Ekonomi | Utopi

Hur ekonomin ser ut

Ekonomi handlar om att samhällsmaskinen ska ha bra bränsle och bra styrmedel. Längre ner på sidan kan du kan läsa om hur vi smörjer och förfinar vårt ekonomiska system.

Syftet är att ge ett bra liv

Samhället och alla dess institutioner har som uppgift att ge medborgarna bra liv. Samhället skapar förutsättningar.

Alla våra företag har samma uppgift som våra institutioner, att ge folket ett bra liv. I företagen finns också motivet att ge medarbetarna och ägarna ett bra liv.

För att få ett bra liv så tror vi att det är viktigt, för de flesta, att ha en uppgift som de upplever som viktig. Med detta synsätt bygger företagen och organisationerna upp ett bra samhälle. Ofta utan att vi har riktig kontroll över hur det går till

Vi ser samhället som en maskin som ska ge oss bra liv.

Vad är samhällsmaskinens bränsle?

Först och främst är det människors arbete och samarbete, människors agerande. Jordens resurser är också ett nödvändigt bränsle.

I Festalius är vi noga med att använda jordens resurser på ett smart sätt. Vi använder därför de flödande/förnybara resurserna för att skapa ett bra samhälle. De ändliga resurserna är vi mycket sparsamma med och ser till så att de oupphörligen återvinns.

I historieböckerna kan vi se att människor förr i tiden kunde berika sig genom att använda ändliga resurser, så är det inte idag. Vi berikar oss genom att arbeta och nyttja de flödande resurserna.

Samhällsmaskinens smörjoljor, pengar och rörelse

Förutom bränsle behöver maskiner smörjolja för att fungera. En hostande maskin brukar behöva mer smörjolja än en väl fungerande. Vår bästa smörjolja är rörelse. Pengar är också en mycket effektiv smörjolja.

Rörelse och pengar smörjer maskinen på olika sätt. Pengar tenderar att fungera ganska kortsiktigt, pengar har en tendens att dunsta iväg. Rörelse är däremot mer beständigt. När rörelse används som smörjmedel tenderar behovet av pengar att minska.

Bra konstruktion ger bra samhälle

Samhällsmaskinen är konstruerad så att den producerar en viss typ av samhälle. Om vi bygger om maskinen producerar den andra samhällen.

När vi konstruerar om samhällsmaskinen så behöver själva processen att omkonstruera samhället också smörjolja, då är pengar ingen bra smörjolja.

En mycket bättre smörjolja är rörelse.

Rörelse fungerar utmärkt för att förbättra maskinen, på många olika sätt.

När vi konstruerat om maskinen så att den producerar mer och ännu bättre samhälle då ska vi få den att fungera så bra så att den inte slösar med smörjolja (då är pengar smörjoljan).

Men vi kommer alltid märka att den kan konstrueras ändå bättre för att göra ändå mer nytta och då hjälper det inte att vi pumpar in mer smörjolja (pengar).

Då krävs det rörelse för att konstruera om och förbättra maskinen så att den producerar riktigt bra samhälle. Så håller det på.

Brister

Samhället är en maskin. Pengar och rörelse behövs för att det ska fungera bra. Det händer att både pengar och rörelse kan ta slut, då får man vara smart, oftast i rörelse.

Bränsle till maskinen finns i överflöd.

Vad ska samhällsmaskinen producera?

Ja det är vad denna sajt handlar om. Kanske är det också vad våra liv handlar om. I alla fall en del av våra liv. Det viktigaste i livet handlar nog om något annat och ändå mer obegripligt.

Våra egna pengar

Folk gillar att ha pengar, det ger dem en frihet att bestämma över sina egna liv, det är en bra och enkelt sätt att prioritera/välja.

Folk ser pengar som ett smörjmedel i livet.

När livet stagnerar så vet alla att rörelse är ett bättre smörjmedel än pengar.

Många ”häller på” för mycket rörelse, det är ett problem som vi försöker lösa genom att informera om att rörelse alltid är bra men att man ska röra sig i små steg och utvärdera vart man kom. Gör man det så fungerar rörelse bättre än pengar, när man vill utvecklas eller förändra sin situation.

Vi styr inte med pengar.

Pengar är ett utmärkt smörjmedel för att få saker gjort, men det är ett farligt styrmedel. Pengar är så kraftfullt att de får ett egenvärde och då kommer många naturliga och skadliga beteenden fram. Sådant som snikenhet, korruption, gynnande av den egna gruppen och de lierade.

Pengar som styrmedel blir ofta kontraproduktivt. Därför använder vi inte pengar för att styra samhälle och utveckling, vi använder pengar för att smörja.

Vad använder vi för styrmedel?

Det beror på vad det är som vi vill styra, det är olika. Vi använder det som människor är så bra på, nämligen att formulera det vi vill i ord. Vi låter kärlek och passion ta plats och vi ser till resultatet av det vi gör.

Ekonomi i bredare bemärkelse

Ekonomi i bredare bemärkelse är spännande, det handlar om hur vi samarbetar.

Samarbetet har flera olika funktioner. Dels handlar det om att vi vill ha något eller att vi vill göra något.

När vi vill ha eller göra något har det visat sig att det viktiga är att beskriva det vi vill ha eller göra. Det ska beskrivas på ett sätt som är tydligt för oss själva. Varje medborgare brukar noga beskriva vad hen vill ha. Först då kan hen bedöma realismen och försöka hitta en väg att få det.

Men samarbetet har också en annan funktion som kanske är ändå viktigare, nämligen att vara i ett socialt sammanhang. Samarbetet har ett egenvärde som är stort. Oftast större än själva målet med samarbetet.

Processen är ofta viktigast. När vi insett det så blir det inte så mycket konflikter om vad det är som vi försöker skapa.

Marknader är kul.

Väldigt många människor trivs när de går på en marknad, ju mer kaotisk den är dess mer spännande blir den. Marknader är kul. Samma upplevelser finns att hitta i naturen.

Snikenhet och korruption

En monetär ekonomi. (pengastyrd ekonomi) leder ofta till snikenhet och korruption. Detta måste man motarbeta. I historieböckerna ser vi att en ensidig fokusering på pengar ofta leder till dåliga saker. Vår ekonomi är därför inte uppbyggd kring pengar. Vi fokuserar på andra saker, men använder pengar som ett smörjmedel.

Om hur vi fick bort snikenhet och korruption kan du läsa under fliken kriminalitet.

Kvantifieringsproblemet

Vi ser i historieböckerna att ni på er tid arbetade mycket med att kvantifiera olika saker.

Vi tolkar det som att ni ville kunna mäta massor av olika saker eftersom ni trodde att det viktiga skulle skapas genom att mäta något. Så gör inte vi. Vi fann att mätningarna ofta gav fel fokus.

Hos oss har kvantifieringen inget egenvärde. Då är det inte så viktigt att kunna mäta olika saker. Istället beskriver vi det som vi vill skapa och sedan skapar vi det, om vi verkligen vill och om det är möjligt.

Oftast är det möjligt, men när vi väl beskrivit det så händer det ofta att vi inte tycker att det är så viktigt så att vi vill lägga resurser på det. Vi tar det i många små steg så att vi ständigt kan rätta till det och undersöka vad det är som vi verkligen vill skapa.

När vi finner att något som vi beskrivit och trott oss vilja ha, men så ser vi att det kanske inte är så viktigt, då brukar vi ha fest. En fest där vi skrattar åt vår naivitet och vår vilja att producera onödigheter. Efter festen brukar vi vara mycket klokare.

Pris- konsumtionspåverkan

Vi vill styra konsumtionen så att bra saker prioriteras.

Det diskuteras mycket kring vad som är bra saker och vi har märkt att det varierar över tiden och med vår kulturutveckling.

Tanken är att det som förstör ska betala för förstörelsen. Det som utvecklar oss och får oss att må bra ska stimuleras.

Hållbar ekonomi

Vi har fått många frågor om hållbar ekonomi. Det är tydligen ett uttryck som var populärt på er tid. Vi har lite svårt att förstå det eftersom det är en självklarhet att ekonomin ska vara hållbar, annars är det ju ingen ekonomi, anser vi.

En historiker påpekade att det kanske var ett sätt för er att hantera ert destruktiva beteende gentemot naturen. Om det är så ni tänker så kan ni läsa under fliken miljö.

Korruption

Vi har märkt att korruption är dåligt för alla parter. Vissa sorters korruption är svåra att undvika, vi söker lösningar för det.

I våra historieböcker läser vi om korrupta ledare och stora pengatransaktioner, allt sådant har vi löst.
Vi ser också att ni på er tid försökte lösa situationer med att ha en moralisk förpliktelse att anmäla jäv.

Den korruption som finns kvar borde kanske inte kallas korruption, det är mest vänskapskorruption, samarbeten, erfarenhet och andra goda saker som ibland kan smörja samhällsmaskinen och vara viktig för individers utveckling.

Tillexempel när man hjälper en kompis att få jobb. I denna typ av korruption är inte pengar inblandade. Det kan också vara så enkla saker som att man tar en öl tillsammans för att under trevliga förhållanden diskutera en affärsuppgörelse.

Vi vet inte om denna typ av samarbete eller ”korruption” är bra eller dålig för vårt samhälle. Vi har kommit fram till att det ibland är dåligt och ibland är bra. Nu testar vi en metod som vi tror ska leda oss framåt. Så fort som vi närmar oss en sådan situation så registrerar och förklarar vi det i ett dokument så att vi efterhand kan utvärdera om det varit bra eller dåligt.

Företagsekonomi

Många upplever frihet och glädje av att driva företag. De navigerar på marknaden och blir tillfredsställda när de kommer dit de ville komma. Själva navigeringen och seglingen är oftast det viktigaste för företagarna och dess medarbetare.

Det är samhällets funktion att göra så att företagarnas ”produktion” blir bra för samhället. Det handlar ofta om lagar och regler som stimulerar till bra företagande.

När företagarna känner sig trygga med vilka regler som gäller så brukar de vara mycket skickliga på att navigeras och koma rätt.

Hos oss kan man inte berika sig på att förstöra samhället eller vår planet. Däremot kan man bli rik på att göra bra saker.

Ps.

Att vara rik i Festalius behöver inte innebära att man har en massa pengar. Det är så mycket annat som gör människor rika. Vi diskuterar ofta hur vi vill berika oss och andra. Vi har många rika personer i Festalius. Och ändå fler som är på väg att bli rika.

Tillgång till investeringskapital

Arkivarkeologerna har hittat ett dokument från er tid eller kanske det komme från Tramid. Där framgår det att man kunde låna pengar till projekt som var dåliga för samhället. Speciellt enkelt verkar det ha varit att låna till stora långsiktiga projekt.

Så har vi det inte nu. Det går bara att finansiera sådana projekt som är bra för samhället.

Ett av dokumenten finns bland de Kyrelliska böckerna under fliken ”Berättelser”