Hur beslut tas

Några hörnstenar angående hur vi tar beslut.

Du kan läsa om hörnstenarna längre ner på sidan

Vad är demokrati? Klicka här
Demokratitriangeln, beslutsprocessen
Politiska partier
Parallella utredningar med vattentäta skott. Kunskapsförsäkring.
Krishantering
Psykologiska hinder, människan reagerar som hen gör.
Tre vise hen
Utbildning hela livet
Korruptionsbekämpning
Småstegsprincipen, småfrågeprincipen
Internationella överenskommelser, konventioner. Beslut tas för att det ska bli bra.
Utdrag ur historieböcker klicka här

Informatören Frej Ahlqvist har hört om hur ni har det

Här försöker han förklara hur vi gör. Han refekterar också över vad han hört om er. Frej får ju höra om er när han videobloggar och svarar på alla era frågor.

Jag ser i våra historieböcker att ni röstar i tre val, riksdag, regioner och kommuner. Så gör inte vi.

Ser också att ni kan röstar om mycket annat, i föreningar, företag, rådgivande omröstningar, religiösa samfund, beslutsfattare och mycket mer, det verkar intressant. I somliga länder röstar ni om statsöverhuvud som verkar vara det finaste ni har.

Ni har också mycket som ni inte röstar om sånt som socknar, landskap, kungar, företag och det mesta. Vi gör på ett annat sätt.

Vi har en riksdag som stiftar lagar och tillsätter regering. Vi har också en andra kammare i riksdagen som du kan läsa om längre ner. Regeringen har att följa riksdagens initiativ på bästa sätt.

Det gör dom genom att ha en mängd organisationer som får det att fungera. Dessa organisationer styrs mest av kunnande, vetenskap och erfarenhet.

Vi tycker att de som kan områdena ska styra och följa lagarna som riksdagen har stiftat. Det är många typer av organisationer som hanterar det mesta.

Vi undviker alla former av enfald.

Vi involverar många kunniga i alla beslut.

Demokratitriangeln

När vi ska fatta beslut gillar vi att titta på demokratitriangeln, finns här Vi genomför ofta omröstningar i olika berörda grupper. Det fungerar bra att låta de berörda fatta beslut om sådant som berör dem. I grunden vill vi dock ta så lite beslut om andra som möjligt. Vi beslutar helst om oss själva.

Politiska partier.

Undrar du hur vårt partisystem ser ut?

Vi har sett att det verkar vara ganska stor skillnad mellan ert sätt och vårt sätt när det gäller hur de politiska partierna fungerar. Våra partier är inte särskilt visionära de talar sällan om vilket samhälle vi vill ha, det får andra göra. Partierna är operativa, de väljer vägar, kompromissar och förhandlar. De politiska partierna och deras demokratiska processer är bra på att ta oss mot mål och målbilder. De är dåliga på att skapa målbilderna.

Hur vet vi vilket samhälle vi vill skapa?

Att skapa visioner, utopier och bilder av ett riktigt bra samhälle är ett arbete för konstnärer, filosofer, grupper och individer. Många människor i Festalius gillar att diskutera hur ett riktigt bra samhälle ser ut, men hur vi tar oss dit sköts av vetenskapsmän, specialister och politiska partier.

Vid oenighet om fakta, konspirationsteorier och faktaresistens.

När någon har fastnat med olika teorier som finns i hens huvud. När dessa teorier blivit till fakta så är det viktigt att agera på ett bra sätt. Det är svårt eftersom människor har en drift att hitta förklaringar. Även när sådana inte finns, då skapas en förklaring i hjärnan. Dessa förklaringar ger någon form av konstig trygghet. Läs om hur vi gör genom att klicka här

Minoriteter

Vi har många olika typer och former av minoriteter. Alla deltar i många olika minoriteter. I största möjliga mån bestämmer minoriteterna över sig själva, men bara i de frågor som endast berör minoriteten. Samarbetet mellan minoriteterna fungerar oftast utmärkt. Det är självklart att minoriteterna följer riksdagens lagar och beslut.

Jag bad en historiker kontrollera att ni på er tid hade samma definition som vi när det gäller minoriteter, det har ni inte. Med minoriteter menar vi grupper som finner identitet och socialt sammanhang.

Minoriteterna brukar också förenas genom någon form av gemensam syn på vissa frågor. Normalt identifierar sig en individ i c:a tio olika minoriteter. Och vi gillar verkligen minoriteter.

Andra kammaren

Riksdagen har en andra kammare som hjälper till när Riksdagen fattar beslut. Andra kammaren har många medlemmar och består av människor som gjort speciella insatser inom olika områden. Såsom forskning, företagsledning, entreprenörskap, musik, teater, konst, litteratur, journalistik, politik m m. Alla i andrakamaren har gjort något bra. De flesta är "föredettingar" eller "icke operativa".

Val till andra kammaren kan ske på olika sätt. Både genom inval där kammaren själv väljer nya medlemmar och med direktval. Även olika kollegier och akademier kan utse medlemmar till andra kammaren. För att vara valbar ska kandidaten ha fyllt fyrtiofem år och förordnandet gäller i tio år.

Andra kammarens uppgift är att förbättra och effektivisera beslut. Andra kammaren kan också initiera beslut. Ofta arbetar kammaren med att förbättra genomförandet av goda idéer. Andra kammaren kan också fördröja genomförandet och det tycker vi är bra. Andra kammaren är mycket uppskattad eftersom den gör att allt fungerar mycket bättre.

Andra kammaren kan fritt engagera sig i det mesta. Andra kammaren använder ofta systemet med ”tre vise hen”.

I andra kammaren finns många arbetsgrupper både tillfälliga och permanenta. Andra kammaren sammanträder i princip inte i sin helhet.

Ur historieböckerna

När kommunerna och regionerna avskaffades så fanns ett behov av att försäkra oss om att beslut blev demokratiska och bra.

Beslutsvägarna blev ganska komplicerade och tjänstemän fick stor makt. Även tillfälliga populistiska strömningar kunde göra skada.

Det gällde att få bra beslut som allmänheten gillade. Det gällde att tjänstemän och politiker skulle arbeta för samhällets, folkets och individernas bästa.

Man prövade olika modeller och beslutsnivåer och fann att olika sakfrågor krävde olika beslutsvägar. Det var viktigt att arbeta i nära samarbete med sakkunnandet på universiteteten. Den Andra kammaren blev en effektiv hjälp.

Tre röstsedlar

Genom tiderna har det varit lite olika hur många röster man bör ha när det är val. Nu har vi kommit fram till att det bästa verkar vara att varje människa har tre röster.

Det är självklart för oss att alla har lika många röster. Det har förkommit tankar om att rika eller välutbildade eller utsatta eller viss del av befolkningen ska ha fler röster än de andra. När sådant har prövats så har det brukat gå illa.

Så vi har kommit fram till att tre röster per person är bra.

Hur beslut tas

Det kommer många undringar från er tid, ofta handlar de om hur vi organiserar beslutsfattande, hur vi röstar, vad vi röstar på. Finns kommuner, landsting och riksdag? Ni frågar om vi har president eller kung eller talman? Ni undrar hur vi vet att beslut genomförs? Allt sådant får vi frågor om.

Våra svar kan vara ganska komplicerade och mångbottnade. Vi gillar ju att se saker ur flera synvinklar, på en gång.

Direkt kan jag berätta att våra beslut kommer ur en gemensam vilja. De genomförs ganska snabbt, men i många små steg. Vi kontrollerar att förändringar verkligen går åt rätt håll. Vi har också märkt att mycket av det vi kämpar med måste göras om, ofta, varje generation har sina idéer och det brukar bli bra. När nya idéer är dåliga så märker vi det (eftersom vi prövar dem). När de nya idéerna är bra så blir det bra.

Vårt sätt att organisera samhället har fått växa fram, vi förbättrar ständigt och vet att vi aldrig kommer att hitta ett perfekt sätt. Men vi hittar alltid ett sätt som gör det lite bättre.

Vårt fokus ligger på resultatet av det vi gör. Även om det ofta är roligast att jobba i processen så vet vi att det viktigaste är resultatet och det ska ju bli bra.

Under arbetet är vi medvetna om att vår syn ofta grumlas av hierarkier, maktlystnad, egennytta och snikenhet. Ibland förblindas vi av sex, pengar och hävdelsebegär. Vi har alla en drift att skydda vår heder, det är ofta ett problem.

När vi får syn på sådant brukar vi ordna skrattfester, det är riktigt roligt att upptäcka hur vi varit förblindade och fester gillar vi.

Vi har folkomröstningar minst en gång om året. Då röstar vi om många olika saker på en gång. Det är bra eftersom vi då inte luras att fokusera på en enda sak. Vi röstar om allt möjligt och skulle röstresultatet bli fel, det händer ibland, så märker vi det ganska snabbt.

Vårt sätt med parallella oberoende utredningar och vårt sätt med passionsjobb och pliktjobb avdramatiserar beslutsfattandet. Det är resultatet som är det viktiga.

Den försiktiga rörelsen ersätter makthavare och hierarkier

Vi älskar att göra utredningar och vi vill ha riktigt kunniga personer som gör utredningar. Vårt system med parallella utredningar med vattentäta skott emellan borgar för hög kvalitet och belysning ur många vinklar.

Men blir det inte segt och förlamande, undrar du kanske?

Absolut inte, tvärt om. Utredningarna ger oss underlag för utveckling.

Men blir det inte ett fåtal makthavare som förstår utredningarna och som sedan kan ta vilka beslut som helst, undrar du säkert?

Absolut inte, tvärt om. När vi har utrett frågan och känner att vi har överblick över den kunskap som finns då börjar vi agera och det gör vi i många små steg och så fort vi har tagit ett steg så ser vi efter så att vi går åt rätt håll. På detta sätt behövs inga maktfullkomliga gubbar.

Vi är alltid många som börjar röra på oss.

Den försiktiga rörelsen har ersatt maktfullkomliga hierarkier.

Hur vi hittar kunskap

Det är sällan vi har rätt kunskap när vi behöver den, men det är faktiskt lätt att hitta rätt kunskap. Så här tänker vi klicka för att se vår ”kunskapsbild”.

Beslut ska bygga på kunskap trots att känslor och spekulationer är naturligare kunskapsunderlag.

Att bygga en bra framtid

Det är ibland svårt att ta rätt beslut. Det finns många åsikter och alla har fina argument för sin åsikt.

Vi har märkt att det sällan leder framåt att gå in i en konflikt. Men konflikter och debatter är så underhållande, så hur skulle vi göra?

Vi har valt att istället för att diskutera ideologier och metoder så koncentrerar vi oss på att använda bra verktyg när vi skapar det goda samhället.

Bra verktyg är sånt som, ja, ta en titt in i vår verktygslåda

Om du tycker att det är svårt att se vilka verktyg som finns i verktygslådan så kan jag berätta att det är: Acceptera, passion, glädje, positiv grundsyn, begåvningar, kunskap, förmågor, sociala kontakter/nätverk/kluster, hjälpsamhet, snällhet, öppenhet, ärlighet, målbild, riktning, odla, träna, utveckla.

Rörelse smörjer allt.

Parallella utredningar

I denna demokrati tillsätts ofta utredningar, vi vill ju att all kunskap ska beaktas, men vi vet att en grupp, även när den är full av experter, ofta fastnar i en verklighetssyn eller ett beslut som de blirvit eniga om.

Erfarenheten visar att det även finns många andra alternativ som också är bra.

Därför tillsätts alltid minst två utredningar som inte får samarbeta innan de blivit klara. Vattentäta skott mellan utredningsgrupperna .

Då får politikerna och tjänstemännen minst två bra beslutsunderlag.

Valsystemet

Valsystemet är ganska komplicerat, men fungerar bra. Det är till största delen uppbyggt så att vi väljer mellan olika partier som sedan utser beslutfattare.

Parlamentarismen tillåts fördröja en del beslut, det tycker vi känns tryggt.

På vilken nivå som besluts ska tas är svårt att veta, men det viktiga är att besluten grundas på våra kompetenta utredningar och att de skapar det goda samhället.

Ganska mycket beslutas centralt men genomförs lokalt.

Ur historieboken

För länge sedan styrdes mycket av sockenstämma och lokala potentater, så småningom kom det kommuner och landsting. Det blev mer demokratiskt, men inte tillräckligt bra.

Det växte upp parallella beslutsystem som kommunförbund, regioner, länsstyrelser, branschorganisationer och mycket mer. Erfarenheten visade att dessa parallella organisationer ofta fungerade bättre än de folkvalda kommunerna. Så vi la ner kommunerna. Hur gick det med demokratin, kan man undra?

Demokrati innebär att folket bestämmer, det innebär också att folket ska ha möjlighet att tillgodogöra sig relevant information.

Det där med relevant information visade vara sig den svåraste delen och det tillsattes flera parallella utredningar med experter och noviser. Fortfarande arbetar dessa utredningar och kommer ofta med bra förslag som prövas.

Bland annat har vi kommit på att utbildning är viktigt, men också att ha enkel tillgång till universitetens forskningsresultat och till statistiska centralbyråns verklighetsbeskrivningar. Universitetens institutioner som arbetar med historia har fått i uppgift att komplettera med beskrivningar och utvärderingar som är lättillgängliga.

Det har också skapats nya utbildningar för journalister som inte ska arbeta med nyheter och personporträtt. De arbetar i stället med folkbildning och att presentera verkligheten ur olika synvinklar. De lär sig göra reportage som fokuserar på sakfrågor, inte personer och nyheter. Dessa utbildningar är mycket populära.

Resultatet har blivit att befolkningen har blivit mer upplyst och kunnig, vi kallar det folkbildning.

När detta var gjort var det enkelt att skapa demokratiska strukturer och de varierar mellan olika ämnen och områden.

Bland beslutsfattarna är det är få generalister, men många kloka och erfarna sextioåringar.

Polariseringsproblemet.

Det visade sig att när en fråga ställs till folket så blir det alltid jämnt mellan ja och nej. Speciellt om det är långa och intensivas valrörelser. Detta tyckte vi var paradoxalt. Det borde ju framkristalliseras vilket som var rätt när det las ner så mycket arbete på att informera och påverka.

Vi konkluderade att sådana är människan. Numer skapar vi inte situationer där komplicerade frågor förenklas till ett ja eller nej. Det blir bara skendemokrati.

Vi har hittat andra sätt som ger folket inflytande över besluten.

Det har gått bra att hitta olika sätt för olika typer av frågor.

Parallellen utredningar, partier, parlamentarism, valda förtroendemän, direktinflytande. Att reflektera över demokratitriangeln är alltid en hjälp.

I skolarna införde vi en utbildning om hur man påverkar med intresseorganisationer och hur man genomskådar intresseorganisationer. Lobbying är ett skolämne.

Bara bra argument

Partierna har kommit överens om att inte använda vissa argument, eftersom vi vet att dessa argument är tilltalande för många, men de brukar leda fel.

Detta beror på att människor är som de är .

De argument som inte får användas är:

Vi och dom. Vi förstår att det är lätt att hitta grupper som man kan skylla eländet på.
Hitta syndabockar. Detta tillåts inte. Dom andra ska istället ses som inspirationskällor.
Att spela på rädsla anses också vara fult.
Konspirationsteorier accepteras inte.

Tjänstemännens uppgift

Tjänstemännens uppgift är att förstå varför lagarna finns och hitta vägar att uppfylla folkets viljor. När lagarna är kontraproduktiva, det händer ganska ofta, så är det tjänstemännens uppgift att hitta bra lösningar, det finns speciella system för detta som syftar till att tjänstemännen tryggt kan arbeta för folkets bästa.

Våra tjänstemän tänker ofta ”Regler som man inte förstår, de följer man. Regler som man förstår de tillämpar man”. Det ger tjänstemännen flexibilitet så att de kan göra ett riktigt bra jobb.

Ofta saknar tjänstemännen adekvat kunskap trots att de är examinerade. Det kommer ju hela tiden ny kunskap från olika universitet.

Då tillämpar tjänstemännen "tresamtalsprincipen" där efter är det ofta enkelt att veta hur man ska gå vidare.

”tresamtalprincipen”

Fundera ut var kunskapen kanske finns, troligen på ett universitet. Ring dit.

Du kommer till en person som inte vet, men hen har en aning om vart du ska vända dig. Ring dit och du kan vara säker på att där finns någon som vet vem du nu ska ringa till.

På tre samtal har du kommit rätt och kan lyssna på en riktigt kunnig person.

Politikernas brevlåda till universiteten, en motorväg

Problemet med okunniga politiker och tjänstemän har vi löst genom att skapa en ”motorväg” till universiteten.

Det finns en speciell "brevlåda" som varje politiker och tjänsteman kan utnyttja, den går direkt till närmaste universitet.

Allt som skrivs är sekretessbelagt så ingen behöver avslöja sin okunskap.

Universiteten svarar inom en vecka, ofta fortare.

Denna brevlåda används mycket ofta och fungerar utmärkt.

Dokumentation

Vi gillar att dokumentera beslut och åtgärder, detta görs i allmänhet i flytande text det är nämligen inte menat att dokumentationen ska användas för att skapa statistik. Dokumentationen är till för att man i efterhand ska kunna förstå varför det blev som det blev.

Hur förvaltningen går till

Du är säkert van vid tydliga hiearkier där politiker på olika nivåer försöker styra tjänstemän.

Riktigt så har vi det inte i vårt samhälle.

Vi är mer inriktade på sakfrågor och att rätt personer ska involveras i besluten. Ofta utnyttjar vi systemet med oberoende parallella utredningar.

I små och enkla frågor fungerar folkomröstningar bra.

Mycket bygger på enskilda individers entusiasm och passion.

Vissa saker får ligga länge i långbänken andra saker genomför vi fort.

Vi undviker sådant som kräver stora resurser, vi vill att folk ska ha det bra. Genom att genomföra det mesta i små steg så hinner vi utvärdera och rätta till under färden.

Vi har märkt att detta fungerar bra. Och det är ju ofta färden som är roligast.

Vad använder vi för styrmedel?

Det beror på vad det är som vi vill styra, det är olika. Vi använder det som människor är så bra på, nämligen att formulera det vi vill i ord. Vi låter kärlek och passion ta plats och vi ser till resultatet av det vi gör.Korstiktigt fungerar pengar ofta bra som styremedel, men långsiktigt fungerar det inte. Då använder vi rörelse som smörjolja.

Korruption

Korruption är alltid olönsamt. Förr i tiden kunde människor berika sig själva och sina närmaste på korrupta sätt. Så har vi det inte nu. Korruption är alltid olönsamt i vårt samhälle, även för inblandade individer. Vi har funnit att det är speciellt viktigt att korruption ska vara olönsamt på kort sikt. Den som uppträder korrupt förlorar alltid på det.

Att vi lyckats så bra beror nog på två saker.

För det första ser vi till att det alltid finns effektiva vägar. (Dessa vägar grusas om det kommer in korrupta beteenden.)

För det andra att den som uppträder korrupt alltid förlorar på det, både på kort och lång sikt.

Kriser och krisberedskap

Ibland händer det allvarliga saker som vi inte förväntat oss, ibland händer det allvarliga saker som vi förväntat oss. Nästan alltid sker det på ett sätt som vi inte förväntat oss.

Precis som vi brukar göra när svåra beslut ska tas, så låter vi parallella grupper arbeta med krisberedskapen. Vi kopplar också in historiker och andra institutioner vid universiteten.

Vet ni, vi har funnit en lösning som fungerar. Det är förstås en organisatorisk lösning eftersom kriserna bara har det gemensamt att de är just kriser.

Vi har funnit några viktiga saker att ta hänsyn till. Dessa saker får inte hindra oss i vårt krisarbete, de är ota destruktiva.

I en kris vill vi intensivt gärna hitta syndabockar som agerat fel eller orsakat krisen.

Rädslan som uppkommer vid kriser gör att vissa människor handlar kontraproduktivt. Det är omöjligt att förutse vem som kommer att agera kontraproduktivt

Om de allra bästa experterna sätts i en grupp så kommer de fram till resultat som de tror på och försvarar, även när underlaget är tunt. De blir säkra.

En annan lika kompetent grupp kan komma fram till andra resultat som de blir lika säkra på. Om de verkligen är kompetenta så kan de lyssna på varandra och utveckla, men det krävs verklig kompetens för detta.

De flesta okunniga har lösningar på nästan alla problem. Lösningarna är sällan bra.

Väl fungerande krisorganisationer tenderar att förtrycka enskilda initiativ, även de bra.

En väl fungerande krisorganisation gör mycket nytta.

Människans fascination för konspirationsteorier är mycket stor.

I en kris tyr sig nästan alla till auktoriteter. Hur de hittar sina auktoriteter är ganska slumpartat.

I en krissituation blir människor ofta solidariska och hjälpsamma.

I en krissituation blir ofta "gruppen" självisk och tappar förmågan att hjälpa de som är utanför gruppen.

Nu när vi accepterar att det är så här det fungerar, så har vi skapat nya strukturer där myndigheter, specialister och politiker samarbetar på ett bra sätt.

Vi är mycket noggranna med att dessa strukturer aldrig får hämma individuella initiativ, men det är svårt.

Så vid varje kris finns det en grupp som arbetar med att stödja och förstå individuella initiativ. Dessa organisationer har blivit allt effektivare och agerar även när specialister och beslutsfattare tenderar att bli kontraproduktiva. Vi skambelägger aldrig någons agerande.

Krishantering 2

Planer och strukturer visade sig vara viktiga och det krävs stor kompetens när de skapas , men de trycker ner de enskilda initiativen.

Förutom det fann vi att vi behöver förhålla oss till några andra problem för att få en bra krishantering.

En betydande andel av befolkningens handlade kontraproduktivt.
Och en del av befolkningen uppträdde sniket.

Snikenhet

Att människor uppträdde sniket löste vi genom att göra det olönsamt att vara sniken, speciellt på kort sikt.

Att människor handlar kontraproduktivt

Det var svårare att förstå att många uppträdde kontraproduktivt. Detta verkar vara biologiskt.

Det sker oberoende av kön, yrke, utbildning och ställning i samhället.

Andelen som reagerade kontraproduktivt var direkt beroende på hur rädda de var. Ju större rädsla de kände desto fler uppträdde kontraproduktivt. Procenttalen varierade mellan åtta till trettio procent kontraproduktiva beroende på hur rädda folk var i just denna katastrof.

Hur ska vi minimera skadan av dessa personers agerande?

Olika strategier finns och kan kombineras. De är olika effektiva. Vi kartlade effektiviteten och kom fram till nedanstående tabell. Vi ville få de kontraproduktiva att bli passiva eller agera rätt. Så här fungerade de olka metoderna.

Siffrorna beskriver det procenttal, av de kontraproduktiva, som reagerar positivt på åtgärden under en pågående kris.

Tidigt Sent i förloppet

Kamratuppfostran 90 90

Straff 80 60

Tvång 80 50

Lagstiftning 50 40

Egen kännedom om
hur hen själv reagerar 30 90

Auktoritet/förebild visar 10 20

Vädjan till förnuft 10 20

Egen vinning 6 70

Lämpor och upplysning 5 8

Ålder 5 15

Tid 5 10

Information 2 5

Ett fungerande sätt är att alltid tillämpa dubbla oberoende utredningar. Det fungerar bra, även i akuta skeden.

Men det räcker inte, så vi får helt enkelt beskriva problematiken, acceptera att det är som det är och reflektera över det.
Vi tänker att vi ska vara medvetna i den akuta situationen. ”Var beredd med kunnande i bakfickan”

Detta sätt att arbeta minskar också rädslan vilket är positivt.

Motståndaren är bäst på att genomföra mina frågor

Vi lever i en demokrati och det innebär att det ofta är svårt att genomföra viktiga förändringar. Det är ofta några som känner sig hotade av förändringarna och ibland har de som känner sig hotade rätt. Förändringen kanske är bra för många, men några blir drabbade och ändå fler tror att de ska bli drabbade. Då röstar de på andra.

Detta var ett problem som vi fann att vi måste förhålla oss till.

Det visade sig att om en förändring var nödvändig att genomföra var det ofta bra att låta de som var emot förändringen genomföra den. Det brukar fungera bra och betyder att vi ganska ofta byter ut personer i ledande ställning.

Det är viktigt att de utbytta får hjälp och stöd om de behöver det.

Exempel

Ett exempel var när vi skulle genomföra alla viktiga miljöåtgärder. Då tvingade vi de som förorenade, de som släppte ut koldioxid, de som förstörde den biologiska mångfalden. Just dessa tvingade vi att vidta genomgripande och effektiva åtgärder. Det gick inte med lämpor och vackra ord, men det gick utmärkt med förbud, avgifter och bidrag. I en härlig blandning.

Ett annat bra exempel är när vi ska ta från de rika och ge till de fattiga.

Att genomföra förändringar

Det blir inte alltid som vi tänkt oss. Ibland tycker vi att vi agerar rätt och så blir det fel. Ibland vet vi att vi agerar fel och så blir det rätt. Så här har det nog alltid varit.

Det handlar nog ofta om att överkomma blockeringar, att inse att vi inte vet och kan tillräckligt mycket och att lyssna på vad andra säger, reflektera tillsammans (mer än analysera).

Hur som helst så är det som det är.

Hur ska man få folk med makt att ta reson?

Det är ju väl känt att makt korrumperar på många olika sätt. Den som har makt ser inte detta.

Detta var ett stort problem som vi kände att vi måste kunna hantera. Rättssystem och moral kan hantera en hel del, men inte allt.

Vi fann att maktmänniskor ofta styrs av drivkraften att vinna och att skapa fördelar för sig själva och sina vänner.

Detta kunde vi åtgärda genom att göra det olönsamt att handla korrupt, men det räckte inte heller.

Det är ju så svårt att komma åt människor med makt.

Vi har märkt att systemet med ”tre vise hen” är ett bra sätt att få människor med makt att bli lite klokare.

Systemet innebär att tre personer som tidigare haft makt och därefter blivit kloka. De uppsöker maktmänniskor och dricker kaffe med dem. Här kan du läsa om ”Tre vise hen” klicka

Att kunskap inte används

I vårt samhälle använder vi så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt när vi fattar beslut. Kunskap och erfarenhet är vårt viktigaste beslutsunderlag. När vi tittar i våra historieböcker så ser vi att man förr i tiden inte brydde sig så mycket om kunskap och erfarenhet, det tycker vi är konstigt.

Ett av våra historieuniversitet har försökt förstå orsaken till detta. När de redovisade sina resultat så såg vi att även vi ofta struntade i kunskap och erfarenhet, men nu visste vi varför. Vi tycker att det är både bra och underhållande att förstå mekanismen.

De vanligaste orsakerna till att kunskap och erfarenhet inte används:

Varje generation måste lära sig på nytt. Många kallade det för, ungdomens brist på bildning, men det handlade mer om vår pedagogik, hur vi överförde kunskap och erfarenhet till varandra.
Som vanligt förblindades vi av våra vanligaste hämskor, nämligen: makt, sex, pengar, ilska, hierarkier, auktoriteter, lathet, depression och rädsla.
Förblindning på grund av kunskap. Många kunniga människor tror att de är experter på andra områden än de de där de är experter.

Nu när vi förstått detta inser vi vikten av att ständigt utbilda och utveckla. Vi använder ofta smörjoljan rörelse och, ja du kan läsa om detta på många olika ställen på denna sajt.