FESTALIUS
Det goda samhället
Här växer det fram en beskrivning av det goda samhället
Vi befinner oss i framtiden
Miljö
Vi har inga större miljöproblem.
Vi har effektiv kontroll på hur vi påverkar miljön.
Om någon skulle göra något som är dåligt för miljön så förlorar hen på det. Både på kort och lång sikt.
Våra arkivarkeologer har hittat ett dokument där vi kan se att ni troligen haft stora problem med att ni förstörde biotoper, spridde gifter och orsakade klimatförändringar. Det verkar både hemskt och dumt. Dokumentet förklarar hur ni tog er ur problemet.
Även om dokumentet är ganska ointressant för oss så har vi valt att publicera det här. För er skull.
Dokumentet
Hittat av arkivarkeologerna från tiden efter Tramid.
Det löste sig när ni började tillämpa miljötrappans sätt att tänka.
Plötsligt togs en mängd initiativ. Initiativ som ledde till konkreta aktiviteter. Det var inte så svårt när ni väl bestämt er. Mycket skada hann ni göra, men tillsammans med naturen så reparerar vi så mycket vi kan.
Koldioxidhalten i luften som varit hög har sjunkit i ganska bra takt. Vi har fått bort det mesta av överskottskolet.
Miljögifterna har vi koll på.
Vi har mycket reservat och någon risk för att arter och biotoper ska utrotas finns inte, vi har bra koll på det.
Vi använder inte mer resurser än vad vi har tillgång till.
Numer har vi koll på att vi inte gör något dumt.
Hur ni fick pengar till att rädda jorden från klimat- och miljöförstöring.
Idag vet vi av erfarenhet att det är olönsamt att förstöra, vi har ett sådant system.
Under andra halvan av nittonhundratalet och första halvan av tvåtusentalet så var det annorlunda. Många berikade sig genom att förstöra jorden. Det var allmänt spritt och snikenheten gick före det mesta. Dessutom krävde människor respekt och goda pensioner, trots att de förstört sin och de efterkommandes miljö.
Den som förstör ska rätta till det hela. Det är en bra tanke så dåtidens politiker bestämde att alla som levt på att förstöra jorden skulle betala för omställningen.
Hälften av pensionerna investerades i att stoppa klimatförändringar, rädda arter och biotoper, samt att ta hand om föroreningar. Det gav en injektion till de hållbara näringarna och så blev det hela självgående. Eftersom de med hög pension förstört mest så belastades inte de som hade låg pension.
Men snikenheten fortsatte att förstöra. Vissa blev fortfarande rika på att förstöra. Då infördes avgifter på allt som förstörde. Pengarna användes till att rädda det som räddas kunde. Tillexempel så fick alla som avverkade koldioxidlagrande träd betala en avgift.
Banker och fondbolag tvingades att sluta investera i skadlig verksamhet.
Så kunde ingen längre blir rik på att förstöra.
Man fann att det viktigaste var att det på kort sikt skulle vara olönsamt att förstöra. På kort sikt!
När det alltid var olönsamt på kort sikt så fann man att man inte alls behövde alla pengar som gjorts tillgängliga och det var ju bra.
Så räddades den biologiska mångfalden.
Massutrotningar har skett några gånger. Den massutrotning som påverkat oss mest är den som människan satte igång. Plötsligt vart det mycket bråttom att stoppa utrotningarna.
Det hela vände när människorna bestämde sig för att sätta stopp. Det var ganska enkelt, men verkade helt omöjligt innan människorna bestämde sig.
Lösningen var att:
-
En tredjedel av markytan avsattes för fri utveckling. Det är viktigt att få med alla biotoper.
En liten del kräver viss vård för att kompensera för den utrotning som vi inte kunde rädda, men det mesta sköter sig själv. Ibland kan vi röja stigar när det behövs och skapa hinder för brand och andra katastrofer när det är nödvändigt.
-
En tredjedel användes för att skapa en bra livsmiljö för människor. Vi brukar marken hållbart. Det är jordbrukslandskap med hög biologisk mångfald det är skogslandskap med långsiktigt skogsbruk, det är parker, hus och trädgårdar med klokt tänkande.
-
En tredjedel av jorden använder vi lite mer vårdslöst, som vi vill, för produktion och byggande och intensivodlande.
Den del som vi använder vårdslöst har minskat kraftigt under de senaste seklerna eftersom det är onödigt att förstöra så mycket, det behövs ju inte.
Arkeologer och arkivarkeologer har funnit många svårtolkade dokument. Detta är en sammanfattning av vad de funnit angående:
Arters och naturtypers utdöende.
Det finns så oerhört många dokument som beskriver olika utdöda arter och massor av mångordiga lämningar av planer och beslut. Vi har letat efter det som verkligen avslutade massutdöendet
Såhär var det
Massutrotandet av arter berodde på människors aktiviteter. Utdöendet gick fortare än någonsin i historien. (Med undantag från det meteoritnedslag som orsakade jätteödlornas försvinnande). Ungefär hälften av jordens alla arter föresvan under den tid när människan expanderade, ungefär åttatusen år. Utdöendet gick allt snabbare.
Så här blev det
Nu har vi lyckats stoppa utdöendet och det gick fort när vi väl bestämt oss. En tredjedel av jorden är skyddad och där får naturen utvecklas av egen kraft. En tredjedel av marken brukar vi intensivt. En tredjedel brukar vi försiktigt på ett sätt som vi anser långsiktigt hållbart.
Det har fungerat bra i många hundra år. Det råder aldrig någon tvekan om vad som är skyddat och vad som får brukas.
Detta genomfördes i slutet av Tramid och har alltså gällt sedan år noll efter vändningen.
Så här verkar man ha gjort
Då som nu vill människor äga saker och nästan alla äger någonting. Driften att äga verkar vara naturligt för oss människor. Ligger nog i våra gener.
Vad ägande innebär beror däremot på kulturen. Det varierar vad man anser att ägaren har rätt till. Den som äger en hammare får hantera den nästan hur hen vill, men hen får inte slå den i huvudet på andra människor. Äganderätten begränsas alltid på olika sätt.
När det gäller markägande så verkar det ha inneburit olika saker på olika ställen. I vissa länder fick markägaren skjuta inkräktare på andra ställen ansågs bär och svamp tillhöra den som hittade dem. Det samma gällde fisk och mycket annat.
Det var ganska enkelt att inse att tredelning systemet skulle vara bra och borde införas. Men markägarna protesterade. Vissa ville ha höga ersättningar andra kände sig djupt kränkta om marken skulle tas ifrån dem. Därför lät man ägarna behålla det dom ägde men förändrade innebörden av ägandet. Den som ägde mark var tvungen att dela in marken och registrera vad det var för typ av mark. Reservat, hållbart bruk eller intensivt bruk. Sedan var det klart.
Synen på vad ägande innebär styrs av sammhället.
Våra forskare undersöker nu hur detta genomfördes, men det verkar ha gått ganska smärtfritt när man väl bestämt sig.
Tillgång till investeringskapital
Arkivarkeologerna har hittat ett dokument från er tid eller kanske så kommer det från Tramid. Där framgår det att man kunde låna pengar till projekt som var dåliga för samhället. Speciellt enkelt verkar det ha varit att låna till stora långsiktiga projekt.
Så har vi det inte nu. Det går bara att finansiera sådana projekt som är bra för samhället.
Ett av dokumenten finns bland de Kyrelliska böckerna under fliken ”Berättelser”
Synen på miljöfrågor
Eftersom ni hade stora problem med att ni förstörde vår planet så skedde en stor förändring i samband med att allting vände. Man började tillämpa Miljötrappan. Det fungerade bra och resultaten var tydliga.
Miljötrappan hittar du här www.miljotrappan.se