Här kan du läsa om

Utvecklingen av:

​​

• Samhällssystem

• Drivkrafter

• Hur vi gör

• Smörja och att styra samhället

​

• Längre ner finner du en tidslinje beskriven, mer om det finns också under fliken Tramid

​

​

Samhällssystem, hur samhället styrs och hur beslut tas

​

Under den tid då samhällena var så små att det mest var kringvandrande grupper så kan vi förmoda att beslut togs så som familjer fungerar.

​

När människor blev bofasta och började bilda samhällen så skapades också andra beslutsstrukturer. Det är dessa processer som fortfarande pågår. Det är ingen linjär utveckling, men det finns en tendens till utveckling mot samhällen där allt fler människor har det bra.

 

Auktoritära.

 

Människor i auktoritära samhällen tycker det är skönt när en stark ledare tar besluten.

​

Demokratiska

​

På olika sätt försöker man att få folkviljan att styra. Folkviljan definieras på många olika sätt. Dessa olika sätt att definiera folkviljan blir styrande för samhällets utveckling. Även i demokratiska samhällen förekom förtryck.

​

Individualistiska

​

Individens välmående sätts i centrum. Detta kan ske på många olika sätt som får stor betydelse för samhällets utveckling. Det kan vara allt från att den enskilde individen prioriterar sig själv på de andras bekostnad till, att alla individer ser sin egen betydelse i att skapa något bra för sig själv och alla andra individer i samhället. Det kan alltså blir ett samhälle med konkurrens och förtryck eller ett solidariskt samhälle med fria medmänniskor.

 

 

Fungerande drivkrafter

​

Genom århundaden har vissa olika mänskliga drivkrafter påvekat sahällsutvecklingen. Här kommer de kraftfullaste.

​

Hot och rädsla

​

Sammansvetsar grupperna och får individerna att inordna sig och följa normer och beslut. Gör att människor ofta agerar irrationellt. Att skapa ett vi och dom är effektivt och att finna ett yttre hot är också alltid effektivt.

​

Egennytta.

​

Få människor gör något som skadar dem själva. Tvärtemot försöker de på alla sätt skapa sådant som är bra dem själva. Olika samhällen har utnyttjat denna drivkraft på olika sätt. Ibland har det utmynnat i samhällen med stor solidaritet och lyckliga människor, ibland har det blivit förtryck och korruption. Det har berott på samhällets struktur.

​

Hierarkier

​

Människor inordnar sig lätt och omedvetet i hierarkier . De följer gärna beslut som tagits av en överordnad auktoritet.

​

Viljan att skapa det goda samhället

​

Människor har mycket empati, men omgivningen bestämmer vart empatin riktas. Människor vill nog oftast skapa samhällsstrukturer som är bra för så många som möjligt och inte förtycker eller misshandlar medmänniskor. Det har visat sig svårt att omsätta praktiken. Andra irrationella drivkrafter brukar få stort inflytande.

​

​

​

Hur vi gör

​

Nu i vårt goda samhälle så inser vi att dessa drivkrafter finns och att vi inte kan göra om människan. Genom årtusenden har det uppkommit många olika samhällsystem. De flesta har varit olika former av hiarkiska system där diktaturer frodats.

​

Egennyttan har genomsyrat samhällena och hot och rädsla har fungerat bra. Grupper har förtyckt varandra.

​

Även i mer demokratiska system har hot och rädsla fungerat och sådana samhällen har inte blivet bra för flertalet.

​

Ideologier var under lång tid drivande. Det var en vacker tanke men stupade på att de nästan alltid blev dogmatiska. Idén blev viktigare än verkligheten och resultatet.

​

Nu har vi äntligen lyckats skapa ett riktigt bra samhälle. Det bygger på att vi erkänner verkligheten som den är, utan att döma den. Vi beskriver verkligheten och reflekterar över den. Vi förstår att andra människor har andra verklighetsbeskrivningar som vi gärna tar del av. Vi har noga beskrivit hur vi vill att det framtida samhället ska se ut och fungera. Hur vi ska ta oss till det goda samhället har vi däremot inte kommit överens om eftersom det är helt beroende på hur verkligheten utvecklas.

​

Istället för att ha en ”ism” eller ideologi som stakar ut vägen så har vi lärt oss att det viktiga är att veta vart vi vill. Hur vi tar oss dit är omöjligt att veta, vi tar ett steg i taget med riktning mot ett gott samhälle.

​

​

​

​

​

Smörja och  styra samhällsutvecklingen.

​

Mycket forskningsresurser har lagts på att undersöka vilka styr- och smörjmedel som fungerar. Man har gjort experiment och man har analyserat historiska och pågående skeden. Detta är vad man kommit fram till.

 

​

Smörjmedel

​

Fungerar

Pengar fungerar på kort sikt, men inte på lång sikt.

Rörelse fungerar både på kort och lång sikt.

Målbilder fungerar.

 

Fungerar kanske, ibland

Strategier har dålig effekt på lång sikt, men kan fungera på kort sikt.

Solidaritet, empati.

 

Fungerar inte

Kärlek.

Känslor såsom aggressivitet, argumentering.

Krig.

Skrämsel och syndabockar.

Identitetsskapande gruppbildningar såsom nationer, religioner, raser, ideologier m m

 

​

Styrmedel

​

Bilder i vid bemärkelse fungerar bra, målbilder kallas det ibland. Med bild menas en beskrivning som kan innehålla allt, ord, bilder och musik. Det som fungerar bäst är komplexa konstruktioner som ger en intuitiv förståelse.

En vision eller utopi fungerar om den integreras i det undermedvetna.

​

​

​

​

​

​

​