top of page

Så här vill vi genomföra En tredjedel för livet

 

Det övergripande problemet med att genomföra En tredjedel för livet är synen på ägande. Nästan varje landbit har en ägare som hävdar sin rätt. Ägandet kan ha uppstått genom arv eller köp. De som äger mark kan göra det av rent ekonomiska skäl, men för de flesta markägare är det betydligt mer komplicerat. Det handlar om identitet och livsförutsättningar.

 

Ekonomi

 

Om ägandet har ekonomiska skäl så är det ett ganska enkla politiskt beslut som behövs. Det ska helt enkelt vara olönsamt att göra fel. Detta löser man med förbud, skatter och avgifter. Man kan även stimulera de som gör rätt med olika typer av stöd och belöningar.

De som tjänar pengar på skog ska betala för omställningen (skogsindustrin) 

Synen på vad ägande innebär styrs av samhället.

 

Människor gillar att äga saker och nästan alla äger någonting. Driften att äga verkar vara naturligt för oss människor. Ligger nog i våra gener. Vi har lätt att identifiera oss med det vi äger och det är mycket känslor som spelar i oss.

 

Vad ägande innebär är nog inte genetiskt, det beror däremot på kulturen vi lever i.

 

Det varierar vad man anser att ägaren har rätt till. Den som äger en hammare får hantera den nästan hur hen vill, men hen får inte slå den i huvudet på andra människor. Äganderätten begränsas alltid på olika sätt.

 

När det gäller markägande så innebär det olika saker på olika ställen. I vissa länder får markägaren skjuta inkräktare, på andra ställen anses bär och svamp tillhöra den som hittar dem. Det samma gäller fisk och mycket annat. Den som äger mark vid en sjö får kalhugga ända ner till vattnet, men hen får inte bygga ett litet hus vid sjön.

 

Lösningen

 

Det är ganska enkelt att inse att tredelningssystemet skulle vara bra och bör införas. Men markägarna protesterar. Vissa vill ha höga ersättningar andra blir djupt kränkta om marken  skulle tas ifrån dem.

 

Därför ska man låta ägarna behålla det som de äger men förändra innebörden av ägandet.

 

De som äger mark ska vara tvungen att dela in marken och registrera vad det är för typ av mark. Reservat, hållbart bruk eller intensivt bruk. Sedan är det klart.

 

Låter det orealistiskt?

 

Det är realistiskt. Om vi tillexempel tittar på skogsmark i Sverige så innebär det egentligen bara att vi följer de regler, konventioner, biologiskt kunnande om hållbarhet och de bestämmelser som finns.

 

Idag tillämpar vi våra bestämmelser på ett sniket och rovdjursaktigt sätt. Vi ska tolka det bättre.

 

Att bevara en tredjedel för fri utveckling behövs, det är helt enkelt markägarens skyldighet.

Den tredjedel av skogsmarken som ska nyttjas hållbart kan förläggas till kantzoner mot sjöar, vattendrag och reservat. Trettio till femtio meter bred skärm räcker för det mesta.

Det resterande kan man intensivbruka med trädplantage och kalhuggning.

Tillbaka 

bottom of page