvning på att ta bra och goda beslut. Det nya var att vi lärde oss att se när besluten kom ur onda källor och agera utefter det. Vi kunde framförallt styra fokus mot när det kom ur goda  källor. Det var läskigt, men det gick.

​

Varför var det så läskigt?

​

Jo, vi är ju människor och när det kommer ur en ond källa så blir det elände, men hela vår kropp blir trygg och övertygad om att det är nödvändigt. Blockering och förblindning inträder. Det känns skönt och vi får en endorfinbelöning.

​

När besluten kommer från de mer eteriska goda källorna så blir vi osäkra det känns otryggt. Vi blir vidsynta, men det är läskigt. Resultaten kommer inte tillräckligt fort, har vi fel? Vad gör vi egentligen?

Så reagerar nästan alla när våra beslut emanerar från de svaga goda eteriska källorna.

​

Det känns tryggare när vi agerar utifrån de onda källorna. Det är nog en överlevnadsinstinkt. När insikten om detta kom till politikerna kunde de ta bättre beslut. Sådana beslut som emanerar från de goda källorna. Det är därför vi har det så bra.

​