Kultur

​

​

Konst är viktigt och svårt att definiera. Det är skillnad på konst och nöje. Bägge är viktiga men de är olika. Nöje handlar ofta om att man ska ha kul och få ett bra liv. Konst är något mer, vi anser att konsten har ett egenvärde.

​

Vi har märkt att människor gärna konsumerar nöje, men att konsumera kultur kräver ett annat engagemang och vi anser att kulturkonsumtion är viktigt.

​

Utbildning för att förstå konst har prövats och fungerar någorlunda på vissa, men det krävs mer.

​

Vi kom fram till att det viktiga var att stimulera människor till kulturkonsumtion, den som börjar tenderar att vilja fortsätta. Lär sig uppskatta konst.

​

Att som pedagogisk modell sammanblanda konst med nöje visade sig vara en återvändsgränd, men ibland en trevlig återvändsgränd.

​

Så  nu har vi bestämt att alla får värdekuponger som används till kultur- och konstaktiviteter. De gäller till små scener och icke särskilt kända professionella konstnärer. Tack vara det så har kulturkonsumtion blivit en bred och aktiv folkrörelse. Många förvånas och blir överväldigade.

​

Ett välkommet biresultat av detta blev att villkoren för professionella och okända kulturarbetare blev mycket bättre. Fler jobb för skådespelare, musiker och artister.

​

Alla använder inte sina kulturkuponger varje år, men de får skylla sig själva, kupongerna är personliga och kan inte överlåtas

​

Påståendet att kulturen har ett egenvärde debatteras ofta.

De som menar att kultur och konst har ett egenvärde hävdar bestämt att även andra saker har ett egenvärde. Sådant som arbete, hälsa, lek, nöje med mera. Även om alla dessa aktiviteter har ett egenvärde så betyder det inte att de ska behandlas på samma sätt. Samhället ska stimulera de olika ”egenvärdena” på olika sätt och oftast sker det lokalt av de som verkligen är kunniga på hur det fungerar lokalt.

De som inte håller med brukar mena att detta är trams. Debatten fortgår och är mycket uppskattad av de flesta.

 

Då brukar vissa hävda att samhället inte ska engagera sig alls, allt ska ske med fria krafter och då blir det bäst.

Genast kommer kultureliten in och påstår att samhället alltid engagerar sig i allt, annars händer ingenting. Samhället är vi och ingen är en ö. I och med att aktiviteten finns så är samhället redan engagerat.

På vilket sätt samhället engagerar sig är däremot olika, men att samhället är engagerat är fakta.

 

Eftersom samhället är engagerat måste vi ta vårt ansvar och stimulera sådant som är viktigt.

Här någonstans brukar många tröttna på debatten, medan andra plötsligt kommer med konkreta förslag som blir omdebatterade.

​

Kulturkupongerna har visat sig fungera bra och blivit allt mer populära.

​

​

​

​

Små museum

 

Vårt samhälle är fullt av fantastiska små museer. Var du än är så kan du hitta ett litet konstmuseum, det kan vara i en källarskrubb eller en del av en lägenhet. Oftast hänger där det bästa av en konstnär kanske tio bilder.

 

Museerna är obemannade, men det brukar finnas spännande beskrivningar..

​

​

​

Superrealistiskt och superabstrakt

​

Vi gillar olika sorters konst. Konst är livet. Alla sorters konst.

​

Inriktningen på konsten har varierat genom tiderna, kanske till och med utvecklats. En sak som vi kommit fram till som ni kanske inte använde är sambandet mellan abstrakt och realistisk konst.

 

Gränsdragningarna är mycket spännande. Det har visat sig att den abstrakta konsten är mycket mer realistisk och verklig än vad man trodde förr.

 

Sanningen ligger inte i att avbilda det som syns eller hörs. Sanningen som finns i en bild eller stycke är beroende av betraktarens huvud.

 

Den riktigt realistiska konstverket är ofta superabstrakt. Och det abstrakta kan vara … ja vad som helst, kanske superkonkret och superrealistiskt.

Sådant som detta resonemang gillar vi.

​

​

​

​

Konst och politik

​

Förr i tiden debatterades ofta om konst påverkar politiken. Somliga menade att så inte var fallet, andra menade att konsten ska gå i bräschen. Debatten fortgick. Universiteten började undersöka om konst hade påverkat politiken och kom fram till att så ofta var fallet. Vissa menade att när konsten initierat samhällsförändringar så blev resultatet alltid bra. Andra ansåg det som nonsens. Debatten fortgick.

 

Idag vet vi att konst och politik påverkar varandra, alltid och på oförklarliga och oväntade vägar. Vi vet att kvaliteten kan höjas om konst och politik sammanvävs. Ungefär som politik och forskning sammanvävs.

 

Det gamla mantrat att kulturen ska påverka politiken har blivit ett ointressant påstående eftersom vi idag vet att kulturen alltid påverkar och alltid har påverkat samhället.

 

Vi gläds över att sammutvecklas.

​

​

En fråga

​

Det kom en fråga till oss om hur mycket politiken ska påverka konsten, om det inte är risk för att konsten blir en megafon åt makten.

 

Vi blev förvånade över frågan. Det är ju en helt absurd tanke. Vi tittade i våra historieböcker och fann en del exempel från totalitära stater i er tid. Vi frustade av skratt.

 

När vi grävde lite djupare såg vi dock att mycket bra konst skapats under makthavares vingar, det var lite frustrerande. Så kan det fortfarande vara, vi är medvetna om det.

​

​

​

​

Det ska börjas tidigt

​

Barn älskar kultur, det har vi lärt oss. En självklar del av skoltiden är att lära sig att njuta av konst och kultur.

För länge sedan hade vi reglerat att alla barn skulle gå på minst en scenföreställning och en konstguidning per termin.

Nu har vi inga sådana regler, det behövs inte. Det är en självklarhet att alla barn får lära sig att konsumera kulturupplevelser. Alla barn går på teater, musik, och konstutställningar, eftersom de älskar det.

​

​