Narkotika och kriminalitet

​

År 2023 var narkotika den dominerande kraften bakom den kriminella ekonomin. Missbruket av droger innebar omänskliga problem, främst för socioekonomiskt eftersatta grupper. Många ville legalisera narkotika för att dra bort mattan under brottslingarna.

​

Det blev långa diskussioner om faran med legalisering. Forskningen visade ett tydligt samband mellan tillgänglighet och missbruk.

 

Hur gick det?

 

Tillslut beslutade man att det vore bra att göra all handel laglig, men inte bruket. Att kriminalisera bruket skulle aldrig fungera så man hittade en konstruktion där man införde obligatoriska recept för konsumenten. Narkotikan såldes lagligt på apotek, men du måste ha ett recept för att få ut en dos.

 

Recepten behövdes inte skrivas ut av läkare, det hade blivit för dyrt. Så man gjorde en annan konstruktion. Meningen var ju att signalera att det var fel att använda narkotika, men om man kände att man måste så skulle det vara komplicerat men möjligt.

 

Nu fungerar det så här.

 

Den som vill ha en tripp är tvungen att skaffa sig ett recept. Då går man till en lokal där det finns information om olika terapier mot narkotikamissbruk. Konsumenten måste gå dit varje gång hen vill ut och flyga.  Där får hen träffa en nykter narkoman som skriver ut receptet. Sedan är det bara att hämta en dos på apoteket.

 

Oron var stor när detta system skulle införas. ”Det borde inte vara på detta sättet” sa många. ”Byråkratiskt” sa andra. ”Oetiskt” tyckte några.

 

Nu fungerar det utmärkt. Allt fler länder följer i Sveriges fotspår och den kriminella ekonomin faller som en sten. Både globalt och lokalt. Tjuvar och skurkar har blivit arbetslösa. En hel del arbetar med att skriva recept, andra har omskolat sig och fått vanliga jobb. Ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden ser inte längre glimrande Mercedes och guldhalsband.

​

​

​

EW 0123

​

​

​